Knott

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Knott
Dip-nem-simuliidae-sp.gif
Tecknad bild på ett knott
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningTvåvingar
Diptera
UnderordningMyggor
Nematocera
FamiljKnott
Simuliidae
Vetenskapligt namn
§ Simuliidae
Hitta fler artiklar om djur med

Knott (Simuliidae) är en familj i underordningen myggor (Nemocera) bland tvåvingarna. Namnet svidknott används på arter i familjen Ceratopogonidae.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Knott är små eller mycket små myggor (2-6 millimeter) med högt välvd ryggsköld, liten bakkropp, korta antenner samt starka och korta ben. Vingarna är breda i förhållande till djurens oansenliga storlek, vilket gör dem något fluglika. Honorna är gråsvarta, medan hannarnas färg är djupsvart.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Larver

Larverna lever i rinnande vatten, där de sitter gruppvis med bakändan fäst vid stenar eller vattenväxter. Före förpuppningen bildar larven en strutlik, upptill öppen kokong, ur vilken puppans huvud med sina tofslika gälar sticker fram. De uppträder svärmvis, huvudsakligen i områden med rinnande vatten. De har gjort sig beryktade som en landsplåga genom sina svidande bett (knott sticks inte[1]), som ofta framkallar svullnad. De kan till och med döda nötkreatur och hästar om de är tillräckligt många[2].

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Knotten har världsvid utbredning. De finns i hela Sverige och kan bli väldigt talrika framförallt i Lappland.

Arter[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns cirka 60 arter i 7 släkten varav det största är Simulium.

Skåne har en art, Simulium reptans (synonym Simulia reptans, Linné 1758), som dock mest förekommer i landets nordligare delar, och som visat sig farlig för hästar. Denna art tycks finnas även i Småland, eftersom därifrån rapporteras ett dialektalt namn, ava-åt.[3]

Kolumbaczermygga (Simulium columbaschense), ett fruktat plågoris för hästar och nötkreatur, som finns i Sydöst- och Centraleuropa. Arten har fått sitt namn på grund av att dessa knott vid dåligt väder tar sin tillflykt i grottor (jämför med kolumbarium).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Knott, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1177.se. ”Myggbett och knottbett” (på sv-SE). www.1177.se. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Myggbett-och-knottbett/. Läst 27 maj 2018. ”Myggor och knott suger blod, myggor med en sugsnabel och knott genom att bitas.” 
  2. ^ Småkryp. Åke Sandhall. 1991. ISBN 91-0-010027-7
  3. ^ Ava-åt i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • J W Zetterstedt: Diptera Scandinaviæ, Disposita et Decripta, band V, s 1739-2162, Lund 1846 (På latin)