Kexholms fästning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kexholms fästning
Kexholm.jpg

Kexholms fästning (ryska: Корела, finska: Käkisalmen linna) ligger vid staden Kexholm, och grundades av kareler som kallade platsen Käkisalmi.

Platsen nämns för första gången i en novgorodisk källa från 1143 och kallades Korela. Arkeologiska undersökningar har också avslöjat en byggnadslag från denna tid. Svenska källor från 1294 nämner också platsen med namnet Keksholm.

1295 föll fästningens befälhavare Sigge Lake efter en utmattande belägring av fästningen från Novgorod.

Nöteborgstraktaten från 1323 fastslog att fästningen tillhörde Novgorod. Fram till 1500-talet hörde fästningen till Republiken Novgorod, därefter Moskvariket. Novgoroderna byggde dagens stenbastioner och torn 1364 efter att en brand hade ödelagt den tidigare träfästningen.

Efter den svenska erövringen under Livländska kriget 1580, byggde svenskarna om fästningen efter dåtidens västliga ideal. Vid freden i Teusina gick svenskarna med på att ge tillbaka fästningen till ryssarna, och detta gjordes 1597.

Under stora oredan lovade tsar Vasilij IV Karelen och det omkringliggande området som senare blev Kexholms län som betalning till Jacob De la Gardie för det svenska stödet under polsk-ryska kriget (1605–1618). Det efterföljande ingermanländska kriget förstärkte den svenska närvaron, och fästningen var i svenska händer i 100 år, fram till den återerövrades av Peter den store under stora nordiska kriget.

På mitten av 1700-talet ombildades fästningen till ett fängelse för politiska fångar i kejsardömet Ryssland. Någon av fångarna från Dekabristupproret 1825 satt i fängelse här.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]