Kockums Emaljerverk
| Kockums Emaljerverk | |
| Industrianläggning | |
 Kockums emaljverk, den före detta lager- och tillverkningsbyggnaden används numera som kulturcentrum.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Region | Blekinge |
| Kommun | Ronneby kommun |
| Ort | Ronneby |
| Adress | Kallingevägen 3 |
| Byggherre | Kockums Emaljverk |
| Ägare | Ronneby kommun |
| Färdigställande | 1907 |
| Arkitektonisk stil | I brytningstiden mellan Eklekticism (arkitektur) och Nordisk klassicism |
| Konstruktion | Trästomme på stenfot av granit. |
| Byggnadsmaterial | Röd tegelfasad med taktäckning av tjärpapp och plåt. |
 | |
Kockums Emaljerverk var en tillverkningsindustri för produktion av emaljerade kärl med fabrik i centrala Ronneby alldeles vid Ronnebyån och med export till stora delar av världen. Kärlen kunde vara allt från muggar och fat till hinkar och kannor med en rad olika färgkombinationer. Ofta utformades kärlen med en dominerande färgyta i vitt, crème, rött eller gult med en avvikande dekorativ rand längs kärlets kant eller lock.
Emaljverket ingick i Kockums Jernverks AB, som liksom Kockums Mekaniska Verkstad kontrollerades av familjen Kockum.
Tillverkningen startade 1893 och man framställde emaljerat plåtgods, företrädesvis husgeråd som handfat, kannor, hinkar, men även sjukhusutrustning som bäcken, skålar med mera. Fabriken upplevde sin storhetstid på 1930-talet. Konkurrensen från plasten blev till slut för svår för emaljeringsverket. Den sista varan som tillverkades var stekgrytan på 1970-talet. Godset tillverkades ursprungligen i vitt med blå rand, men senare tillkom även i ett flertal andra färger, 1935 kom serien Cream Lux i ljusgult med grön rand.[1]
Ny roll som regionalt kulturcentrum[redigera | redigera wikitext]
Sedan 2017 används fabrikens gamla tillverkningslokaler i vitputsad fasad , kallad "Gamla sockerbruket", för bland annat ungdomsgård och rekvisitaförråd för Ronnebys teaterföreningar. Den äldre lager- och tillverkningslokalen i rött lertegel används sedan slutet av 1980-talet som Ronneby kommuns kulturcentrum. Den röda tegelbyggnaden har en för industribyggnader från sekelskiftet tidstypisk takkonstruktion i form av ett så kallat "sågtandstak". I det branta taket finns takfönster som gör de öppna tillverkningslokalerna inne i byggnaden ljusa utan att mer belysning behöver tillföras under dagtid.
Återlansering[redigera | redigera wikitext]
Under 2000-talet valde initiativtagare att återlansera Kockums Jernverk AB som varumärke för tillverkning av emaljerade kärl och rostfria köksprodukter. Dock har inte den nya företagsformen samma huvudort i Kallinge som tidigare även om försäljning av Kockums produkter fortfarande sker på samma plats. Produktionen har alltså även en koppling till Kockums Jernverks AB i Kallinge.[2]
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Ljusreklam för Kockums emalj vid Stureplan i Stockholm omkring 1960
Hink med lock i gul emalj med grön rand
Vattenkittel, durkslag och mjölk-/gräddkanna
Blandade köksprodukter
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kockums emalj Arkiverad 20 december 2019 hämtat från the Wayback Machine.,utsikten.se.
- ^ https://www.kockumsjernverk.se/sv/info/om-kockums-jernverk.html
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Kockums emalj, utsikten.se