Krävmjölk
Krävmjölk eller duvmjölk är ett mycket näringsrikt[1] ostliknande sekret som utsöndras i krävan hos vissa fågelarter. Detta inkluderar duvor, flamingor,[1] hoatzin och hanarna hos kejsarpingvin,[2] och som de vuxna fåglarna matar sina nyckläckta ungar med. Krävmjölk innehåller en oerhört hög koncentration av fett och protein. Hos exempelvis duvor producerar både han- och honfåglar detta näringsämne som de matar sina ungar med.[1]
Biologi och funktion
[redigera | redigera wikitext]Näringslösningen har fått sitt namn eftersom den är vit som mjölken hos däggdjur. Den har också en kemisk sammansättning som påminner en hel del om däggdjurens mjölk. Hos duvor består "mjölken" till cirka 58–60[2] procent av protein, 32–36[2] procent fett och 7 procent mineraler, när vattnet räknats bort. Lösningen är mycket kolhydratfattig[1] (endast cirka 1–3 procent[2]) och har en konsistens som påminner om keso.[3]
Produktionen av krävmjölk sätts igång på liknande sätt som hos däggdjur, nämligen genom en ökande koncentration av hormonet prolaktin.[3] I krävan förtjockas vävnaden, ibland till mer än tredubbel tjocklek. Rödaktiga veck uppkommer, varifrån celler avges med ett innehåll av "mjölk"; denna klumpbemängda vätska stöts därefter upp och förs över till ungarnas näbb.[1] I likhet med däggdjurens mjölk bidrar krävmjölken till att överföra antikroppar från vuxen till unge, vilket stärker den unga individens immunförsvar.[2]
Hos duvor är krävmjölken den enda föda för ungarna under de första dagarna och den huvudsakliga under de första två veckorna.[3] Därefter blandas denna digivning successivt upp med fast föda som mjukats upp i de vuxna fåglarnas krävor.[3] De flesta växtätande fåglar matar sina ungar med insekter och annan föda med en hög halt av protein. Hos duvor får ungarna bara sitt protein från krävmjölken.[1]
Uppfödningsmetoden med krävmjölk gör att duvor är mindre säsongsbundna vad gäller häckning. Tamduvor kan därför i städer, där mat finns i stort sett hela året, också häcka i princip när som helst under årets lopp.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 ”duvmjölk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/duvmj%C3%B6lk. Läst 20 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 Gillespie, Meagan J.; Stanley, Dragana; Chen, Honglei; Donald, John A.; Nicholas, Kevin R.; Moore, Robert J. (2012-10-26). Henri Salmon. red. ”Functional Similarities between Pigeon ‘Milk’ and Mammalian Milk: Induction of Immune Gene Expression and Modification of the Microbiota” (på engelska). PLoS ONE 7 (10): sid. e48363. doi:. ISSN 1932-6203. PMID 23110233. PMC: 3482181. https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0048363. Läst 21 mars 2026.
- 1 2 3 4 5 Lybeck, Hampus. ”TAMDUVA – MINDRE SLÄTSTRUKEN ÄN DU TROR”. Fåglar på Västkusten "2018" (1): s. 24. https://gof.nu/fpv/FpV_pdf/2018/FpV%202018-1.pdf. Läst 21 mars 2026.