Hoppa till innehållet

Jämställdhet

Från Wikipedia
Jämställdhet
Två indiska frimärken som tillsammans visar en manlig och en kvinnlig halva av ett mänskligt ansikte.

Jämställdhet är ett ideal som innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Begreppet är närbesläktat med jämlikhet,[1] och motsvarande betydelser benämns på engelska som gender equality respektive equality.

Det förekommer att jämställdhet beskrivs som jämlikhet mellan könen.[2][3][4] Det kan också beskrivas som jämlikhet oberoende av genus, kön eller sexualitet.[5][6]

Kampen för jämställdhet förknippas ofta med feminism, som är en bred och mångskiftande rörelse. Där definieras kampen ibland som att lyfta fram "den radikala idén att kvinnor är människor" (Marie Shear, 1986).[7] I praktiken är dock feminister ibland oense om grundläggande frågor, som hur lika kvinnor och män i praktiken är. Begränsande könsroller ses generellt som ett problem, men jämställdhetspolitik har ibland utgångspunkten att gruppen kvinnor är olik och tydligt åtskild från gruppen män. Kollektivistiskt respektive individualistiskt inriktad politik spelar roll för hur jämställdhetspolitiken bedrivs, precis som i många andra politiska frågor.

Ordet och betydelsen

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet jämställdhet handlade enligt SAOB – texten skriven 1934 – tidigare främst om 'jämbördighet, likvärdighet eller likställdhet'.[8] Det har då historiskt fungerat som en synonym med flera andra ord, där betydelsen varit 'lika mycket värd som' – i en allmän betydelse.

Detta kan jämföras med det snarlika ordet jämlikhet, en avledning till jämlik som funnits i svensk text sedan 1576. Det ordet har sedan franska revolutionens dagar kommit att vara tätt sammanlänkad med den revolutionära frasen Frihet, jämlikhet, broderskap, med betydelsen jämlikhet mellan folk och människor i fråga om makt, rättigheter eller skyldigheter. Tidigare har ordet även kunnat syfta på 'likformighet', 'likvärdighet' eller 'överensstämmande'.[9]

Den specifika betydelsen av jämställdhet som 'jämställdhet mellan kvinnor och män' har ett senare ursprung. I Sverige går den bland annat tillbaka till 1970-talets politiska reformperiod, med skapandet av delegationer, kommittéer, myndigheter och lagar med syfte att motverka könsdiskriminering. Alla dessa (se mer nedan under rubriken Sverige) hade ordet jämställdhet i namnet, en ordval som även användes av den kvinnopolitiska kamporganisationen Grupp 8 som bildades 1968.[10] När Jämställdhetsombudsmannen skapades 1980 hade ordet jämställdhet i det allmänna svenska språkbruket blivit tätt sammanlänkat med den specifika betydelsen av jämställdhet mellan män och kvinnor.

Betydelser

[redigera | redigera wikitext]

I den offentliga debatten används olika definitioner. Vissa avser med jämställdhet att män och kvinnor vid ett urval har "lika möjlighet" (alltså att ingen hänsyn ska tas till kön vid ett urval), medan andra med jämställdhet avser "lika utfall" (alltså att vid urval är kön en parameter som ska eller bör beaktas för att uppnå en jämn könsbalans i urvalet, så kallad positiv särbehandling).[5]

EU definierar jämställdhet mellan kvinnor och män som "samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män, pojkar och flickor". EU utvecklar definitionen på följande vis:[11]

” Jämställdhet innebär inte att kvinnor och män blir likadana utan att kvinnors och mäns rättigheter, skyldigheter och möjligheter inte är villkorad av om de föddes som kvinna eller man. Jämställdhet mellan kvinnor och män innebär att både kvinnors och mäns intressen, behov och prioriteringar tas i beaktande varigenom hänsyn tas till mångfalden hos olika grupper av kvinnor och män. Jämställdhet är inte en kvinnofråga utan ska avse och fullt ut engagera män såväl som kvinnor. Jämställdhet mellan kvinnor och män betraktas som en fråga om mänskliga rättigheter och utgör en förutsättning och indikator för hållbar människocentrerad utveckling och demokrati. „
– EIGE

Enligt FN:s Agenda 2030 handlar jämställdhet om rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser mellan kvinnor och män. Enligt FN är jämställdhet en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling i världen.[12]

Politik och historia

[redigera | redigera wikitext]

Biologisk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Muskel och Fortplantning

