Kopparfasan

Från Wikipedia
Kopparfasan
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteSyrmaticus
ArtKopparfasan
S. soemmerringii
Vetenskapligt namn
§ Syrmaticus soemmerringii
Auktor(Temminck, 1830)

Kopparfasan[2] (Syrmaticus soemmerringii) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar som är endemisk för Japan.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Kopparfasanen är en stor fasanfågel med mycket lång stjärt. Könen skiljer sig tydligt åt i storlek, framför allt avseende stjärten, där hanen är 87,5-136 cm (varav stjärten 48-98 cm) och honan 51-54 cm (stjärten 14-19 cm). Hanen är djupt kopparröd med gulaktig näbb, brun ögoniris och röd bar hud i ansiktet. Honan är brunare med gråbrun ovansida och mörkbrun med beigefärgade band undertill. Hanen har en kort sporre på de grå benen, vilket honan saknar. Den är inte särskilt ljudlig men yttrar ett hest och otydligt "ko..ko..ko".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kopparfasan är endemisk för Japan där den förekommer i barrskogar. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • Syrmaticus soemmerringii scintillans – norra och centrala Honshu
  • Syrmaticus soemmerringii intermedius – sydvästra Honshu och Shikoku
  • Syrmaticus soemmerringii subrufus – södra Honshu och sydvästra Shikoku
  • Syrmaticus soemmerringii soemmerringii – norra och centrala Kyushu
  • Syrmaticus soemmerringii ijimae – sydöstra Kyushu

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Kopparfasanen hittas i barr-, löv- och blandskog från havsnivån till 1800 meters höjd. Födan består av ekollon och frön från träd som Castanopsis, Machilus , Cleyera och Castanea. Häckningen inleds i mars i söder, i april-maj i norr.[1][4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Denna art har länge varit utsatt för ett hårt jakttryck, som trots att jakten numera är reglerad tros den fortfarande påverka beståndet. Andra hot är predation från katt och hund liksom habitatförstörelse. Den tros minska relativt kraftigt i antal, varför internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som nära hotad. Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som ovanlig.[5]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar anatomisten Samuel Thomas von Sömmerring (1755-1830).[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Syrmaticus soemmerringii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] McGowan, P.J.K., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2019). Copper Pheasant (Syrmaticus soemmerringii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53506 2 januari 2019).
  5. ^ Madge, S.; McGowan, P. 2002. Pheasants, partridges and grouse: including buttonquails, sandgrouse and allies. Christopher Helm, London.
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]