Karelska
 |
Wikimedia Foundation har en testupplaga av Wikipedia på Karelska. |
| karelska | |
| karjala | |
| Talas i | Finland, Ryssland |
|---|---|
| Region | Karelen |
| Antal talare | 68 000[1][2][3] |
| Språkfamilj | karelska |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | krl |
| ISO 639‐3 | krl |
Karelska (karjalan kieli) är ett östersjöfinskt språk inom den uraliska språkfamiljen. Karelskan talas av omkring 35 000 personer[4]. Karelskan räknas idag som ett eget språk. Historiskt har dock karelskan i vissa perioder räknats som dialekt av finskan, till exempel av politiska rörelser som velat förena traditionellt karelskspråkiga områden med Finland. I de finländska delarna av det historiska Karelen talas idag dialekter som även de kallas karelska, men som är mer påverkade av riksfinska. Karelskan är det tredje största språket i den östersjöfinska språkgruppen, efter finska och estniska. Majoriteten av språkets talare utgörs av etniska kareler som bor i Karelska republiken och i Tver-området (Tverkarelen) i Ryssland, samt omkring 10 000 i Finland.
Karelska, som för de flesta talare av finska och karelska är ömsesidigt begripligt med viss ansträngning, och där finskans östliga dialekter och karelskan bildar ett dialektkontinuum, men skiljer sig vad gäller uttal, stavning och ordförråd, som jämfört med finskan av naturliga skäl är mycket starkt påverkat av ryska. Det finns ingen standardkarelska men språket är uppdelat i flera dialekter med vissa skiljaktigheter i skriftspråk:
- Egentlig karelska med en sydlig och en nordlig variant. Den nordliga varianten - viena - talas i de norra delarna av Karelen i de glest bebyggda distrikten runt Kalevala och Louhi och den sydliga i de mellersta delarna av Karelen, norr om sjöarna Ladoga och Onega.
- En variant av egentlig karelska, tverkarelskan, talas i Tverkarelen.
- Livvi (aunus, olonetsiska) Livvi talas i de södra delarna av Karelska republiken, i synnerhet i Olonets (finska: Aunus; karelska: Anus), och i de omkringliggande byarna men också i Karelska republikens huvudstad Petrozavodsk (finska och karelska: Petroskoi).
- Lydiska som talas söder om Onega.
Det utkommer två tidningar på karelska: "Vienan Viesti" på egentlig karelska samt Oma Mua ("eget land", jämför finskans oma maa) på livvi-dialekten. På båda dialekterna utkommer det skolböcker och undervisningsmaterial. Man kan läsa karelska i grundskolan, vid universitetet i Petrozavodsk eller vid universitetet i Joensuu.
Språkets ställning
Finska språket ersattes 1939 i Karelska republiken med ett karelskt skriftspråk som skrevs med kyrilliska alfabetet. Detta skriftspråk vann aldrig någon större acceptans bland språkets talare och används inte längre. Översättningar från ryskan till detta språk förstås någorlunda av en ryss, men knappast av en karelare som inte kan ryska.[5]
År 1998 röstades ett förslag ned i Karelska republikens parlament om att göra karelska till ett av republikens officiella språk. Språkets framtidsutsikter är inte omöjliga, men osäkra, eftersom de flesta ungdomar lika gärna talar ryska. Andra väljer att lära sig finska i stället för karelska. Det kan också tilläggas att karelskan vid vissa perioder har ansetts "ful" eller "lantlig", vilket kan vara en av anledningarna till att språket inte överförts från den äldre generationen till den yngre, och att det periodvis under Stalins förföljelser var förbjudet att tala karelska.
Karelskan är sedan 2009 officiellt icke-territoriellt minoritetsspråk i Finland. [6]
Trots att karelskan har mött mycket motstånd börjar dock läget se annorlunda ut och fler ungdomar väljer idag att läsa och lära sig karelska i skolorna.
Alfabet
Många försök att skapa ett enhetligt standardspråk har gjorts men inte lyckats speciellt bra då de olika dialekterna är såpass olika. Karelskans alfabet var en tid baserat på det kyrilliska alfabetet men skrivs idag med latinska bokstäver. Enligt en lag som stiftades av Putin måste alla officiella språk skrivas med det kyrilliska alfabetet, men eftersom karelskan inte är ett officiellt språk så berörs inte karelskan av lagen.[källa behövs] Språket lärs idag därför fortfarande ut i skolorna med det latinska alfabetet.
- Karelska alfabetet från 2007:
| A a | B b | Č č | D d | E e | F f | G g |
| H h | I i | J j | K k | L l | M m | N n |
| O o | P p | R r | S s | Š š | Z z | Ž ž |
| T t | U u | V v | Y y | Ä ä | Ö ö | ' |
Språkhistoria
Det äldsta karelska språkminnesmärket är ett näverbrev, Näverdokument 292, från mitten av 1200-talet, som hittades i samband med en arkeologisk utgrävning i Novgorod 1957. Denna ristning är den äldsta östersjöfinska text som existerar och har tolkats som trollformel mot åska alternativt en bön till Gud om skydd mot blixtnedslag. Texten kan uttydas på flera sätt, men ett av dem lyder enligt följande:
- "Jumolanuoli ï nimizi nouli se han oli omo bou jumola soud'ni iohovi"
Referenser
- ^ Lewis, Paul M., red (2009) (på engelska). Karelian (16:e). Dallas: SIL International. ISBN 978-1-55671-216-6. http://www.ethnologue.org/show_language.asp?code=krl
- ^ Lewis, Paul M., red (2009) (på engelska). Livvi-Karelian (16:e). Dallas: SIL International. ISBN 978-1-55671-216-6. http://www.ethnologue.org/show_language.asp?code=olo
- ^ Lewis, Paul M., red (2009) (på engelska). Ludian (16:e). Dallas: SIL International. ISBN 978-1-55671-216-6. http://www.ethnologue.org/show_language.asp?code=lud
- ^ Ethnologue: Karelian (engelska) Hämtat 30.12.2014.
- ^ Björn Collinder: Finskan som kulturspråk, s. 30. Stockholm 1962. Sveriges Finlandsföreningars Riksförbund Fadderortsrörelsen.
- ^ Republikens presidents förordning om ändring av 2 § i förordningen om ikraftträdande av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (956/2009)