Ronneby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ronneby (olika betydelser).
Ronneby
Tätort · Centralort
Bergslagen i Ronneby
Bergslagen i Ronneby
Land  Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Ronneby kommun
Koordinater 56°12′37″N 15°16′38″Ö / 56.21028°N 15.27722°Ö / 56.21028; 15.27722
Area 774,95 hektar
Folkmängd 12 029 (2010)[1]
Befolkningstäthet 15,52 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Ronneby
Postnummer 372 XX
Riktnummer 0457
Tätortskod 2732
GeoNames 2681825
Ronnebys läge i Blekinge län
Red pog.svg
Ronnebys läge i Blekinge län
Wikimedia Commons: Ronneby

Ronneby är en tätort i Blekinge och centralort i Ronneby kommun i Blekinge län, belägen vid Ronnebyån mellan östersjökusten och europavägen E22:an.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ronneby på 1850-talet.

Ronnebys ursprung kan ledas till tiden runt år 700 e. Kr. med spår av fornborgar och andra lämningar. Staden har fått sitt namn av Ronnebyån som från början hette Rotne å, "den rytande ån" vilket syftar på vattendragets olika forsar och vattenfall varav ett av de största i stadens nuvarande centrum. Ronnebys äldsta dokumenterade stadsprivilegier tillkom år 1387 genom ett förnyat privilegiebrev. Arkeologiska fynd visar att stadsbildningen växte under 1200-talet i samband med ett ökat sillfiske och under århundradets lopp beslutade den danska kungamakten att anlägga en stad på platsen.

Heliga Kors kyrka byggdes under 1100-talet och var en central plats under Ronneby blodbad 4 september 1564. Kyrkobyggnaden har byggts till i omgångar och har drag av så väl romersk som dansk och tysk arkitektur.

I och med freden i Roskilde 1658 blev Blekinge svenskt och svenskarna anlade en flottbas i Karlskrona. I samband med detta drogs Ronnebys stadsprivilegier in i syfte att förmå Ronnebyborna att flytta till Karlskrona. En form av dubbel bosättning tycks inte ha varit ovanlig under åren 1682 till 1686. Detta innebar att husfadern flyttade till Karlskrona med huvuddelen av sitt hushåll, men lämnade kvar några anförvanter eller drängar, som bevakade den kvarlämnade egendomen i Ronneby. Det var med all sannolikhet därför, som landshövdingen 1686 gav order om att man skulle plocka bort dörrar och fönster på de hus i Ronneby, som ägdes av borgare, och det verkar som att ordern blev åtlydd.[2]

Ronneby brunn var tidigare kurort med järnhaltiga källor, som upptäcktes 1705. Brunnsverksamheten blomstrade fram till sekelskiftet 1900 och ansågs vid den tiden vara landets enda kontinentala kurort.

Under 1730-talet anlades ett fem våningar högt sockerbruk för raffinering av rörsocker från Västindien på den plats där kulturcentrum idag ligger. Sockerbruket lades ned på 1830-talet och byggnaderna användes istället som kopparslageri. Byggnaden brann ned 1872 och ersattes av Kockums kärlfabriks verkstadsbyggnad [3] som idag inrymmer Ronneby kulturcentrum.

Stora delar av staden brann ner den 6 april 1864 varefter endast stadsdelen Bergslagen återstår. Beräkningar har gjorts som pekar på att cirka 80 procent av stadsbebyggelsen förstördes i branden. Invånarna i staden beslutade efter en kommunalstämma den 26 april samma år om att staden skulle återuppbyggas på samma plats som tidigare men nu med en ny stadsplan med breda raka gator likt arkitekten Haussmanns plan för Paris. Efter stadsbranden återuppbyggdes den nya kvartersstaden till stor del av nya trähus, vissa av dessa med sockel eller bottenvåning i sten eller tegel efter tidens stadsplaneringsideal vars syfte var att minska brandrisken i städerna. Av dessa hus är det relativt få som återstår då ett större antal revs i samband med så kallade saneringsplaner i stadskärnan under främst 1960-talet.

I Ronneby fanns ett kungligt danskt vicekonsulat 1872-1984 beläget vid gångbron på Nedre Brunnsvägen, alldeles vid Ronnebyån. Under denna tid tjänstgjorde 5 vicekonsuler. Staden har också hållit kaserner för en volontärskola tillhörande Blekinge bataljon som uppfördes på 1890-talet. Dessa byggnader finns idag inte längre kvar men på samma plats ligger idag stadens hälsocentrum med läkarstation, tandvård, apotek mm.

Sommaren 1889 invigdes Mellersta Blekinge järnväg nya järnvägssträckning mellan Karlshamn och Karlskrona där Ronneby fick vara säte för bolagets huvudkontor. Ronneby fick även en bibana ut till Ronneby hamn i samband med anläggandet av den nya järnvägen med stopp vid Brunnshotellet, dock på motsatt sida av Ronnebyån. Passagerarbåtarna Ronneby och Bleking trafikerade Ronnebyån och Ronnebys grannstäder som ett komplement till järnvägsförbindelserna fram till år 1889. Ronneby förbands dessutom med Tingsryd genom den smalspårig järnväg Bredåkra–Tingsryds Järnväg från samma epok.

