Kastal
En kastal är en tornliknande försvarsbyggnad i sten uppförd under medeltiden.
Etymologi
Ordet kastal är en variant av kastell, vilket i sin tur är en försvenskning av det latinska castellum, som betyder befäst plats och är diminutiv av carstrum som betyder borg. En kastal är således en "liten borg".
Kastaler i Sverige
I de nordiska länderna började man uppföra kastaler på 1100-talet. Kastalerna byggdes intill kyrkor eller på andra strategiska platser. Vissa kastaler kom med tiden att bli kärntorn i stora borganläggningar, exempelvis Slottet Tre Kronor, Borgholms slott och Kalmar slott. De kastaler som bäst har bevarats i sin grundform till våra dagar är oftast de som ligger invid kyrkor och som inte har utvecklats till större anläggningar.
De första kastalerna byggdes troligtvis av trä, men kom sedermera att ersättas av kastaler i sten. En kastal har vanligen en rund- eller fyrkantig planform, är 3-4 våningar hög och byggd i mycket enkel rundbågestil. De användes som försvarstorn eller vakttorn och har endast undantagsvis använts som bostäder.
Kastaler på Gotland
Väl bevarade kastaler finns vid följande kyrkor:
- Gammelgarns kyrka (1100-tal)
- Lärbro kyrka (1100-tal)
- Sundre kyrka (rund kastal, tidig medeltid)
Lämningar av kastaler finns vid följande kyrkor:
Kastaler på svenska fastlandet
På det svenska fastlandet finns det kastaler vid följande kyrkor:
- Brunflo kyrka i Jämtland (1100-tal)
- Fellingsbro kyrka i Västmanland (osäker datering och funktion)
- Valleberga kyrka i Skåne (senmedeltida)
- Löderups kyrka i Skåne (1400-tal)
- Harmångers kyrka i Hälsingland (medeltida, nu klocktorn)
Bildgalleri
-
Kastalen vid Brunflo kyrka -
Den runda kastalen vid Sundre kyrka -
Kastalen vid Harmångers kyrka -
Kastalen vid Gammelgarns kyrka -
Ruinen av en kastal vid Öja kyrka, Gotland -
Kastal från 1100-talet vid Lärbro kyrka, Gotland
Se även
Källor
- [1] Nationalencyklopedin: Kastal