Kolur
Himmelspolerna: Gröna pilar
Himmelsekvatorn: Grön cirkel (ellips)
Ekliptikan: Gul cirkel
Vändkretsarna: Orange cirklar
Solståndspunkterna: Röda pilar
Solståndskoluren: Röd cirkel
Dagjämningspunkterna: Blå pilar
Dagjämningskoluren: Blå cirkel
Polcirklarna: Skära cirklar
Kolur[1] är inom astronomi en storcirkel på himmelssfären som går genom båda himmelspolerna och dessutom antingen genom de båda dagjämningspunkterna eller genom de båda solståndspunkterna. I det första fallet kallas storcirkeln dagjämningskolur[2] (även "ekvinoktialkolur"[3]) och i det senare solståndskolur[4] (även "solstitialkolur"[5][6]).
De båda kolurerna bildar båda rät vinkel mot himmelsekvatorn (eftersom de går genom himmelspolerna och således är meridianer) och mot varandra (där de skär varandra i himmelspolerna, eftersom sammanbindningslinjen mellan dagjämningspunkterna bildar rät vinkel mot sammanbindningslinjen mellan solståndspunkterna i himmelssfärens origo[7]).
Referenser och noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kolur i Nationalencyklopedin.
- ^ Dagjämningskolur i SAOB.
- ^ Ekvinoktialkoluren i Nationalencyklopedin.
- ^ Solståndskolur i SAOB.
- ^ Solstitialkolur i SAOB.
- ^ Solstitialkoluren i Nationalencyklopedin.
- ^ Eftersom sammanbindmingslinjerna mellan dagjämningspunkterna och solståndspunkterna bildar rät vinkel mot varandra i ekliptikalplanet, gör de detta även i himmelsekvatorns plan, eftersom dagjämningspunkterna ligger på skärningslinjen mellan dessa bäda plan. Och, eftersom vinkeln i himmelsekvatorplanet är rät, är den även rät i de båda tangentialplanen till detta plan i himmelspolerna och således är vinklarna även räta i skärningspunkten mellan de båda kolurerna.