Kampen för att nå jämställdhet bedrivs ofta med feministiska förtecken. Genom historien och i många samhällen har män och kvinnor ofta tilldelats tydligt olika roller (könsroller), bland annat baserat på deras kroppsstyrka och relation till reproduktion. Hos arten människa har män cirka 61 procent mer muskelmassa än kvinnor, huvudsakligen baserat på den högre andelen testosteron som utsöndras i kroppen från och med puberteten. Män har också i genomsnitt tolv procent mer hemoglobin i blodet än kvinnor, vilket snabbar på syresättningen av musklerna i kroppen.[13]

Vissa aktiviteter som gynnat mäns inblandning inkluderar jakt, krig och andra aggressiva eller fysiskt krävande sysslor, medan kvinnor då ofta istället fått huvudansvaret för hem, hushåll, barnpassning och barnuppfostran. Under stora delar av den mänskliga historien har män arbetat, jagat eller stridit på avstånd från hemmet, medan kvinnors del av matförsörjningen ofta omfattat insamlandet av växter, trädgårdsarbete och matlagning.

Idrott, som en fysisk och tävlingsinriktad övning med ibland krigisk eller aggressiv symbolik, gynnar män och kvinnor olika mycket. I de flesta fysiskt krävande idrotter är tävlandet könsuppdelat, eftersom mäns större muskelmassa ger dem tydliga tävlingsfördelar. Detta gäller särskilt i idrotter där explosivitet och accelerationsförmåga är centralt, som i exempelvis kampsporter, bollsporter och många friidrottsgrenar.

Däremot minskar mäns tävlingsfördelar i andra idrotter, där uthållighet,[14] strategi och beslutsamhet[14] är viktiga ingredienser. Som ett exempel är den relativa skillnaden mellan könen i löpgrenar, räknat i världsrekordstider, större på kortdistans än på maraton och annan långdistans. Studier har visat att kvinnor kan hålla sina muskler spända längre tid än män, en effekt av att deras muskler inte är lika stora som hos män och därför lättare kan syresättas under längre tid.[14]

Jämlikhetssträvan

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt har samhällena på jorden gett män och deras större muskelmassa en större betydelse. Detta blev tydligt i uppbyggnaden av statsstaterna i det tidiga jordbrukarsamhället under neolitikum,[15] där de ansamlade livsmedlen och andra resurserna behövde försvaras mot andra folk och stater. Kvinnornas roll som barnafödare accentuerades i många fall, eftersom behovet av fysiskt kapabla soldater och vakter ökade parallellt med tillväxten av stadsstaternas rikedomar.[16] I en ännu dåligt mekaniserad produktionsapparat var mängden invånare också en faktor i ansamlandet av dessa resurser. Detta ledde till att samhällena utvecklade en tydlig könsmaktsordning, där män ofta prioriterades som samhällsbärare genom ett patriarkalt styressätt där män gavs makt på grund av sitt kön.[16]

Under historiens lopp har demokratiska principer och begrepp som mänskliga rättigheter vuxit fram i samhällen där kampen för tillvaron inte bygger på muskelkraft. Exempelvis etablerades under medeltiden och senare handelsrelationer och utbildningsinstitutioner där sociala färdigheter och individuella talanger började värderas högre i samhället. I många samhällen var klassamhället grunden, som en makthierarki där ofta kungen stod överst och slaven (särskilt den kvinnliga slaven) underst. Denna strikta struktur kom att luckras upp från och med renässansen och senare 1700-talets upplysningstid, tidsepoker där allt fler kämpade för rätten till kunskap och en bättre makt- och resursfördelning mellan individer och grupper. Mot slutet av 1700-talet kom både den amerikanska och den franska revolutionen att bokstavligt höja fanan för begrepp som frihet, jämlikhet och broderskap. Samtidigt lyftes frågan tydligare än tidigare om kvinnans rättigheter i samhället.[17]

1800-talet bidrog till att städerna växte i storlek, som en följd av industrialiseringen. Detta ledde till framväxten av en arbetarklass, vilken åtminstone inledningsvis var förbehållen männen och där kvinnor ofta blev än mer bundna till hemmet.[18] Kampen för drägliga arbetsvillkor för arbetare ledde till politisk kamp med socialistiska förtecken. En motsvarande kamp för kvinnors rättigheter ledde till framväxten av en kvinnorörelse som arbetade politiskt utifrån feminismen och där jämlikhet mellan könen – på svenska benämnt jämställdhet – blev slagordet. Under 1900-talet har sedan kvinnors rättigheter och deltagande i samhället stärkts genom ett antal tekniska, samhälleliga och kulturella händelser och förändringar. Under första och andra världskriget fyllde kvinnor många platser på fabrikerna, då många män istället befann sig vid fronten. Efter första världskriget genomfördes kvinnlig och allmän rösträtt i många länder,[19] och under efterkrigstiden förbättrades många kvinnors villkor genom politisk kamp under den andra vågens feminism.

