Konsumentprisindex

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Konsumentprisindex (KPI) syftar till att mäta prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av Statistiska centralbyrån och är en del av Sveriges officiella statistik. Publicering av den gångna månadens KPI-tal sker normalt efter cirka 8-12 dagar på Statistiska centralbyråns webbplats, undantaget är januariindex som brukar publiceras med något längre fördröjning.[1]

Huvudsakliga användningsområden för konsumentprisindex[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har KPI sedan lång tid tre huvudsakliga användningsområden.

Kompensationsändamål, vilket kan innebära att KPI utgör underlag för justering av:

  • Pensioner, socialbidrag och andra inkomstöverföringar till hushållen från den offentliga sektorn
  • Skatteskalor
  • Överföringar inom den privata sektorn
  • Priser i olika typer av avtal
  • Priser på realränteobligationer

Meningen med detta är alltså inte att konstanthålla köpkraften för hushållens totala inkomster utan att realvärdesäkra bestämda belopp som överförs antingen från det offentliga till exempel pensioner eller mellan hushåll till exempel underhållsbidrag.

Beräkning och analys av hushållens realinkomstutveckling, vilket har att göra med omräkning av nominella värden till volym- eller realvärden, till exempel:

  • Beräkning och analys av hushållens köpkraft och realinkomstutveckling
  • Underlag för löneförhandlingar, reallöneutvecklingen (dvs. reallön/inflationen, för en viss period)
  • Deflatering (volymberäkning) av till exempel privat konsumtion inom nationalräkenskaperna och detaljhandelsomsättningen

Användning i stabiliseringspolitiska sammanhang, där det viktiga är KPI:s användning:

  • Som målvariabel för Riksbankens penningpolitik
  • För jämförelser med konsumentprisutvecklingen i andra länder
  • Som ett generellt mått på kronans inhemska köpkraft

I Sverige har ambitionen varit att konstruera ett KPI som är användbart för samtliga dessa användningsområden. Sveriges KPI tar sin utgångspunkt i ekonomisk mikroteori och syftar till att vara ett konstantnyttoindex eller ett så kallat levnadskostnadsindex (COLI – Cost of Living Index).

KPI beräknas som ett kedjeindex, med dels årliga länkar och dels en länk som visar prisutvecklingen från två år tillbaka i tiden fram till aktuell månad. Indextal med 1980=100 (år 1980 utgör indexets basår dvs. då serien=100), som är den officiella serien, beräknas utifrån att de olika länkarna multipliceras (kedjas) ihop.

Tabell över konsumentprisindex i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Tabellen är ett slags levnadskostnadsindex med årsmedeltal, och har talet 100 i juli år 1914, rensat från skatter och förmåner (subventioner).

Jämförelser över lång tid är behäftade med stor osäkerhet, särskilt med tanke på att levnadssättet har genomgått stora förändringar. KPI är avsett att värdera vad man får för pengarna, men många nuvarande varor fanns inte förr eller var helt annorlunda, och det är svårt att jämföra vad man får för sina pengar över längre tid.

Den officiella KPI-tabellen som används för vissa avtal och bidrag börjar år 1980 med talet 100.

