Kinesisk normalstil

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tecknen för normalstil i traditionella kinesiska tecken (lodrätt till vänster) och i förenklade kinesiska tecken (lodrätt till höger).

Normalstil eller reguljärskrift (楷书; 楷書; Kǎishū) är en av de fem grundstilarna i kinesisk kalligrafi. Normalstil ses som den normativa skriften och är därför den stil som de flesta anser lättast att läsa. Både traditionella kinesiska tecken och de, på 1950-talet introducerade, förenklade kinesiska tecknen kan skrivas i normalstil.

Normalstil växte fram under Handynastin (206 f.Kr.–220) och är baserad på kanslistilen med kursiva element.[1] De tidigaste varianterna av normalstil som har hittats är från 170 f.Kr..[2][3] Från slutet av Handynastin fram till idag har normalstilen varit normalskrift i Kina.[4]

Normalstilen hade sin utvecklingstopp under Tangdynastin (618–907), då den förfinades av kalligrafimästare som Ouyang Xun, Chu Suiliang, Lee Yong och Zhong Shaojing.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]