Moderna tidens utmaningar

[redigera | redigera wikitext]
En av 2000-talets symboler för jämställdhet mellan könen.

Den feministiska kampen var, i likhet med den socialistiska, på många sätt resultatet av en rörelse präglad av kollektivistiskt tänkande. Där har kvinnor setts som en grupp med gemensam identitet, och skillnaderna i intressen och personlighet mellan olika kvinnor sågs därmed inte som lika viktiga. Det viktiga var att höja statusen, rättigheterna och möjligheterna för gruppen kvinnor – relativt gruppen män. Den första vågens feminism prioriterade rättigheter och status, medan senare vågor kommit att mer lägga fokus på kvinnors trygghet i samhället (allteftersom de olika formella rättigheterna vunnits).

Inte minst har den andra feministiska vågen kommit att förknippas med en kamp mot ojämlika könsroller[20] och löner,[21] objektifiering och sexualisering som följt i spåren av ett allt mer individualiserat, medialiserat och marknadsstyrt samhälle. Där har företrädare för den andra vågens femininism menat att dessa könsroller i kulturen (exempelvis uttryckta genom tydligt könade uttryck i reklam, sexbranschen och ojämlikt utnyttjande av sexuellt kapital) varit ett hinder för kvinnor som grupp. Detta ledde mot slutet av 1900-talet till en politisk kamp för och emot erotica av olika slag (inte minst pornografi), där framför allt radikalfeministiskt sinnade aktivister sett dessa ofta könade sexuella uttryck som underhållningsvåld som befäster uppdelade könsroller istället för att underminera dem.[22] Andra feminister har varit mer liberalt och individuellt fokuserade, vilket lett till inomfeministiska konflikter.

Under den fortsatta kampen för gruppen kvinnors rättigheter har flera andra processer bidragit till att komplicera detta politiska arbete. Bland annat blev gruppen kvinnor mindre tydlig och sammanhållen i och med framväxten av HBTQ-rörelsen, där kampen för individers sexuella rättigheter och rätten av få vara olika – oavsett kön – lyftes fram. Ett queert tänkande kännetecknade mycket av den tredje vågens feminism,[23] och parallellt blev transpersoner ett allt mer synligt inslag i åtminstone västerländska samhällen. I kampen för att minska det biologiska könets betydelse i samhället har utvecklats teorier kring ett socialt kön – genus – där skillnader mellan kvinnor och män tonas ner.

2000-talet har bjudit på ytterligare feministisk kamp med kvinnors trygghet som mål, bland annat under den fjärde vågens feminism. Regeringar och lagreformer har ibland agerat statsfeministiskt, där gruppen kvinnors rättigheter prioriterats. 2020-talet har upplevt ökade konflikter runt jämlikhet, där feminism i bland annat Norden kodats som socialdemokratisk politik[24] och kritiker verkat i en mer individualistisk riktning.

En jämnare könsfördelning mellan kvinnor och män i olika branscher hänger inte nödvändigtvis samman med en statlig jämställdhetspolitik med detta som mål. En omdiskuterad teori gäller "jämställdhetsparadoxen", en tanke att politiskt jämställda länder som de i Nordeuropa har relativt sett färre kvinnor i traditionellt manligt kodade yrken.[25] Ibland (exempelvis i Norden[26]) noteras även ett samband mellan jämställda länder och en större mängd (anmält) våld mot kvinnor i nära relationer.[27]

Olika länder

[redigera | redigera wikitext]
Röntgenbild av två bundna kvinnofötter. Denna handikappande praktik var vanlig i Kina under århundraden.

85 procent av FN:s medlemsstater nämner i mitten av 2020-talet jämställdhet mellan könen i sina respektive grundlagar.[28] I praktiken är nivån på jämställdheten olika, bland annat baserat på resurser och politiska prioriteteringar i respektive länder.

