Karl Magnus (Nilsson) Kyander
Karl Magnus (Nilsson) Kyander, född 1 februari 1774 i Rantasalmi, död 21 januari 1837 i Lit i Jämtland, var en finsk officer och landsflyktig till Sverige efter finska kriget 1808–1809.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Karl Magnus Kyanders föräldrar var kollegan vid Rantasalmi trivialskola Nils Kyander (1720–1791) och Märta Innonen (1762–1813). Han växte upp på herrgården Strandgård i Rantasalmi. Karl Magnus Kyander ingick äktenskap 1803 med Anna Lönnroth ( född 1782), som beviljades skilsmässa från mannen på grund av dennes “otrohet” – han hade åren omedelbart efter landsflykten 1809 till Sverige fått två döttrar utom äktenskapet med Christina Henriksdotter Mellin i jämtländska Lits socken.[1] Hustrun och barnen vistades därefter på Strandgård.[2] Kyander gifte sig 1823 med pigan Gunnilla Jonsdotter i Lit, Jämtland.[3]
Karl Magnus Kyander fick med all sannolikhet sin militära utbildning vid den av Göran Magnus Sprengtporten bildade krigsskolan på Haapaniemi gård i Rantasalmi belägen i föräldrahemmets omedelbara närhet, och anslöt sig först till artilleriet (1801–1802) och därefter till Karelska lätta dragonkåren. 1808 ingick han i den samma år nybildade Savolaxbrigaden som en av Johan August Sandels underlydande officerare. Med denna brigad deltog han i finska kriget 1808–1809, bland annat vid det av Johan Ludvig Runeberg i Fänrik Ståls sägner omsjungna slaget vid Virta bro.[2] Som en av Sandels yngre officerare kan man spekulera i om han var en av flera möjliga förebilder till den i allt väsentligt fiktive “Sandels adjutant” som nämns av Runeberg.[4] Savolaxbrigaden gjorde storartade insatser under kriget men led svåra förluster.
Han följde med Savolaxbrigaden under reträtten till Sverige och deltog därmed i Slaget vid Hörnefors i södra Västerbotten den 5 juli 1809 under Joakim Zakarias Duncker, där den ryska framryckningen slutligen stoppades. Brigaden upplöstes i januari 1810, och Karl Magnus Kyander slutade sin militära karriär som ryttmästare. Han dog som landsflyktig i Sverige, på soldattorpet Åsmundgården i Lit, Jämtland.[2][5]
Karl Magnus (Nilsson) Kyander var kusin till fänriken Karl Magnus (Andersson) Kyander (1765–1838), kaptenen Johan Adolf (Andersson) Kyander (1756–1809) och hovsekreteraren Johan Henrik (Johansson) Kyander (1764–1840).
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kyander&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=8&postid=Fodelse_578396&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab
- ^ [a b c] Sukukirja. Suomen aatelittomia sukuja (toimittanut Axel Bergholm), Bd 1, Helsingfors 1901 s 752.
- ^ https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kyander&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=6&postid=Vigsel_219529&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab
- ^ J L Runeberg, “Sandels” i Fänrik Ståls sägner, 1848–1860. https://runeberg.org/fstal/1k.html
- ^ https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kyander&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=4&postid=Doda_537791&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab
Övriga källor[redigera | redigera wikitext]
- Sukukirja. Suomen aatelittomia sukuja (toimittanut Axel Bergholm), Bd 1, Helsingfors 1901 s 751f.
- Wirilander, Kaarlo, Herrskapsfolk. Ståndspersoner i Finland 1721–1870. Nordiska Museet. Arlöv 1982. Nordiska Museets Handlingar nr 98.