År KPI Ungefärlig årlig
inflation (%)
1830 62,8
1831 65,4    4
1832 65,2    0
1833 64,0 −2
1834 64,9    1
1835 65,9    2
1836 65,3 −1
1837 67,1    3
1838 70,7    5
1839 69,6 −2
1840 68,2 −2
1841 69,2    1
1842 70,1    1
1843 66,8 −5
1844 62,3 −7
1845 65,0    4
1846 68,0    5
1847 69,4    2
1848 67,5 −3
1849 66,7 −1
1850 66,5    0
1851 67,8    2
1852 70,0    3
1853 72,2    3
1854 77,2    7
1855 82,8    7
1856 91,3    10
1857 91,5    0
1858 81,9 −10
1859 77,1 −6
1860 80,6    5
1861 83,9    4
1862 86,2    3
1863 81,9 −5
1864 78,4 −4
1865 78,3    0
1866 80,8    3
1867 85,9    6
1868 88,8    3
1869 83,7 −6
1870 80,2 −4
1871 82,3    3
1872 85,6    4
1873 92,4    8
1874 95,7    4
1875 95,1 −1
1876 95,4    0
1877 94,9 −1
1878 88,7 −7
1879 83,2 −6
1880 87,5    5
1881 89,7    3
1882 87,3 −3
1883 86,8 −1
1884 83,6 −4
1885 79,7 −5
1886 75,8 −5
1887 73,1 −4
1888 75,7    4
1889 79,1    4
1890 80,8    2
1891 83,3    3
1892 81,8 −2
1893 78,5 −4
1894 74,5 −5
1895 75,9    2
1896 75,3 −1
1897 77,7    3
1898 81,4    5
1899 85,0    4
År KPI Ungefärlig årlig
inflation (%)
1900 86,0    1
1901 83,9 −2
1902 84,6    1
1903 86,0    2
1904 85,0 −1
1905 86,8    2
1906 88,6    2
1907 93,2    5
1908 94,6    2
1909 93,7 −1
1910 93,7    0
1911 96,5    3
1912 98,5    2
1913 98,8    0
1914 100,1    1
1915 115    15
1916 130    13
1917 164    26
1918 241    47
1919 266    10
1920 271    2
1921 221 −18
1922 184 −17
1923 174 −5
1924 174    0
1925 177    2
1926 171 −3
1927 169 −1
1928 171    1
1929 168 −2
1930 162 −4
1931 157 −3
1932 155 −1
1933 151 −3
1934 152    1
1935 155    2
1936 157    1
1937 162    3
1938 165    2
1939 170    3
1940 193    14
1941 219    13
1942 234    7
1943 235    0
1944 234    0
1945 233    0
1946 234    0
1947 241    3
1948 255    6
1949 256    0
1950 260    2
1951 304    17
1952 326    7
1953 328    1
1954 330    1
1955 339    3
1956 356    5
1957 372    4
1958 388    4
1959 391    1
1960 407    4
1961 416    2
1962 436    5
1963 449    3
1964 463    3
1965 487    5
1966 519    7
1967 540    4
1968 551    2
1969 566    3
1970 605    7
1971 650    7
1972 689    6
1973 735    7
1974 808    10
1975 887    10
1976 979    10
1977 1 090    11
1978 1 200    10
1979 1 286    7
1980 1 461    14
1981 1 638    12
1982 1 778    9
1983 1 937    9
1984 2 092    8
1985 2 246    7
1986 2 341    4
1987 2 440    4
1988 2 582    6
1989 2 748    6
1990 3 036    10
1991 3 319    9
1992 3 395    2
1993 3 553    5
1994 3 631    2
1995 3 723    3
1996 3 740    0
1997 3 760    1
1998 3 754    0
1999 3 772    0
År KPI Ungefärlig årlig
inflation (%)
2000 3 809    1
2001 3 902    2
2002 3 986    2
2003 4 063    2
2004 4 078    0
2005 4 097    0
2006 4 153    1
2007 4 243    2
2008 4 390    3
2009 4 378 0
2010 4 434 1
2011 4 450 3
 Källa: SCB Historiska Tal.[död länk]

Beräkningsexempel[redigera | redigera wikitext]

Om man till exempel vill reglera ett avtal procentuellt från en tidpunkt till en annan beräknar man den procentuella förändringen i indextalet. Det avtalade beloppet skall då ökas med samma procenttal. Exempel: I ett avtal om årlig avgift, som i januari 1981 uppgick till 400 kronor, sägs att "beloppet knyts till det för januari månad beräknade konsumentprisindextalet (totalindex) med 1980 som basår. Beloppet ska ökas respektive minskas med den procentuella förändringen av det officiella konsumentprisindextalet sedan januari 1981". Ev. decimaler bör specificeras i avtalet. Från tabellerna på SCB:s webbplats: KPI för januari 1981 = 107,2 KPI för januari 1998 = 256,9 Förändringen blir: ((256,9-107,2)/(107,2))*100=140 procent Det innebär att avgiften för januari 1981 skall höjas med 140 procent, dvs. med 560 kronor (140 procent av 400 kronor) till 960 kr för januari 1998.

Ett annat exempel:

År 1992 kostade en viss vara 199 kronor i Sverige. Vad borde den ha kostat 2005 om priset följt index?

KPI i Sverige för 1992 var 232,4 och för 2005 var det 280,4 enligt SCB.

Resonemang: Multiplicera då varans ursprungliga pris med kvoten av det nyare och äldre indextalet:

199 \cdot \frac {280,\!4} {232,\!4} = 240,\!10

Svar: Varan borde ha kostat 240,10 kronor.

Värdeutveckling jämfört med KPI[redigera | redigera wikitext]

Många diskuterar hur representativ den "korg" av varor som ligger till grund för KPI är. Till höger ses ett antal grafer på några olika prisnivåer jämfört med KPI-utvecklingen.