Ett mått för att jämföra hur situationen i de olika länderna är det jämställdhetsindex som FN genom Agenda 2030 sammanställt. Kanada, USA, Norden och större delen av Central- och Västeuropa samt Australien och Nya Zeeland tillhör de områden där jämställdheten hunnit längst, och 2024 var Schweiz det högst rankade landet enligt den jämförelsen. Relativt högt rankade var då även bland annat södra Sydamerika (Chile, Argentina och Uruguay), resten av Europa utom Ryssland, Ukraina och delar av Balkan, liksom Kina, Japan, Thailand och en del andra länder i den östra halvan av Asien. Sämst "betyg" fick större delen av Afrika och en del länder i den södra delen av Asien.[29]

World Economic Forums (WEF:s) eget jämställdhetsindex rankade 2023 däremot subsahariska Afrika som något bättre än Nordafrika och Mellanöstern.[30] Enligt WEF hade den parlamentariska representationen för kvinnor mellan 2006 och 2024 ökat från knappt 19 till cirka 33 procent.[30]

Amerika

[redigera | redigera wikitext]

Latinamerika

[redigera | redigera wikitext]

FN-statistik har visat att jämställdheten i Latinamerika kan förbättras. I början av 2020-talet saknade 25 procent av kontinentens kvinnor egna inkomster, att jämföra med 10 procent av männen. 21 procent av kvinnorna mellan 20 och 24 år hade gift sig under 18 års ålder. I områdets länder var vid denna tid i snitt 35 procent av platserna i ländernas nationella parlament besatta av kvinnor.[31]

Mellan 2006 och 2024 har de latinamerikanska och karibiska nationerna gjort en avsevärd höjning vad gäller jämställdheten mellan kvinnor och män. Detta inkluderar deltagande i arbetsmarknaden, yrkesroller, utbildning och hälsa.[30]

USA

[redigera | redigera wikitext]
Fotoserie från 1953 som visar fram stereotypen om kvinnor som dåliga bilförare. Modellen är Bettie Page.

Det amerikanska samhället och dess medier har traditionellt visat fram ojämställda bilder av kvinnor och män. Bland annat har stora delar av landets filmproduktion ansetts vara gjord enligt den manliga blicken, med en handling fokuserad på manliga perspektiv. Ur USA:s kvinnorörelse har sprungit olika verktyg för att belysa denna ojämställdhet, inklusive via det så kallade Bechdeltestet (formulerat 1985 av serieskaparen Alison Bechdel[32]).

I USA var i början av 2020-talet alla sorters barnäktenskap olagliga bara i 13 delstater. Equal Rights Amendment är ett försök att införa jämställdhet i landets grundlag, första gången lanserat 1923; det har i mitten av 2020-talet ännu inte godkänts som lag av kongressen.[28]

2022 avskaffades det federala grundlagsskyddet för en kvinna att kunna göra abort (Roe mot Wade).[28]

Norden

[redigera | redigera wikitext]

De nordiska länderna har utvecklat en politik där jämställdhet mellan könen ligger högt på agendan. Denna har setts som socialdemokratiskt inspirerad.[24] I Norge och Sverige ledde metoo-debatten 2017/2018 snabbt till förändrade rutiner på olika arbetsplatser, medan motsvarande respons skedde 2–3 år senare i Danmark.[26]

Danmark

[redigera | redigera wikitext]

Män tjänade 2023 i genomsnitt cirka 15 procent mer än kvinnor i Danmark. Under 2020-talet har landet, som även tidigare Norge och Sverige, öronmärkt vissa föräldraledighetsmånader till fadern i familjen. 2024 tog danska fäder cirka 14 veckor av den sammanlagda föräldraledigheten.[33]

Finland

[redigera | redigera wikitext]

I Finland trädde jämställdhetslagen i kraft 1987.[34] Samtidigt bildades myndigheten Jämställdhetsombudsmannen (finska: Tasa-arvovaltuutettu),[35] med huvudsaklig uppgift att övervaka att jämställdhetslagen följs i praktiken. Detta gäller i första hand förbudet mot diskriminering och det mot diskriminerande annonsering. Myndigheten, vars chef utses av Finlands social- och hälsovårdsminister, har rätt att utföra inspektioner på arbetsplatser.[26]

Vid sidan av Jämställdhetsombudsmannen övervakas efterföljandet av jämställdhetslagen av en jämställdhetsnämnd. Denna fattar bland annat beslut i fråga om ersättning vid rättsfall enligt jämställdhetslagen.[26]

Island

[redigera | redigera wikitext]

I undersökningar listas ofta Island som världens mest jämställda land,[36] och i det jämställdhetsindex som World Economic Forum publicerar har landet legat i topp mellan cirka 2010 och 2024.[30] Två av de fyra isländska presidenterna sedan 1980 har varit kvinnor, liksom tre av sju statsministrar. Däremot har Island i viss mån större problem med könsbaserat våld än i de andra nordiska länderna.[36]

Norge

[redigera | redigera wikitext]

I Norge har andelen kvinnor i landets parlament Stortinget mellan 2000 och mitten av 2020-talet stigit från drygt 35 till cirka 45 procent.[37] I landet arbetar kvinnor i nästan lika hög grad som män. Däremot är arbetsmarknaden relativt uppdelad i könade sektorer, med få kvinnor i företagsledande roller och få män inom barnomsorgen.[38]