Från sekelskiftet 1900 och fram till 1930-talet trafikerades Ronnebyån av bolaget Ronneby Ångslups AB med fem ångslupar i sin flotta, däribland Karö, Freja och Turist. Bolaget var under sin aktiva tid i stort sett ensam aktör för kommunikationen mellan skärgården och staden med hållplatser vid bland annat Strandgatan och Rådhuset. Kajplatserna vid Strandgatan har idag återkommit i stadsbilden genom Ronneby kommuns stadsomvandlingsprojekt genomfört 2014. Idag förtöjs dock endast fritidsbåtar vid de nyanlagda bryggplatserna i Ronnebyån.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Ronneby var och är kyrkby i Ronneby socken och bilades vid kommunreformen 1862 köpingskommunen Ronneby köping. Denna ombildades 1 december 1882 till Ronneby stad som sedan 1967 utökades med kringliggande socknar/landskommuner innan den 1971 uppgick i Ronneby kommun där Ronneby sedan dess är centralort.[4]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ronneby församling.[5]

Orten ingick till 1882 i Medelstads tingslag, därefter till 1944 i domkretsen för Ronneby rådhusrätt, därefter till 1948 åter i Medelstads tingslag och sedan till 1970 i Östra och Medelstads domsagas tingslag. Från 1971 till 1974 ingick Ronneby i Östra och Medelsta domsaga, från 1975 till 2001 i Ronneby domsaga och orten ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ronneby stad 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
9 069
1965
  
11 019
1970
  
11 801
1975
  
12 086
1980
  
12 019
1990
  
11 355 751
1995
  
11 740 763
2000
  
11 857 764
2005
  
11 767 766
2010
  
12 029 775

För att se befolkningsutvecklingen i kommunen som helhet, se vidare under Ronneby kommun.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsområden[redigera | redigera wikitext]

Övriga stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

  • Brunnsområdet med Ronneby brunnspark, Brunnshallarna, Södra Brunnskogens naturreservat, Ronneby brunnsbad, Kvitterplatsen, Brunnshotellet kallad "Brunnen" och alla Brunnsvillorna, som används för företagande, utställningar och studentboende. På gränsen mellan Brunnsparken och Brunnsskogen ligger den nämnda Kvitterplatsen, som är en scen med plats för upp emot 500 personer i publiken. Brunnsområdet utgör idag ett riksintresse för kulturmiljön där många byggnader är K-märkta enligt Kulturmiljölagen och även skyddade i Ronneby kommuns detaljplaner för området.

Enskilda byggnader[redigera | redigera wikitext]

Bland de enskilda byggnader som finns i Ronneby bör nämnas den kände arkitekten Gunnar Asplunds första egenritade villa, ritad för överbanmästare Johansson på Övre Brunnsvägen.⁶

Torg[redigera | redigera wikitext]

Parker och grönområden[redigera | redigera wikitext]

Ronneby har en djup tradition av flanörsstad med nära tillgång till parker och grönområden av hög kvalité, inte minst Brunnsparken som utgör ett Riksintresse för kulturmiljön. Detta kan spåras till stor del av stadens koppling till kurortens verksamhet vid Ronneby Brunn.

Utsmyckning[redigera | redigera wikitext]

I Ronneby återfinns bland annat ett flertal skulpturer av Per Hasselberg m.fl.:

Hamnar[redigera | redigera wikitext]

Ronneby är en kuststad med Ronnebyåns förbindelse till havet och därför även flera hamnar. En sammanhängande bebyggelsen ringlar sig fram i ådalen vilket gör att Ronneby hamn på så vis vuxit samman med Ronneby tätort.

Kallinge flygplats[redigera | redigera wikitext]

Norr om staden finns Ronneby flygplats och flygflottilj (F 17) i Kallinge anlagd 1944.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ronneby har historiskt sett varit en handelsstad med anknytning till den tyska Hansan. I modern tid finns en tradition av verkstadsindustri vilken kan förknippas med Kockums Emaljverk, Weltings garveri och C.E. Bergmans sågverk. Stenhuggeri förekom i större skala under 1930-talet och flera stenbrott fanns i kommunen längs kusten och på flera öar. Under 1900-talet har näringslivet bestått i ett mindre antal tillverkningsindustrier och en större andel småföretag. Ronneby har exempelvis haft ett glasbruk alldeles invid Ronnebyån kallat just Ronneby glasbruk. I modern tid har handelsområdet Viggen vuxit fram norr om staden i korsningen mellan europaväg E22 och väg 27 mot Växjö. Handelsområdet har fått sitt namn efter den JA37 Viggen vilken står som monument invid europavägen. I Ronneby ligger också Soft Center som sedan 1990-talet varit ett utvecklingscentrum för IT-tjänster med koppling till forskning vid Blekinge Tekniska Högskola.

