Karl Yngve Vendel
Karl Yngve Vendel, född 24 mars 1885 i Karlstad, död 2 juli 1980, var en svensk diplomat.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Vendel var son till lektor Valdemar Vendel och Klara Jönsson. Han tog juris kandidatexamen 1916 och blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1918. Vendel tjänstgjorde i Berlin 1919 och var vicekonsul i New York 1921. Han var andre legationssekreterare i Washington, D.C. 1921, vicekonsul i Rotterdam 1930, förste legationssekreterare i Haag 1936, konsul i Stettin 1940, Danzig 1942, Mariehamn 1944 och chargé d’affaires i Columbia[förtydliga] 1944–1948 samt Havanna, Ciudad Trujillo, Port-au-Prince 1949–1951. Vendel var därefter beskickningsråd i disponibilitet 1951, chef för UD:s B-avdelning 1952–1954 och fick envoyé extraordinär och ministre plénipotentiaires namn 1971.[1]
Han gifte sig 1945 med Mary Gemzell (1913–1985), dotter till kapten Sixten Gemzell (1875–1961) och Rose Bisgaard (1889–1975).[1][2] Vendel avled den 2 juli 1980 och gravsattes den 10 juli 1980 på Galärvarvskyrkogården.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Vendel, Karl Yngve (1971). Epilog till rättsförtryck och bristfälliga redovisningar av förvaltningsuppdrag inom utrikesdepartementet.. Stockholm. Libris 740027
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977. Stockholm: Norstedt. 1976. sid. 1072. Libris 3681523. ISBN 91-1-766022-X. https://runeberg.org/vemardet/1977/1092.html
- ^ [a b] ”Galärvarvskyrkogården, kvarter 01, gravnummer 807”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Galarvarvskyrkogarden/01//807/1. Läst 1 augusti 2013.