Män tjänade 2023 cirka 13 procent mer än kvinnor i Norge. 2024 tog norska fäder mellan 15 och 18 veckor av föräldraledigheten.[33]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Åren kring 1970 var en tid med en växande svensk kvinnorörelse, vilket även gav spår i ökad statlig reformiver för att jämna ut förutsättningarna mellan män och kvinnor att verka i samhället. 1972 bildades Jämställdhetsdelegationen, en referensgrupp kopplad till statsrådsberedningen och med syftet att ge underlag för statens arbete för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Fyra år senare ersattes delegationen av Jämställdhetskommittén, som bland annat utarbetade förslaget till den första svenska jämställdhetslagen, och 1980 skapades myndigheten Jämställdhetsombudsmannen.[39]

Den statliga svenska jämställdhetspolitiken syftade även till att motverka prostitution, som via bland annat 1977 års sexualbrottskommitté presenterade prostitution som ett av många sociala problem kopplade till ojämställdhet och våld mot kvinnor. Bland annat ville man i utredningen skärpa straffet för koppleri,[40] och förbudet 1982 mot offentliga sexshower motiverades med att prostitution behövde motverkas.[41]

1991 omarbetades lagen kring jämställdhet i Sverige till jämställdhetslagen. Denna lag upphörde att gälla när den nya diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009,[42] en lag som fick ett bredare fokus kring diskrimineringen av olika grupper i samhället. Under slutet av 1900-talet skedde även andra jämställdhetspolitiska reformer: 1982 infördes de första ekonomiska bidragen till kvinnoorganisationer, 1989 gavs kvinnor tillträde till alla delar av Försvarsmakten, och 1997 presenterades resultatet av Kvinnomaktutredningen. Två år senare infördes Sexköpslagen, där Sverige gick i bräschen för att med jämställdhetspolitiska motiv kriminalisera stora delar av sexbranschen.[43]

Huvudinriktningen inom den svenska jämställdhetspolitiken kan belysas genom den svenska jämställdhetsministerns historiska tillhörighet till olika departement. Vid bildandet 1973 sorterade posten under Inrikesdepartementet, och mellan 1974 och 1991 hörde den till Arbetsmarknadsdepartementet. Därefter har tillhörigheten varierat mellan Kultur- och Socialdepartementet, Statsrådsberedningen, Civil-,[44] åter hos Arbetsmarknadsdepartementet samt därefter hos Jordbruksdepartementet. Under ett antal år runt millennieskiftet hörde dessa frågor till det nyinrättade Näringsdepartementet. 2003–2004 var tillhörigheten inom Justitiedepartementet, 2006–2010 hos Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Från 2019 har både rödgröna och borgerliga regeringar placerat posten hos Arbetsmarknadsdepartementet.[45]

Jämställdhet ses ibland som en del av det svenska "varumärket", det som ingår i den önskade Sverigebild som kan marknadsföras utomlands.[46] 2018 grundades i landet Jämställdhetsmyndigheten, som samordnar den statliga jämställdhetspolitiken och stödjer andra myndigheter och institutioner i det arbetet. I det arbetet är kampen mot mäns våld mot kvinnor högt prioriterat.[47]

Män tjänade 2023 cirka 10 procent mer än kvinnor i Sverige.[33] Detta är det ojusterade lönegapet, vilket inte tar hänsyn till olika yrkesval, avbrott i karriären (exempelvis vid föräldraledighet som tas ut i mycket högre grav av kvinnor[48]) och en högre andel deltidsarbete bland kvinnor.[49] Arbetsgivarverket har samtidigt noterat att löneskillnaden i heltidslön mellan män och kvinnor sjönk från knappt 8 procent år 2013 till mindre än 5 procent elva år senare.[50] 2024 tog svenska fäder cirka 20 veckor av den sammanlagda föräldraledigheten.[33]

Mätmetoder

[redigera | redigera wikitext]

När graden av jämställdhet mäts används ofta mått på graden av lika utfall för könen, såsom till exempel lön eller antal kvinnor respektive män i vissa positioner.[51][52][53][54]

