Knut Stenborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Knut Stenborg
Friidrott, herrar
Svenska mästerskap
Guld 1907 400 meter
Silver 1908 400 meter
Guld 1909 400 meter
Silver 1910 400 meter
Guld 1911 400 meter
Silver 1912 400 meter
Guld 1907 Längdhopp
Silver 1908 Längdhopp
Brons 1909 Längdhopp
Guld 1910 Längdhopp
Guld 1910 Stafett 4x100 meter
Guld 1911 Stafett 4x100 meter
Guld 1912 Stafett 4x100 meter

Knut Stenborg, född den 25 mars 1890, död 10 oktober 1946, var en svensk friidrottare (200 meter, 400 meter, längdhopp). Han tävlade fram till och med 1908 för IS Lyckans Soldater, sedan för AIK och efter 1909 för Örgryte IS.

Efter idrottskarriären arbetade han som fabrikör i Ryr (mellan Vänersborg och Uddevalla).

Karriär[redigera | redigera wikitext]

1907 vann Stenborg SM-guld på 400 meter och i längdhopp (på 6,34).

1908 deltog Stenborg vid OS i London. Här kom han på 100 meter tvåa i det sjunde heatet på 11,5 och blev därmed utslagen. På 200 meter slutade han fyra och sist i sitt försöksheat och slogs ut även i denna gren. Han deltog också i det svenska laget i långa stafetten (200+200+400+800 meter) som blev utslaget i försöken (de andra var Sven Låftman, Knut Lindberg och Evert Björn). Den 13 september i Stockholm satte han det första officiella svenska rekordet på 400 meter, med 51,3. Han fick behålla det till 1910 då Erik Lindholm förbättrade det.

Den 29 augusti 1909 förbättrade han i Göteborg Arvid Ringstrands svenska rekord i längdhopp, från 6,69 till 6,91. Rekordet behöll han till 1912 då Georg Åberg förbättrade det med 27 cm och därmed även bröt 7-metersgränsen. Detta år vann han även SM på 400 meter (på 52,6).

1910 vann Stenborg ytterligare ett SM-tecken i längdhopp, nu på 6,60 meter, och deltog även (tillsammans med F. Almqvist, Ivan Möller och L. Sörvik) i Örgrytes segrande lag i stafett 4x100 meter (de vann på 46,7).

Vid SM 1911 vann han dels guld på 400 meter individuellt (53,3), dels i stafett 4x100 meter (ihop med A. Botvidson, Knut Lindberg och Ivan Möller, på 46,0).

Knut Stenborg var även med vid OS i Stockholm 1912. På 200 meter kom han trea i sitt försöksheat och slogs ut. På 400 meter vann han sitt försöksheat på 61,6, men i semifinalen kom han bara fyra på 50,5 och blev utslagen. Stenborg deltog även i det svenska laget i stafett 4x400 meter som blev utslaget som tvåa i semifinal nummer 3 på tiden 3:25,0 (övriga deltagare var John Dahlin, Paul Zerling och Erik Lindholm). Även detta år deltog han vid SM i det segrande laget på 4x100 meter.


Företrädare:
51,7 Carl-Axel Torén (1906–1908)
Svensk rekordhållare på 400 meter
51,3 Knut Stenborg (1908–1910)
Efterträdare:
50,9–50,2 Erik Lindholm (1910–1916)
Företrädare:
6,69 Arvid Ringstrand (1907–1909)
Svensk rekordhållare i längdhopp
6,91 Knut Stenborg (1909–1912)
Efterträdare:
7,18 Georg Åberg (1912–1918)
Företrädare:
Carl-Axel Torén (1906)
Svensk mästare på 400 meter
Knut Stenborg (1907)
Efterträdare:
Sven Låftman (1908)
Företrädare:
Sven Låftman (1908)
Svensk mästare på 400 meter
Knut Stenborg (1909)
Efterträdare:
Erik Lindholm (1910)
Företrädare:
Erik Lindholm (1910)
Svensk mästare på 400 meter
Knut Stenborg (1911)
Efterträdare:
Erik Lindholm (1912)
Företrädare:
Karl Sandqvist (1906)
Svensk mästare i längdhopp
Knut Stenborg (1907)
Efterträdare:
Carl Silfverstrand (1908)
Företrädare:
Viktor Beijbom (1909)
Svensk mästare i längdhopp
Knut Stenborg (1910)
Efterträdare:
Georg Holmqvist (1911)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938 
  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006 
  • Swedish Athletic Page
  • Answers.com
  • SOK:s personsida