Katarina av Medici

Från Wikipedia
Version från den 16 mars 2017 kl. 22.09 av Paracel63 (Diskussion | Bidrag) (fotputs, rubr)
Katarina av Medici
Katarina av Medici
Kröning 10 juni
Företrädare Eleonora av Österrike
Efterträdare Maria Stuart
Barn Frans II av Frankrike,
Elisabeth av Valois
Karl IX av Frankrike,
Henrik III av Frankrike,
Margareta av Valois,
Frans av Alençon,
m.fl
Föräldrar Lorenzo II de' Medici
Madeleine de la Tour d'Auvergne
Född 13 april 1519
Florens
Död 5 januari 1589 (69 år)
Château de Blois
Begravd Saint-Sauveur, Blois. Ombegraven i Saint-Denis 1610.


Katarina av Medici, född Caterina Maria Romula di Lorenzo de' Medici 13 april 1519 i Florens, död 5 januari 1589Château de Blois, var drottning av Frankrike från 1547 till 1559 och regent under sin sons minderårighet 1560–1562. Hon var gift med Henrik II av Frankrike.

Biografi

Tidiga år

Hon var enda barn till Lorenzo II de' Medici och Madeleine de la Tour d'Auvergne, som båda dog samma år som Katarina föddes. Större delen av sin uppväxt tillbringade hon därför i olika nunnekloster och under en tid i Rom, hos sin släkting påven Leo X.

Som enda ättling till den första grenen i familjen Medici, kallades hon för hertiginnan av Florens, och hennes släkting påven Clemens VII planerade länge för hennes giftermål. Hon var ensam arvtagare till sin mors förmögenhet, och med påven som garant på hennes fars sida, fanns många lämpliga goda partier.

Kronprinsessa och drottning

1533 gifte hon sig med Henrik II av Frankrike, som då var andre son (ej kronprins) till kung Frans I. När hans äldre bror, den dåvarande kronprinsen, dog blev han kung 1547 och var det fram till 1559. Då var Henrik och Katarina dock redan gifta, för även om Katarina var ett gott parti, var det inte tillräckligt bra för en kronprins.

Som utlänning och italienska mottogs hon kyligt vid franska hovet och hennes make var mest intresserad av sin älskarinna Diane de Poitiers som var flera år äldre än Henrik. Katarina älskade sin man djupt och fick tyst acceptera Dianes närvaro och inflytande över maken.

Henriks ointresse för Katarina visades relativt öppet inom hovet, och det var först efter nio års äktenskap som de fick sitt första barn, 1544. Katarinas barnlöshet hotade hennes ställning vid hovet och den blev säkrad först efter att hon fött en arvinge till tronen. Under tolv år födde Katarina tio barn, varav alla utom en var sjukliga. Tre av de tio barnen dog som spädbarn.

Änkedrottning med inflytande

Då Katarinas make dog 1559, gick kronan över till sonen Frans II av Frankrike som endast var kung i ett år. När han dog 1560, gick tronen till hans yngre bror Karl IX av Frankrike som endast var nio år vid tillfället. Katarina tog över regeringsansvaret och hade stor påverkan över sin son så länge han var kung. Även Karl IX dog en för tidig död och efterträddes av Katarinas favoritson, Henrik III av Frankrike. Till en början hade Katarina stort inflytande även över denne regent, men med tiden gled hon ifrån den innersta kretsen av rådgivare till kungen.

Under Katarinas tid vid det franska hovet växte antalet anhängare till protestantismen i Frankrike. Åtta korta religionskrig blossade upp mellan protestanter och katoliker och hade förödande effekter på det franska folket och på statens finanser. Katarina var katolik sedan barn och helt ointresserad av den nya religionen. Det hon var intresserad av var stabilitet och att bevara tronen åt ätten Valois och sina barn.

I samband med ett av religionskrigen under Karl IX:s regering genomfördes ett massmord på protestanter i det katolska Paris, under det som kallas Bartolomeinattens blodbad den 24 augusti 1572. Det påbörjades genom att man önskade ha ihjäl viktiga personer inom den protestantiska rörelsen, men urartade genom att de parisiska medborgarna hämningslöst mördade tillresta protestanter.

Död och övrigt

Katarina dog den 5 januari 1589 vid 69 års ålder, efter en viss tids sjukdom. Hon var en intelligent kvinna, med en stor förmåga att anpassa sig till förändringar i samhället, politiken och i privatlivet.

Henrik III dog kort efter Katarina, utan några arvingar, så trots Katarinas idoga arbete dog ätten Valois ut.

Katarinas migrän sägs ha blivit botad genom snusning av tobakspulver genom näsan. Snuset levererades av Jean Nicot som introducerade tobak vid det franska hovet år 1560. Tobaksplantans äldre beteckning, herba cathariniana, kommer från henne.[1]

Barn

Namn Födelse Död Övrigt
Frans II av Frankrike 19 januari 1544 5 december 1560 Gifte sig med Maria Stuart (1542–1587) år 1558.
Elisabeth av Valois 2 april 1545 3 oktober 1568 Gifte sig med Filip II av Spanien (1527–1598) år 1559.
Claude av Valois 12 november 1547 21 februari 1575 Gifte sig med Karl III, hertigen av Lorraine (1543–1608).
Ludvig av Frankrike 3 februari 1549 oktober 1549 Dog som spädbarn.
Karl IX av Frankrike 27 juni 1550 30 maj 1574 Gifte sig med Elisabeth av Österrike (1554–1592) år 1570.
Henrik III av Frankrike 19 september 1551 2 augusti 1589 Gifte sig med Louise av Lorraine år 1575. Valdes till kung av Polen 1574, men var detta endast en kort tid.
Margareta av Valois 14 maj 1553 27 mars 1615 Känd som Margot. Var gift med kungen av Navarra som senare blev Henrik IV av Frankrike innan han blev kung. Deras äktenskap upplöstes på grund av barnlöshet.
Frans av Alençon 18 mars 1555 19 juni 1584 Bytte namn från Hercule till Frans och blev hertig av Alençon och Anjou.
Jean av Frankrike 24 juni 1556 24 juni 1556 Tvillingbror till Victoria, död vid födseln eller död kort därefter.
Victoria av Frankrike 24 juni 1556 augusti 1556 Tvillingsyster till Jean; dog som spädbarn.

Referenser

  1. ^ Droger A-Ö, Thomas Nordegren och Kerstin Tunving. ISBN 91-27-05365-2

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Eleonora av Österrike
Drottning av Frankrike (ej regent)
1547–1559
Efterträdare:
Maria Stuart