Andra sätt att mäta kan vara att jämföra hur prestationer av individer av olika kön bedöms beroende på om bedömaren känner till individens kön eller inte. I samband med jobbansökan kan avidentifiering av namn eller kön bidra till en mer saklig bedömning av den sökandes kvalifikationer.[55]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”jämställdhet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet. Läst 7 april 2024.
  2. ↑ ”Fakta om jämställdhet”. Jämställdhetsmyndigheten. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/fakta-om-jamstalldhet/. Läst 7 april 2024.
  3. ↑ ”Jämställdhet”. Ämnen. Europaparlamentet. 8 mars 2024. https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/topic/gender-equality. Läst 7 april 2024.
  4. ↑ ”jämställdhet – SAOL”. Svenska Akademiens ordböcker. https://svenska.se/?q=j%C3%A4mst%C3%A4lldhet&exactMatch=true&activeTab=saol. Läst 14 maj 2026.
  5. 1 2 ”Gender equality | Description & Policy Approaches | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 10 mars 2024. https://www.britannica.com/topic/gender-equality. Läst 7 april 2024.
  6. ↑ Holgersson, Charlotte; Wahl, Anna (2021). ”Om jämlikhet, jämställdhet och genus – en introduktion.” (pdf). KTHs skriftserie om genus och jämställdhet, nr 1. Kungliga Tekniska Högskolan. https://intra.kth.se/polopoly_fs/1.1193897.1664176423!/1.%20Ja%CC%88mlikhet%2C%20ja%CC%88msta%CC%88lldhet%20och%20genus%20%E2%80%93%20en%20introduktion.pdf. Läst 7 april 2024.
  7. ↑ Milles, Karin (12 januari 2023). ”Så blev kvinnofråga till feminism”. Språktidningen. https://spraktidningen.se/kronikor/sa-blev-kvinnofraga-till-feminism/. Läst 14 juni 2026.
  8. ↑ ”jämställdhet – SAOB”. Svenska Akademiens ordböcker. 1934. https://svenska.se/?q=j%C3%A4mst%C3%A4lldhet&exactMatch=true&activeTab=saob&id=9337192&homografNr=0. Läst 15 maj 2026.
  9. ↑ ”jämlikhet – SAOB”. Svenska Akademiens ordböcker. 1934. https://svenska.se/?q=j%C3%A4mlikhet&exactMatch=true&activeTab=saob&id=9336947&homografNr=0. Läst 15 maj 2026.
  10. ↑ ”Grupp 8 Göteborg”. soa.ub.gu.se. 21 augusti 2025. https://soa.ub.gu.se/arkiv-och-handskrifter/ett-urval-arkiv-och-handskriftssamlingar/politik-och-fredsfragor/grupp-8-goteborg. Läst 15 maj 2026.
  11. ↑ ”gender equality” (på engelska). European Institute for Gender Equality. https://eige.europa.eu/thesaurus/terms/1168?lang=sv. Läst 1 december 2022.
  12. ↑ ”Mål 5: Jämställdhet - Globala målen”. Globala målen (UNDP). 18 oktober 2022. https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-5-jamstalldhet/. Läst 1 december 2022.
  13. ↑ Jonas Grosen Meldal (30 november 2021). ”Därför är män starkare än kvinnor”. illvet.se. https://illvet.se/manniskan/varfor-ar-man-starkare-an-kvinnor. Läst 14 maj 2026.
  14. 1 2 3 Attefall, Malin (9 maj 2020). ”Forskare: Då är kvinnor starkare än män”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-da-ar-kvinnor-starkare-an-man. Läst 14 maj 2026.
  15. ↑ ”Popular Archeology - The Neolithic precedents of gender inequality” (på amerikansk engelska). Popular Archeology. 11 juni 2019. https://popular-archaeology.com/article/the-neolithic-precedents-of-gender-inequality/. Läst 15 maj 2026.
  16. 1 2 Omvedt, Gail (1987). Gerda Lerner. red. ”The Origin of Patriarchy”. Economic and Political Weekly 22 (44): sid. WS70–WS72. ISSN 0012-9976. https://www.jstor.org/stable/4377665. Läst 15 maj 2026.
  17. ↑ Vandergriff, Samantha (28 juli 2025). ”Early Feminism in the Enlightenment” (på engelska). Medium. https://medium.com/@svandergriff/early-feminism-in-the-enlightenment-4c728649a811. Läst 15 maj 2026.
  18. ↑ Taylor, Barilla. ”The Role of Women in the Industrial Revolution” (på engelska). www.uml.edu. Tsongas Industrial History Center | UMass Lowell. https://www.uml.edu/tsongas/barilla-taylor/women-industrial-revolution.aspx. Läst 15 maj 2026.
  19. ↑ ”How World War One was a watershed for women's rights” (på brittisk engelska). BBC Teach. https://www.bbc.co.uk/teach/articles/z6q2vk7. Läst 15 maj 2026.
