Kärnfamilj

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En kärnfamilj är i strikt mening en familj som endast består av en man, en kvinna och deras gemensamma biologiska eller adopterade barn.[1][2] Kärnfamiljen står i motsats till ensamstående familj, till den större utökade familjen, och till en familj med mer än två föräldrar. Kärnfamiljer är centralt på gifta par (ett manligt och ett kvinnligt kön),[3] Det finns definitioner som säger att kärnfamiljen enbart ska ha biologiska barn som bär på samma blod, alltså att alla barn kommer från samma pappa och mamma,[4] medan somliga definitioner påstår att det är tillåtet att kärnfamiljen kan ha en blandning som inkluderar både stiftbarn och adoptivbarn.[5][6] Kärnfamiljen kan ha ett flertal barn. I den västerländska kulturen har kärnfamiljen i många fall blivit det dominerade idealet och har framställts som den sociala normen och den biologiskt naturliga familjekonstellationen när det handlar om reproduktion och uppfostran.[7][8] Traditionellt sett är det maken i familjen som har haft huvudansvar för familjens försörjning medan hustrun varit ytterst ansvarig för hushållet och familjemedlemmarnas välbefinnande.[9] Kärnfamiljen har i många västerländska samhällen framtällts som en ideal familjeform vilket bland annat resulterat i att många länders familjelagstiftning och familjepolitik har varit eller fortfarande är inriktad på att bevara den som samlevnadsform.[2]

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån är det vanligast bland barn i Sverige att bo i en kärnfamilj, tre av fyra barn bodde med båda sina föräldrar år 2011 och de allra flesta var även folkbokförda med minst ett syskon.[10] År 2005 visade statistiken från USA:s folkräkningsbyrå att 70 % av barnen i USA bor i två föräldrarsfamiljer [11] med 66 % av de som lever med föräldrar som var gifta, och 60 % lever med sina biologiska föräldrar. [12] I Storbritannien minskade antalet kärnfamiljer från 39,0 % av alla hushåll från år 1968 till 28,0 % år 1992. Minskningen medförde en motsvarande ökning av antalet ensamstående föräldrar och antalet vuxna som bodde ensam.[13] Enligt vissa sociologer verkar kärnfamljen inte längre tillräcklig för att täcka den stora mångfalden av de hushållsarangemang vi ser idag. (Edwards 1991; Stacey 1996).[14] Flera faktorer står för skillnaderna i familjestrukturen, inklusive ekonomisk och social klass. Skillnader i utbildningsnivå förändrar också mängden ensamstående föräldrar. År 2014 var det mindre än en gymnasieutbildning 46 % mer benägna att vara ensamstående förälder jämfört med högskola som hade 12 %.[15]

Termen kärnfamilj[redigera | redigera wikitext]

Ordet kärnfamilj förekommer i det svenska språket sedan 1969 och är en översättning av den engelska termen Nuclear family[16] som fanns belagd i Oxford English Dictionary från och med 1924.[1][17] Begreppet har sitt ursprung i ett behov av att kunna avskilja ens närmsta släktskapsenhet från de andra kretsen av släktskapsrelationer och hushållsgemenskap.[2]

Trots att termen uppstod runt den tid då kärnvapen var aktuellt så har kärnfamilj ingen koppling till kärnvapen eller kärnkraft. Det engelska ordet "nuclear" kommer ursprungligen från latinska nucleus, som i sin tur härstammar från nux, vilket betyder nöt eller kärna. Termen kärnfamilj hänvisar alltså till de familjemedlemmar som härstammar från samma kärna.[18]

Förändring av familjekonstellationen[redigera | redigera wikitext]

Familjestrukturen påverkas av ideologiska, politiska och ekonomiska processer, som i sin tur bidrar till att skapa alternativa konstellationer till den heterosexuella kärnfamiljen.[8] I dag uppstår nya former av familjekonstellationer på grund av exempelvis skilsmässor, separationer, nya parbildningar och andra omflyttningar. Detta har lett till att den klassiska definitionen av begreppet kärnfamilj alltmer i ifrågasätts då den idag endast beskriver ett av många familjearrangemang. En del har även föreslagit att man borde vidga begreppet för att exempelvis inkludera samkönade par och ensamstående föräldrar.[8] Kärnfamiljen har senare kommit att bli motsats till alla samlevnadsformer där barnen inte lever tillsammans med båda sina biologiska föräldrar. Exempel på nya familjekonstellationer är ensamstående föräldrar, styvfamiljen, adoptivfamiljen, donationsfamiljen, regnbågsfamiljen[9] och tvårkärnefamiljen[2]. Samtliga av dessa ingår i termen stjärnfamilj.

Även om familjeformerna har utvecklats och förändrats fram tills idag så dominerar fortfarande den heteronormativa föreställningen om familjen med en traditionellt manlig och kvinnlig roll. Detta syns både hos heterosexuella och homosexuella par. I den svenska politiken har det funnits en strävan mot jämställdhet sedan 1960-talet vilket bland annat inkluderat en ambition om könsneutralitet inom familj och arbetsliv. Familjen beskrivs därmed i jämställdhetspolitiken som komplementär, vilket i praktiken exempelvis innebär delat ansvar för barnen för båda föräldrarna. [9] Dock har det visat sig att kvinnor i allt högre grad har huvudansvaret för barnen, även efter en skilsmässa. Mamman har i större utsträckning ansvar för den dagliga omvårdnaden om barnen, medan pappan ofta har samma rätt att fatta beslut som handlar om barnen som mamma, oberoende av deras relation och närvaro till barnen.[19] Detta synliggörs även i statistik från Statistiska centralbyrån, som visar på att 80% av barnen till separerade föräldrar år 2011 var folkbokförda hos mamman.[10]

