Kalle Päätalo

Från Wikipedia
Kalle Päätalo
Kalle Päätalo, november 1958.
FöddKaarlo Alvar Päätalo
11 november 1919[1][2][3]
Jokijärvi[4]
Död20 november 2000[2][4] (81 år)
Tammerfors universitetssjukhus[4]
Andra namnKalle Päätalo
Medborgare iFinland[5]
SysselsättningRomanförfattare
MakaHelvi Ojala
(g. 1944–, skilsmässa)
FöräldrarHerman Päätalo
Riitu Päätalo
Utmärkelser
Tack för boken-medaljen (1970)[6][7]
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1978)[8]
Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (1988)[9]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1994)[10]
Professors namn
Frihetsmedaljens 1. klass[11]
Redigera Wikidata

Kaarlo (Kalle) Alvar Päätalo, född 11 november 1919, död 20 november 2000, var en finländsk författare. Kalle var det näst äldsta barnet till sina föräldrar Herko och Riitu. En son vid namn Toivo Johannes föddes före Kalle, men han dog som spädbarn. Efter Kalle föddes ytterligare en son Manne och 5 flickor Martta, Elli, Alma, Aune och Suoma.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Päätalo gick ut som byggmästare från Tammerfors tekniska skola 1949. Han var medlem i Finlands författarförening från 1961. Päätalo skildrade oftast byggnads- och skogsarbete, som han hade egen erfarenhet av, i sina romaner och han var mycket produktiv som författare.

Efter debutromanen Ihmisiä telineillä 1958 utkom han med ungefär en roman om året. Hittills har en roman översatts till svenska Sista Hygget 1979 (Viimeinen savotta). Han hämtade sina motiv från Lappland och de östliga gränsbygderna, som i Koillismaa-sviten (Nordostlandet, 1 - 5, 1960-69). [12]

År 1978 tilldelades han professors namn.[13]

Priser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Store norske leksikon, Kalle Päätalo.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Kalle Päätalo, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kalle Päätalo, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Kalle Päätalo (på finska), Helsingin Sanomat, 22 november 2000, läs online, läst: 24 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 24 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, libro.fi , läst: 30 april 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.kirjakauppaliitto.fi , läst: 30 april 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1978, s. 22 .[källa från Wikidata]
  9. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1988, s. 26 .[källa från Wikidata]
  10. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1994, s. D1 .[källa från Wikidata]
  11. ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 28 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Bra Böckers lexikon, 1979. 
  13. ^ Kalle Päätalo i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  14. ^ *”Kiitos kirjasta -mitali”. Kirjasampo.fi. Kirjastot.fi. http://www.kirjasampo.fi/fi/kulsa/kauno%253Apalkinto517166206013716. Läst 5 augusti 2013. 
  15. ^ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945-2015”. Ritarikuntien kanslia. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612143515/http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]