  20. ↑ Soken-Huberty, Emmaline (14 oktober 2023). ”Second-Wave Feminism: History, Main Ideas, Impact” (på amerikansk engelska). Human Rights Careers. https://www.humanrightscareers.com/issues/second-wave-feminism-history-main-ideas-impact/. Läst 15 maj 2026.
  21. ↑ Gsis 215, Connecticut College; Theory 1840-1980, Feminist (2024) (på engelska). Second Wave Feminism. https://openpress.digital.conncoll.edu/feministtheory/chapter/second-wave-feminism/. Läst 15 maj 2026.
  22. ↑ Ruedas, Andrea (12 juli 2024). ”A Brief History and Impact of the Feminist Sex Wars (Revised)” (på engelska). old.law.columbia.edu. https://old.law.columbia.edu/twiki/bin/view/LawContempSoc/AndreaRuedasFirstEssay. Läst 15 maj 2026.
  23. ↑ Kang, Miliann; Lessard, Donovan; Heston, Laura; Nordmarken, Sonny (2017-06-30) (på engelska). Third Wave and Queer Feminist Movements. https://openbooks.library.umass.edu/introwgss/chapter/third-wave-and-queer-feminist-movements/. Läst 15 maj 2026.
  24. 1 2 Nygren, Katarina Giritli; Martinsson, Lena; Mulinari, Diana (2018-11-22). ”Gender Equality and Beyond: At the Crossroads of Neoliberalism, Anti-Gender Movements, “European” Values, and Normative Reiterations in the Nordic Model”. Social Inclusion 6 (4): sid. 1–7. doi:10.17645/si.v6i4.1799. ISSN 2183-2803. https://www.cogitatiopress.com/socialinclusion/article/view/1799. Läst 15 maj 2026.
  25. ↑ Berggren, Mathias; Bergh, Robin (2025-06-10). ”Simpson’s gender-equality paradox” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 122 (23). doi:10.1073/pnas.2422247122. ISSN 0027-8424. PMID 40472033. PMC: 12167955. https://pnas.org/doi/10.1073/pnas.2422247122. Läst 15 maj 2026.
  26. 1 2 3 4 ”jämställdhetsombudsmannen”. www.uppslagsverket.fi. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Jaemstaelldhetsombudsmannen. Läst 15 maj 2026.
  27. ↑ Wemrell, Maria; Stjernlöf, Sara; Lila, Marisol; Gracia, Enrique; Ivert, Anna-Karin (2022-09-03). ”The Nordic Paradox. Professionals’ Discussions about Gender Equality and Intimate Partner Violence against Women in Sweden” (på engelska). Women & Criminal Justice 32 (5): sid. 431–453. doi:10.1080/08974454.2021.1905588. ISSN 0897-4454. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08974454.2021.1905588. Läst 15 maj 2026.
  28. 1 2 3 ”Why women's rights are vulnerable in America” (på amerikansk engelska). Equality Now. 8 mars 2024. https://equalitynow.org/news/news-and-insights/why-womens-rights-are-vulnerable-in-america/. Läst 15 maj 2026.
  29. ↑ ”2024 SDG Gender Index - Equal Measures 2030” (på amerikansk engelska). equalmeasures2030.org. 3 september 2024. https://equalmeasures2030.org/2024-sdg-gender-index/. Läst 18 maj 2026.
  30. 1 2 3 4 Kusum Kali Pal, Kim Piaget, Saadia Zahidi & Silja Baller (11 juni 2024). ”Global Gender Gap Report 2024” (på engelska). weforum.org. https://www.weforum.org/publications/global-gender-gap-report-2024/digest/. Läst 18 maj 2026.
  31. ↑ ”Gender Equality Observatory”. oig.cepal.org. https://oig.cepal.org/en. Läst 15 maj 2026.
  32. ↑ Zee, Bibi van der (27 februari 2009). ”Is cinema just the ultimate boys' club?” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/film/2009/feb/27/sexism-equality-hollywood. Läst 15 maj 2026.
  33. 1 2 3 4 ”Jämställdhet i ett nordiskt perspektiv”. www.svenskatal.se. https://www.svenskatal.se/tema/skandinaviska-temarum/jamstalldhet-i-ett-nordiskt-perspektiv. Läst 18 maj 2026.
  34. ↑ ”Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män | 609/1986 | Lagstiftning | Finlex”. www.finlex.fi. https://www.finlex.fi/sv/lagstiftning/1986/609. Läst 15 maj 2026.
  35. ↑ ”Katsaus historiaan - Tasa-arvovaltuutettu” (på finska). www.tasa-arvo.fi. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926052027/https://www.tasa-arvo.fi/katsaus-historiaan. Läst 15 maj 2026.
  36. 1 2 ”Könsbaserat våld förekommer i världens mest jämställda land”. Förenta Nationerna. 13 december 2024. https://unric.org/sv/konsbaserat-vald-kvarstar-i-kvinnornas-paradis/. Läst 18 maj 2026.