Exempel på större arbetsplatser i Ronneby stad:

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

På gymnasial nivå bedrivs utbildning genom Knuthahnsskolan med inriktningar som natur-, samhälls-, teknik-, estetiskt-, industri- och fordonsprogram. Ronneby kommun har en utbildnings- och forskningsenhet kallad Cefur - Centrum för forskning och utveckling i Ronneby som föreläser och utbildar i frågor som rör hållbar utveckling. Kärnan för denna verksamhet grundas i hållbarhetsteorierna om Cradle to Cradle, förkortat C2C vilket omfattar allt från konsumentprodukter till stadsutveckling. Vidare finns också Ronneby kunskapskälla vilka främst riktar sig till kompetenshöjande utbildningar inom näringslivet och bedriver utbildning på yrkeshögskolenivå, men bistår också studier vid högskolor och universitet vid till exempel distansstudier. Ytterligare kursutbud finns att tillgå genom Studieförbundet Vuxenskolan som erbjuder kvällskurser i exempelvis navigation, möbeltapetsering och flera olika hantverksformer.

I Ronneby fanns tidigare Blekinge Tekniska Högskola (BTH), först känd som Högskolan i Karlskrona-Ronneby (HK-R), från 1989 fram till 2010 då kvarvarande verksamhet fördes över till Karlskrona.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

På sommarhalvåret arrangeras en återkommande loppmarknad i Brunnshallarna i anslutning till Brunnsparken varje söndag. I parkens södra del invid Silverberget hålls även arrangemang som Diggiloo och andra sommarkonserter.

Ett arrangemang som under gångna somrar vuxit med tiden och numera tar större delan av Brunnsparken i anspråk är Nostalgia bilutställning.[8] Utöver de veteranbiilar och motorcyklar som deltar i utställningen arrangeras även en vetaranbåtsdag med tillhörande hastighetstävling som flyttats från Stumholmen i Karlskrona till Ronnebyån.

Tosia Bonnadan är en marknad som går av stapeln varje sommar och lockar mängder med besökare. Närheten till hänförande natur och skärgård är ytterligare an sak som lockar turister till Ronneby.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

I Ronneby stad finns den anrika Brunnsvallen, en idrottsplatts för friidrott och bollspel som uppfördes 1928. Idrottsplattsen har fått sitt namn av stadens anknytning till Ronneby brunn och att den ligger invid Blekan som utgör en del i Brunnsområdet. Ronneby Brunn har också många gånger stått värd för stora tävlingar i simhopp, så som svenska mästerskapstävlingar och liknande. Ytterligare en idrottsform med historisk koppling till Ronneby Brunn är tennisen. Tennisbanor har alltid kantat Brunnshotellet och funnits i parkanläggningen som en del i kurortsgästernas rekreation. Dessa tennisbanor används alltjämt för lokala och regionala tävlingar under sommarhalvåret då de består av utomhusplaner med underlag av grus.

Mellan Ronneby centrum och Ronneby hamn samt öster om Södra Brunnskogens naturreservat ligger Ronneby golfklubb med en artonhåls golfbana.

Fredriksbergs BK, har länge varit Blekinges enda kvarvarande bandyklubb trots mycket dåliga förutsättningar. För det mesta har man tvingats spela sina hemmamatcher på Åby/Tjuredas bana i Växjö kommun. Sommaren 2011 kom beslutet att anlägga en konstfrusen bana[9] vilken blev en succé redan första säsongen. Bandybanan ligger på en plats kallad Lugnevi som är belägen i direkt anslutning till stadsdelen Runhöjden i stadens västra del invid Härstorpssjön.[10]

Kända personer från Ronneby[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7  s. 69.
  3. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7  s. 79-80.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Domsagohistorik Ronneby tingsrätt
  7. ^ Statistiska centralbyrån – ”Folkmängd i tätorter 1960–2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ ”Nostalgiafestival”. Förlags AB Albinsson & Sjöberg. 30 september 2013. http://www.nostalgiafestival.se/. Läst 17 oktober 2013. 
  9. ^ ”Äntligen!”. Fredriksbergs Bollklubb. 29 juni 2011. http://www.fredriksbergsbk.se/News/2285714/antligen!?firstRef. Läst 17 oktober 2013. 
  10. ^ Jonsson, Erik (14 april 2012). ”Fredriksberg: 'Vi är redo att ta nästa steg'”. IdrottOnline. Svenska Bandyförbundet. http://iof1.idrottonline.se/SvenskaBandyforbundet/Bandynyheter/Senastenytt/FredriksbergViarredoatttanastasteg/. Läst 17 oktober 2013. 
  11. ^ Henrik Schyffert". SFI.se. Läst 12 oktober 2012.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Erixon, Sigurd; Kjellberg Sven T. (1918). Ronneby byggnadshistoria under 1700- och början av 1800-talet. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 1. Stockholm: Lagerströms. Libris 875227 
  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris 7450015. ISBN 91-630-2588-4 
  • Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris 8237503 
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 
  • Tidskriften Arkitektur, Nr.2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Ronneby.