Kärnfamilj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En kärnfamilj är i strikt mening en familj som endast består av en man, en kvinna och deras gemensamma biologiska eller adopterade barn.[1][2] I den västerländska kulturen har kärnfamiljen i många fall blivit det dominerade idealet och har framställts som den sociala normen och den biologiskt naturliga familjekonstellationen när det handlar om reproduktion och uppfostran.[3][4] Traditionellt sett är det maken i familjen som har haft huvudansvar för familjens försörjning medan hustrun varit ytterst ansvarig för hushållet och familjemedlemmarnas välbefinnande.[5] Kärnfamiljen har i många västerländska samhällen framtällts som en ideal familjeform vilket bland annat resulterat i att många länders familjelagstiftning och familjepolitik har varit eller fortfarande är inriktad på att bevara den som samlevnadsform.[2]

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån är det vanligast bland barn i Sverige att bo i en kärnfamilj, tre av fyra barn bodde med båda sina föräldrar år 2011 och de allra flesta var även folk­bok­förda med minst ett syskon.[6]

Termen kärnfamilj[redigera | redigera wikitext]

Ordet kärnfamilj förekommer officiellt i det svenska språket sedan 1969 och är en översättning av den engelska termen Nuclear family[7] som fanns belagd i Oxford English Dictionary från och med 1924.[1][8] Begreppet har sitt ursprung i ett behov av att kunna avskilja ens närmsta släktskapsenhet från de andra kretsen av släktskapsrelationer och hushållsgemenskap.[2]

Förändring av familjekonstellationen[redigera | redigera wikitext]

Familjestrukturen påverkas av ideologiska, politiska och ekonomiska processer, som i sin tur bidrar till att skapa alternativa konstellationer till den heterosexuella kärnfamiljen.[4] I dag uppstår nya former av familjekonstellationer på grund av exempelvis skilsmässor, separationer, nya parbildningar och andra omflyttningar. Detta har lett till att den klassiska definitionen av begreppet kärnfamilj alltmer i ifrågasätts då den idag endast beskriver ett av många familjearrangemang. En del har även föreslagit att man borde vidga begreppet för att exempelvis inkludera samkönade par och ensamstående föräldrar.[4] Kärnfamiljen har senare kommit att bli motsats till alla samlevnadsformer där barnen inte lever tillsammans med båda sina biologiska föräldrar. Exempel på nya familjekonstellationer är ensamstående föräldrar, styvfamiljen, adoptivfamiljen, donationsfamiljen, regnbågsfamiljen[5] och tvårkärnefamiljen[2]. Samtliga av dessa ingår i termen stjärnfamilj.

Även om familjeformerna har utvecklats och förändrats fram tills idag så dominerar fortfarande den heteronormativa föreställningen om familjen med en traditionellt manlig och kvinnlig roll. Detta syns både hos heterosexuella och homosexuella par. I den svenska politiken har det funnits en strävan mot jämställdhet sedan 1960-talet vilket bland annat inkluderat en ambition om könsneutralitet inom familj och arbetsliv. Familjen beskrivs därmed i jämställdhetspolitiken som komplementär, vilket i praktiken exempelvis innebär delat ansvar för barnen för båda föräldrarna. [5] Dock har det visat sig att kvinnor i allt högre grad har huvudansvaret för barnen, även efter en skilsmässa. Mamman har i större utsträckning ansvar för den dagliga omvårdnaden om barnen, medan pappan ofta har samma rätt att fatta beslut som handlar om barnen som mamma, oberoende av deras relation och närvaro till barnen.[9] Detta synliggörs även i statistik från Statistiska centralbyrån, som visar på att 80% av barnen till separerade föräldrar år 2011 var folkbokförda hos mamman.[6]

Tvåkärnefamilj[redigera | redigera wikitext]

Tvåkärnefamilj innebär att ett barn vars föräldrar separerat och bildat nya kärnfamiljer, regelmässigt deltar i de båda bonusfamiljerna.[2] Detta kan ses som en rekonstruering av kärnfamiljen och har blivit allt vanligare, bland annat på grund av allt fler skilsmässor och avslutade parrelationer som i sin tur lett till en ökning av rekonstruerade föräldraskap.[10][11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Från Rondell till Gräddfil: nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal (2. uppl.). Solna: Svenska språknämnden & Esselte studium. 1989. Libris 8348020. ISBN 91-24-35516-X , s. 144
  2. ^ [a b c d e] Helander Bernhard. ”Nationalencyklopedin, kärnfamilj”. http://www.ne.se.proxy.lib.chalmers.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kärnfamilj. Läst 27 november 2017. 
  3. ^ Griffin Gabriele (Juli 2017) (på Engelska). A Dictionary of Gender Studies: nuclear family (1). Oxford University Press. ISBN 0191834831 
  4. ^ [a b c] Harris John, White Vicky (Januari 2013) (på Engelska). A Dictionary of Social Work and Social Care: nuclear family (1). Oxford University Press. ISBN 0199543054 
  5. ^ [a b c] Lundberg Anna, Werner Ann, red (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning. sid. 46. ISBN 978-91-980802-5-4 
  6. ^ [a b] Wennesjö Anna, Raneke Andreas (28 december 2012). ”Kärnfamiljen fortfarande vanligast”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Karnfamiljen-fortfarande-vanligast/. Läst 27 november 2017. 
  7. ^ Nuclear family” (på Engelska). Wikipedia. 15 November 2017. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nuclear_family&oldid=810432675. Läst 27 november 2017. 
  8. ^ ”kärnfamilj | svenska.se”. svenska.se. Svenska Akademien. https://svenska.se/tre/?sok=k%C3%A4rnfamilj&pz=1. Läst 27 november 2017. 
  9. ^ Eriksson Maria (2007). I skuggan av Pappa: familjerätten och hanteringen av fäders våld (4). Gondolin. sid. 68-69. ISBN 9188821536 
  10. ^ Bäck-Wiklund Margareta, Bergsten Birgitta (2010). Det moderna föräldraskapet: en studie av familj och kön i förändring (2). Stockholm: Natur & kultur. ISBN 9789127129535 
  11. ^ Eriksson Maria (2007). I skuggan av Pappa: familjerätten och hanteringen av fäders våld (4). Gondolin. sid. 61. ISBN 9188821536 

Se även[redigera | redigera wikitext]