Kognitiv psykologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Inledning[redigera | redigera wikitext]

Det kognitiva perspektivet intresserar sig för hur vi tar emot och bearbetar information samt hur vi reagerar på och använder denna information. Utifrån kognitiv psykologi har varje enskild individ en aktiv roll i formandet av sitt beteende. Istället för att människan formas utifrån hennes erfarenheter menar det kognitiva perspektivet att hon snarare är vad hon gör av sina erfarenheter. Genom vårt tänkande skapas alltså den verklighet som vi svarar och reagerar på.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan på 1700-talet var den tyske filosofen Immanuel Kant övertygad om att våra föreställningar inte enbart beror på den yttre världen utan även vårt inre psykes olika funktioner och processer. Dock ansågs detta ovetenskapligt av omvärlden och idéerna fick därför inget genomslag. Det var först på 1900-talet den kognitiva psykologin uppstod som en reaktion på behaviorismen vilka menade att hjärnan enbart är ett passivt organ som reagerar från den yttre världen. Den kognitiva psykologin blev motsatsen och såg hjärnan som ett aktivt organ som reagerar på sin omgivning.[2]

Teori[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från psykoanalysen som ser känslorna som drivkraft ser kognitivisterna tanken som startpunkt för beteendet.[1] Utgångspunkten är att vi människor är aktiva i vårt formande av beteende, när vi tar till oss ny kunskap samt tänker fram nya lösningar.[3] En viktig föregångare till denna människosyn är filosofen J.F. Herbart. Han menade att sättet att reagera på omvärlden beror på individens tänkande.[1] Exempelvis tar eleven emot lärarens information olika beroende på dess tidigare erfarenheter, förväntningar känslor osv. Detta tankesätt är en direkt koppling till det kognitiva perspektivet som utgår ifrån individens associationsbanor, tidigare erfarenheter och förväntningar, samt hur detta påverkar informationsbearbetningen. Två stora psykoterapeutiska skolor baserar sig på kognitiv psykologi: kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi.)

Kognitiva scheman[redigera | redigera wikitext]

Den kognitiva psykologins första utgångspunkt är människans sätt att tolka, tänka minnas och fatta beslut utifrån inre kognitiva scheman.[4] Kognitiva scheman kan förklaras som organiserade mönster för tänkande och handlingar som individen använder för att förstå och reagera på sina erfarenheter.[5] Varje individs kognitiva schema är personligt och kopplat till identiteten, vilket gör dem svåra att förändra. Redan från tidig ålder börjar vi utveckla våra personliga scheman som sedan sätter prägel på vårt beteende genom hela livet.[6] Den schweiziske psykologen Jean Piaget menade att dessa scheman byggs upp på olika typer av sätt, assimilation och ackommodation. Assimilation innebär att individen använder tidigare kognitiva scheman för att uppfatta och förstå en situation. Det kognitiva schemat förändras alltså inte vid assimilation. Detta till skillnad från ackommodation där individen ändrar sitt sätt att tänka och tillfogar nya erfarenheter till sitt tänkande. En utveckling av nya kognitiva scheman sker.[5] Många filosofer menar att varje människa till viss del utformar sin inre värld. Genom både yttre reaktioner och inre föreställningar styrs vårt uppfattande av omvärlden. Den tyske filosofen Immanuel Kant sade att den enskilda individen aldrig kommer att få veta hur ”den egentliga världen” ser ut.[7]

Tanken styr ofta känslan[redigera | redigera wikitext]

Den andra utgångspunkten i den kognitiva psykologin handlar om att vårt sätt att tänka ofta avgör våra efterföljande reaktioner. De menar alltså att människans sätt att reagera påverkas av hennes sätt att tänka, inte av yttre omständigheter.[7] Dock kan omöjligt tanken alltid styra känslan. Låt oss ta ett exempel: Huset du bor har inbrott och du fylls av skräck och oro. Uppfattningen av att du har inbrott beror knappast på att du är rädd. Tvärtom, tanken ”det är inbrott” kommer före känslan. Motsatsen till detta skulle kunna vara en person som är så pass rädd och ångestfylld att hon tror att det är någon i huset som försöker göra inbrott. Känslan av ångest kommer då före tanken.[8]

Psykologisk konservatism[redigera | redigera wikitext]

Flertalet kognitiva psykologer har pekat på människans psykologiska konservatism. Det innebär att människans observationer styrs av våra grundläggande uppfattningar. Vårt kognitiva schema innehåller uppfattningar som genom observationer upprepat blir bekräftade. En uppfattning om att det exempelvis finns mycket krig i världen blir upprepat bekräftade genom olika medier. Den personliga uppfattningen om att det finns mycket krig i välden kommer då bli det individen observerar och reagerar på.[8]

Kritik mot det kognitiva perspektivet[redigera | redigera wikitext]

Behavioristerna menar att det kognitiva perspektivet lägger allt för stor vikt vid människans tänkande och försummar beteendet. Det menar att rätt tänkande inte automatiskt leder till rätt handlande. Även smarta människor utför dåliga handlingar, det är resultatet av att det inte enbart är tankar som skapar beteende och känslor utan beteende och känslor skapar även tankar.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Karlsson Lars, Psykologins grunder, tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2004, sid 26
  2. ^ ”kognitiva perspektivets historia”. Frida Aroseus. 8 februari 2014. http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/psykologins-historia/. Läst 8 februari 2014. 
  3. ^ Levander Martin & Sabelström Levander Cornelia, Psykologi 1+2a, Natur & Kultur, Stockholm 2012, sid.66
  4. ^ Levander Martin & Sabelström Levander Cornelia, Psykologi 1+2a, Natur & Kultur, Stockholm 2012, sid. 68
  5. ^ [a b] Karlsson Lars, Psykologins grunder, tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2004, sid 122
  6. ^ ”Kognitiva scheman”. Frida Aroseus. 8 februari 2014. http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/kognitivt-perspektiv/kognitiva-schemas/. Läst 8 februari 2014. 
  7. ^ [a b] Levander Martin & Sabelström Levander Cornelia, Psykologi 1+2a, Natur & Kultur, Stockholm 2012, sid. 69
  8. ^ [a b] Levander Martin & Sabelström Levander Cornelia, Psykologi 1+2a, Natur & Kultur, Stockholm 2012, sid. 71
  9. ^ ”kognitiva perspektivets historia”. Frida Aroseus. 19 februari 2014. http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/kognitivt-perspektiv/kognitivt-perspektiv/. Läst 19 februari 2014.