KPI ska mäta prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen. Det finns dock vissa skillnader mellan vad som anges som konsumtion i nationalräkenskaperna och vad som ingår i KPI-korgen. De största skillnaderna handlar om hur boendekostnaderna mäts – inom nationalräkenskaperna används en slags s.k. hyresekvivalentansats medan KPI använder en slags plånboksnära kostnadskalkyl däribland räntekostnader ingår. Andra skillnader finns också till exempel inom omsorgsområdet, där vissa definitionsskillnader förekommer samt till exempel äldreomsorg som utgör en direkt undertäckning i KPI. Även vissa finansiella tjänster och till exempel mäklartjänster mäts inte i KPI idag. Värt att påpeka är också att inga illegala produkter ingår i prismätningarna såsom droger, prostitution och smuggelsprit/cigaretter, vilket egentligen vore idealt. Inte heller täcks prisutvecklingen på den ”svarta” till exempel inom bygg- och restaurangbranschen. Sammantaget bedömer SCB att KPI täcker cirka 95 procent av den privata konsumtionen.

Eftersom KPI-utvecklingen visar prisutvecklingen för nära nog samtliga produkter (varor och tjänster) i samhället påverkas måttet av den totala kostnadsutvecklingen i samhället dvs. av företagens löne- och produktivitetsutveckling. Skillnaden mellan KPI och till exempel Big Mac-index beror på att prisutvecklingen för Big Mac:s kan härröras till dels en begränsad del av KPI-korgen dvs. kött, sallad, dressing mm. och dels en begränsad del av arbetsmarknaden dvs. löner och produktivitet på McDonalds.

Räntekostnader i KPI beräknas som en produkt av två index, ett räntesatsindex och ett kapitalstocksindex dvs.: Räntekostnadsindex = räntesatsindex * kapitalstocksindex Räntesatsindexet är ett index som mäter förändringen av de rena räntesatsförändringarna d.v.s. exempelvis när bolåneinstitut A höjer den rörliga räntan från 5 % till 5,25 %. De representanträntor som mäts är: rörlig/tremånadersränta samt räntor med bindningstiderna: ett, två, tre, fem och åtta år.

Det är vanligt förekommande med uppfattningen att fastighetspriser inte ingår i KPI, men det gör de! Kapitalstocksindex är ett index som mäter förändringen i fastighetspriser. Med fastighetspriser menas i detta sammanhang den komponent i KPI som beskriver förändringen av hushållens nedlagda kapital på småhus, räknat till anskaffningspris. Prisförändringar på hus påverkar KPI framförallt vid ägarbyten, då fastigheten säljs till ett annat pris än då den senast omsattes. Förändrade priser för nyproduktionen påverkar också.

Ett pedagogsikt dilemma för Riksbanken är att de justerar reporäntan utefter utvecklingen i KPI samtidigt som bolåneräntor ingår som en del i inflationsberäkningarna, Riksbankens höjningar eller sänkningar får därmed en omedelbar effekt på KPI. D.v.s. sänker riksbanken räntan blir den beräknade inflationen lägre, detta betyder dock inte att räntan behöver sänkas ytterligare mer utan Riksbanken har även andra inflationsmått som de följer där denna effekt inte tillåts påverka

Det bör noteras att vissa varors priser, p g a konkurrenskrafter, skatteeffekter, råvarutillgånar eller industrialiseringsprcesser inte behöver följa KPI.

Vanliga alternativa inflationsmått[redigera | redigera wikitext]

Med KPIF avses KPI med fast ränta dvs. effekterna från ränteändringar på bolån tillåts inte påverka måttet utan hålls konstanta . Däremot tillåts förändrade huspriser påverka måttet dvs. kapitalstocken konstanthålls inte. Med KPIX avses KPI där man rensat bort effekterna från hela räntekostnadsindex dvs. både räntesatsförändringar och huspriser samt de direkta effekterna av förändrade indirekta skatter och subventioner.

Enkelt förklarat. Om KPI bara avsåg bensin och priset var 10 SEK/l och regeringen höjde skatten med 2,5 SEK skulle KPI stiga 25 % medan förändringen i KPIX skulle bli 0 %.

Det blir ännu tydligare om man ser på räntekostnaden för bostäder 2008—2009 där räntan gick ifrån 6 % till 2 % på 6 månader, tittar man bara på KPI kan man göra antagandet att priserna generellt sjunkit väldigt mycket fast det i praktiken endast är en "produkt" som har väldigt stor effekt som ändrats.

Anledningen till att man ofta ser främst KPIX är eftersom den bättre avser spegla marknaden än KPI som i större utsträckning kan påverkas av politiska beslut som t ex höjda skatter etc.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Konsumentprisindex SCB”. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/.