Kevin Carter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kevin Carter
KevinCarter.jpg
Född
Johannesburg
Död 27 juli 1994 (32 år)
Johannesburg
Fält Fotografi, fotojournalism.
Priser Pulitzerpriset


Carter ägnade en stor del av sin karriär åt att bevaka den instabila situation som rådde i den sydafrikanska apartheidregimens slutskede. Han är mest känd för att ha vunnit Pulitzerpriset i "Feature Photography" 1994 för en bild tagen under svältkrisen i Sudan på ett litet svältande barn förföljt av en gam. För denna bild mottog han dock inte bara hyllningar utan även hård kritik för att han bara fotograferat och inte hjälpt flickan.

Denna kritik, och dödsfallet av en nära vän, kulminerade i att Carter begick självmord vid 33 års ålder. Han lämnade en sjuårig dotter efter sig. Hans självmordsbrev löd:

"I'm really, really sorry... depressed . . . without phone . . . money for rent . . . money for child support . . . money for debts . . . money!!! . . . I am haunted by the vivid memories of killings & corpses & anger & pain . . . of starving or wounded children, of trigger-happy madmen, often police, of killer executioners . . . I have gone to join Ken if I am that lucky. I have always had it all at my feet, but being me just fit up anyway."

"Jag är verkligen, verkligen ledsen ... deprimerad... utan telefon... pengar till hyra... pengar till barnstöd... pengar till skulder... pengar!... Jag är hemsökt av tydliga minnen av mord och lik & ilska och smärta... av svältande eller skadade barn, av skjutglada galningar, ofta poliser, av bödlar... Jag har gått för att möta Ken [Syftandes på hans nyligen avlidne vän Ken Oosterbroek] om jag har tur. Jag har alltid haft allt vid mina fötter, men att vara jag är hemskt oavsett. "

Bandet Manic Street Preachers spelade in en låt om Carter för albumet Everything Must Go 1996.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]