  37. ↑ ”Jämställdhet inom landets styre”. globalis.se. https://globalis.se/Statistikk/likest.-i-politikken. Läst 18 maj 2026.
  38. ↑ ”Jämställdhet i arbetslivet – ett fokus för Norge”. www.norden.org. https://www.norden.org/sv/news/jamstalldhet-i-arbetslivet-ett-fokus-norge. Läst 18 maj 2026.
  39. ↑ ”Jämställdhetsdelegationen”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsdelegationen?isSearchResult=truehttps://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsdelegationen. Läst 15 maj 2026.
  40. ↑ ”Våldtäkt och andra sexuella övergrepp”. lagen.nu. Arkiverad från originalet den 22 juni 2025. https://web.archive.org/web/20250622092601/https://lagen.nu/sou/1982:61. Läst 15 maj 2026.
  41. ↑ ”Viktiga årtal”. Jämställdhetsmyndigheten. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/fakta-om-jamstalldhet/viktiga-artal/. Läst 15 maj 2026.
  42. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2014. https://web.archive.org/web/20140929114824/http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910433.HTM. Läst 22 september 2014.
  43. ↑ ”Viktiga årtal”. Jämställdhetsmyndigheten. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/fakta-om-jamstalldhet/viktiga-artal/. Läst 15 maj 2026.
  44. ↑ ”jämställdhetsminister - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsminister. Läst 6 augusti 2024.
  45. ↑ ”jämställdhetsminister”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldhetsminister. Läst 15 maj 2026.
  46. ↑ P1 Kultur/Lisa Bergström (13 maj 2026). ”Isabella Eklöf tar BDSM till Cannes, Marianne Faithfulls liv på bio – och svensk filmfeminism”. P1 kultur. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/isabella-eklof-tar-bdsm-till-cannes-marianne-faithfull-i-broken-english-pa-bio-och-svensk-filmfeminism. Läst 14 maj 2026.
  47. ↑ ”Jämställdhetsmyndigheten - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/centrum/nck/kunskapsbank-om-vald/myndighet?query=181. Läst 15 maj 2026.
  48. ↑ ”Lönegapet mellan kvinnor och män: definitioner och orsaker”. Europaparlamentet. 13 januari 2020. https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20200109STO69925/lonegapet-mellan-kvinnor-och-man-definitioner-och-orsaker. Läst 26 maj 2026.
  49. ↑ Lippa, Richard A. (2010-06). ”Sex Differences in Personality Traits and Gender-Related Occupational Preferences across 53 Nations: Testing Evolutionary and Social-Environmental Theories” (på engelska). Archives of Sexual Behavior 39 (3): sid. 619–636. doi:10.1007/s10508-008-9380-7. ISSN 0004-0002. http://link.springer.com/10.1007/s10508-008-9380-7. Läst 26 maj 2026.
  50. ↑ ”Staten i siffror: löneskillnader” (på svenska). Arbetsgivarverket. https://www.arbetsgivarverket.se/statistik-och-analys/staten-i-siffror-loner/staten-i-siffror-loneskillnader/. Läst 26 maj 2026.
  51. ↑ ”Strategier för att mäta och uppnå ökad jämställdhet”. www.jamstalldhetskartan.se. https://www.jamstalldhetskartan.se/begrepp-och-teori/strategier-foer-att-maeta-och-uppna-oekad-jaemstaelldhet.html. Läst 25 december 2022.
  52. ↑ ”En jämställd riksdag?” (på svenska). 8 Sidor. Myndigheten för tillgängliga medier. 3 december 2022. https://8sidor.se/en-jamstalld-riksdag. Läst 25 december 2022.
  53. ↑ ”Gender Equality Index 2022: The COVID-19 pandemic and care” (på engelska). European Institute for Gender Equality. EIGE. 2022. https://eige.europa.eu/publications/gender-equality-index-2022-covid-19-pandemic-and-care. Läst 25 december 2022.
  54. ↑ ”RAPPORTER”. AllBright. Stiftelsen Allbright. https://www.allbright.se/rapporter. Läst 25 december 2022.
  55. ↑ Regeringen och Regeringskansliet (11 januari 2006). ”Avidentifiera jobbansökningar - en metod för mångfald”. SOU 2005:115. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/01/sou-2005115/. Läst 15 maj 2026.

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Jämställdhet
Generellt
Sverige
Könsuttryck
Relaterat
mall:Feminism · mall:Genus och kön
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jämställdhet&oldid=59391193”