Tvåkärnefamilj[redigera | redigera wikitext]

Tvåkärnefamilj innebär att ett barn vars föräldrar separerat och bildat nya kärnfamiljer, regelmässigt deltar i de båda bonusfamiljerna.[2] Detta kan ses som en rekonstruering av kärnfamiljen och har blivit allt vanligare, bland annat på grund av allt fler skilsmässor och avslutade parrelationer som i sin tur lett till en ökning av rekonstruerade föräldraskap.[20][21]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Från Rondell till Gräddfil: nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal (2. uppl.). Solna: Svenska språknämnden & Esselte studium. 1989. Libris 8348020. ISBN 91-24-35516-X , s. 144
  2. ^ [a b c d e] Helander Bernhard. ”Nationalencyklopedin, kärnfamilj”. http://www.ne.se.proxy.lib.chalmers.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kärnfamilj. Läst 27 november 2017. 
  3. ^ ”Encyclopaedia Britannica”. Lexikon des gesamten Buchwesens Online. http://dx.doi.org/10.1163/9789004337862_lgbo_com_050367. Läst 30 november 2018. 
  4. ^ M., Fields, Jason ([2001]). Living arrangements of children, 1996. U.S. Dept. of Commerce, Economics and Statistics Administration, U.S. Census Bureau. OCLC 52092740. http://worldcat.org/oclc/52092740. Läst 30 november 2018 
  5. ^ Cultural anthropology : the human challenge (12e [ed.]). Wadsworth/Thomson Learning. 2008. ISBN 9780495095613. OCLC 180906125. https://www.worldcat.org/oclc/180906125. Läst 30 november 2018 
  6. ^ L., Blackwell, Debra ([2010]). Family structure and children's health in the United States : findings from the National Health Interview Survey, 2001-2007.. U.S. Dept. of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Health Statistics. OCLC 788564759. http://worldcat.org/oclc/788564759. Läst 30 november 2018 
  7. ^ Griffin Gabriele (Juli 2017) (på Engelska). A Dictionary of Gender Studies: nuclear family (1). Oxford University Press. ISBN 0191834831 
  8. ^ [a b c] Harris John, White Vicky (Januari 2013) (på Engelska). A Dictionary of Social Work and Social Care: nuclear family (1). Oxford University Press. ISBN 0199543054 
  9. ^ [a b c] Lundberg Anna, Werner Ann, red (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning. sid. 46. ISBN 978-91-980802-5-4 
  10. ^ [a b] Wennesjö Anna, Raneke Andreas (28 december 2012). ”Kärnfamiljen fortfarande vanligast”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Karnfamiljen-fortfarande-vanligast/. Läst 27 november 2017. 
  11. ^ 1938-, Williams, Brian K., (2006). Marriages, families, and intimate relationships : a practical introduction. Allyn and Bacon. ISBN 0205366740. OCLC 57134312. https://www.worldcat.org/oclc/57134312. Läst 30 november 2018 
  12. ^ ”New York Times Education Poll, February 1983”. ICPSR Data Holdings. 5 augusti 2008. http://dx.doi.org/10.3886/icpsr04497. Läst 30 november 2018. 
  13. ^ HYMNS ANCIENT AND MODERN”. Notes and Queries. 1892-07-02. doi:10.1093/notesj/s8-ii.27.9-e. ISSN 1471-6941. http://dx.doi.org/10.1093/notesj/s8-ii.27.9-e. Läst 1 december 2018. 
  14. ^ 1938-, Williams, Brian K., (2006). Marriages, families, and intimate relationships : a practical introduction. Allyn and Bacon. ISBN 0205366740. OCLC 57134312. https://www.worldcat.org/oclc/57134312. Läst 1 december 2018 
  15. ^ Ritterbush, Jon (2009-08-07). ”Journalism.org: Pew Research Center's Project for Excellence in Journalism2009252Pew Research Center's Project for Excellence in Journalism. Journalism.org: Pew Research Center's Project for Excellence in Journalism. Last visited April 2009. Gratis Washington, DC URL: www.journalism.org/”. Reference Reviews 23 (6): sid. 8–9. doi:10.1108/09504120910978735. ISSN 0950-4125. http://dx.doi.org/10.1108/09504120910978735. Läst 1 december 2018. 
  16. ^ Nuclear family” (på Engelska). Wikipedia. 15 November 2017. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nuclear_family&oldid=810432675. Läst 27 november 2017. 
  17. ^ ”kärnfamilj | svenska.se”. svenska.se. Svenska Akademien. https://svenska.se/tre/?sok=k%C3%A4rnfamilj&pz=1. Läst 27 november 2017. 
  18. ^ Nuclear family” (på en). Wikipedia. 2018-11-22. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Nuclear_family&oldid=870068268. Läst 30 november 2018. 
  19. ^ Eriksson Maria (2007). I skuggan av Pappa: familjerätten och hanteringen av fäders våld (4). Gondolin. sid. 68-69. ISBN 9188821536 
  20. ^ Bäck-Wiklund Margareta, Bergsten Birgitta (2010). Det moderna föräldraskapet: en studie av familj och kön i förändring (2). Stockholm: Natur & kultur. ISBN 9789127129535 
  21. ^ Eriksson Maria (2007). I skuggan av Pappa: familjerätten och hanteringen av fäders våld (4). Gondolin. sid. 61. ISBN 9188821536 

[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • ^ ”Encyclopaedia Britannica”. Lexikon des gesamten Buchwesens Online. http://dx.doi.org/10.1163/9789004337862_lgbo_com_050367. Läst 30 november 2018.