Karpaltunnelsyndrom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karpaltunnelsyndrom
latin: syndroma canalis carpi
Tvärsnitt av handleden. Medianusnerven har gul färg.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 G56.0
ICD-9 354.0
OMIM 115430
MedlinePlus 000433

Karpaltunnelsyndrom är en medicinsk åkomma där smärta/domningar/svaghet i handen orsakas av nervinklämning i handleden.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

I många fall av karpaltunnelsyndrom uppträder symptomen gradvis ökande. Typiska symptom är domningar och känselbortfall, framförallt i tummen, pek-, lång- och halva ringfingret. Känslan upplevs som brännande, stickande och smärtsam. Symptomen kan också bestå i konstant smärta, framför allt på natten. Symptomen uppträder ofta på natten då människor har en tendens att böja sina handleder när de sover, vilket ytterligare belastar karpaltunneln.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

I handledens insida finns karpaltunneln, en trång passage där fingrarnas böjsenor och medianusnerven passerar. Vid trängsel i denna passage sker påverkan på medianusnerven. Ofta märker man först av tillfällig domning i samband med vissa aktiviteter, eller när man vaknar på morgonen. Senare kan man utveckla permanent känselbortfall och till slut svaghet och muskelatrofi.

Karpaltunnelsyndrom kan uppkomma spontant, utan förklaring. I vissa fall går det att associera symtomen med trauma eller andra sjukdomar, till exempel hypotyreos (nedsatt produktion av sköldkörtelhormon), diabetes eller reumatoid artrit. Det kan också uppstå under graviditet, men brukar då oftast gå tillbaka efter förlossningen.

Karpaltunnelsyndrom som arbetsskada är ett omdiskuterat område. Det är vanligt att personer med yrken i industrisektorn och andra med yrken som innefattar upprepade griprörelser och böjningar av handleden diagnostiseras karpaltunnelsyndrom. Det är dock oklart om dessa diagnoser grundas på smärta (som kan bero på annat än karpaltunnelsyndrom) eller de mer typiska domningssymptomen.

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

För typiska fall krävs ingen utredning annat än undersökning av kraft och känsel. Ofta görs i samband med detta Tinells test (läkaren knackar på handleden, detta ger ofta domningar vid karpaltunnelsyndrom) eller Phaléns test (handleden hålls maximalt böjd, vilket också kan ge domningar). Diagnosen kan bekräftas med neurografi, vilket bör beställas vid mer oklara fall.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

I första hand kan man prova vila och handledsskena (finns på apotek). Arbetsmiljöverket rekommenderar till de som arbetar framför en bildskärm med mus eller tangentbord att använda handlovsstöd. Om besvären beror på någon annan sjukdom behandlas den. Vid fortsatta besvär rekommenderas operation, vilket kan göras i lokalbedövning och innebär att man klyver karpaltunnelns tak.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Forskning som nyligen gjorts på området visar att personer som använder sin smartphone frekvent löper större risk för att utveckla en förstorad mediannerv samt att få nedsatt funktion i handen och försämrad nypstyrka jämfört med andra. Forskare kan dock inte se ett tydligt samband mellan frekvent användande av smartphone och karpaltunnelsyndrom.[1]

I en studie från 2016 där man undersökte handlederna hos 30 unga vuxna fann man att mediannerven i karpaltunneln roterades, deformerades och förskjöts när försökspersonerna utförde aktiviteter med händerna som liknar de man gör när man använder en smartphone. Forskarna i studien drog därmed slutsatsen att användandet av en smartphone trots allt ökar risken för karpaltunnelsyndrom.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Medscape Log In”. www.medscape.com. http://www.medscape.com/viewarticle/846413. Läst 14 maj 2017. 
  2. ^ Woo, Hoi-Chi; White, Peter; Ng, Ho-Kwan; Lai, Christopher W. K.. ”Development of Kinematic Graphs of Median Nerve during Active Finger Motion: Implications of Smartphone Use”. PloS One 11 (7): sid. e0158455. doi:10.1371/journal.pone.0158455. ISSN 1932-6203. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27367447. Läst 14 maj 2017.