Visa källa för Kungariket Sachsen

{{Historisk_stat
|namn= Kungariket Sachsen
|genitiv= Kungariket Sachsens

|lokalt_namn= Königreich Sachsen
|lokalt_språk= Tyska
|lokal_transkribering= 

|lokalt_namn2= 
|lokalt_språk2= 
|lokal_transkribering2= 

|från= [[1806]]
|till= [[1918]]

|tidigare1= Kurfurstendömet Sachsen
|tidigareflagga1= Flag of Electoral Saxony.svg
|tidigare2= 
|tidigareflagga2= 
|tidigare3= 
|tidigareflagga3= 
|tidigare4= 
|tidigareflagga4= 

|senare1= Fristaten Sachsen
|senareflagga1= Flag of Saxony.svg
|senare2= 
|senareflagga2= 
|senare3= 
|senareflagga3= 
|senare4= 
|senareflagga4= 

|flagga= Flagge Königreich Sachsen (1815-1918).svg
|statsvapen= Coat of arms of Wettin House Albert Line.png
|vapentyp= 

|motto= Providentiae Memor
|nationalsång= [[Sachsenhymne]]

|karta= Saxony in the German Reich (1871).svg
|kartbildtext= Kungariket Sachsen 1871 i Kejsardömet Tyskland

|huvudstad= [[Dresden]]
|störstastad= 

|språk= [[Sachsiska (dialekt)|Sachsiska]]
|religion= [[Lutherdom]], [[Romersk katolicism]]

|statsskick= [[Konstitutionell monarki]]
|statschef= [[Fredrik August III av Sachsen|Fredrik August III]]
|sct= regenter
|sct2= kung
|regeringschef= [[Rudolf Heinze]]
|rct= ministerpresidenter
|rct2= ministerpresident

|bildades= [[20 december]] [[1806]]
|bildades_genom= Utropandet av kungadömet
|bildades_ur= [[Kurfurstendömet Sachsen]]

|upphörde= [[13 november]] [[1918]]
|upphörde_genom= [[Tyska novemberrevolutionen]]
|uppgick_i= [[Fristaten Sachsen]]

|area= 14 993
|area_%vatten= 
|area_år= 1910

|folkmängd= 4 806 661
|folkmängd_år= 1910
|invånare/km2= 320,6

|valuta= [[Saxisk taler]], <br/> <small>(1806–1857)</small> <br/> [[Saxisk vereinstaler]],<br/> <small>(1857–1873)</small> <br/> [[Goldmark]], <br/> <small>(1873–1914)</small> <br/> [[Papiermark]] <br/> <small>(1914–1918)</small>
|valutakod= 
|tidszon= 

|högstapunkt= 
|högstapunkt_meter= 
|störstasjö= 
|störstasjö_yta= 
|längstaflod= 
|längstaflod_längd= 

|nationaldag= 
|landskod= 
|landsdomän= 
|landsnummer= 

|valspråk= 

|idag= {{flag|Tyskland}} <br/> {{flag|Polen}}

|fotnot= 
|status= Del av [[Rhenförbundet]] <small>(1806–1813)</small> <br/> Stat i det [[Tyska förbundet]] <small>(1815–1866)</small> <br/> Stat i det [[Nordtyska förbundet]] <small>(1867–1871)</small> <br/> [[Delstat]] i [[Kejsardömet Tyskland]] <small>(1871–1918)</small>
}}

'''Kungariket Sachsen''' ({{lang-de|Königreich Sachsen}}), var ett kungarike som existerade mellan 1806 och 1918.<ref name="Königreich Sachsen">{{Webbref |url=https://www.geschichte.sachsen.de/koenigreich-sachsen-6782.html |titel=Königreich Sachsen |hämtdatum=20240803 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk=www.geschichte.sachsen.de |utgivare=Sächsische Staatskanzlei |sid= |språk=de |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> Från 1871 var det en del av [[Kejsardömet Tyskland|Tyska riket]].<ref name="Königreich Sachsen"/>

Efter slutet på [[första världskriget]] utbröt [[Tyska novemberrevolutionen]] och med [[Fredrik August III av Sachsen|kung Fredrik August III]]:s abdikation så upphörde kungariket och [[Fristaten Sachsen]] utropades.

==Historia==
{{huvudartikel|Sachsens historia}}
===Napoleoneran och [[Tyska förbundet]]===

Före 1806 var [[Kurfurstendömet Sachsen|Sachsen]] en del av [[Tysk-romerska riket]] och kurfurstendömets härskare hade i hundratals år innehaft titeln [[kurfurste]]. När Tysk-romerska riket upplöstes efter kejsar [[Frans II (tysk-romersk kejsare)|Frans II:s]] nederlag mot [[Napoleon I|Napoleon]] i [[slaget vid Austerlitz]] upphöjdes kurfurstendömet till ett självständigt [[Monarki|kungadöme]] med stöd av [[Första kejsardömet|Frankrike]], den då ledande makten i [[Centraleuropa]]. Sachsens siste kurfurste var [[Fredrik August I av Sachsen|Fredrik August I]].

Efter att Sachsens allierade, [[Kungariket Preussen|Preussen]], hade förlorat i [[Slaget vid Jena-Auerstedt|slaget vid Jena]] 1806, gick Sachsen med i [[Rhenförbundet]] och stannade sedan i förbundet fram till det att det upplöstes 1813, efter [[Napoleon I|Napoleon]]s nederlag I [[Slaget vid Leipzig (1813)|slaget vid Leipzig]]. Efter slaget, i vilket Sachsen – så gott som ensamt bland de tyska staterna – hade kämpat vid fransmännens sida, ansågs det bland de allierade att kung [[Fredrik August I av Sachsen|Fredrik August I]] hade förverkat sin tron och de satte Sachsen under [[Tsarryssland|rysk]] ockupation och administration. Detta var antagligen mer på grund av Preussens önskan att annektera Sachsen än på grund av några brott från Fredrik Augusts sida och Sachsens öde skulle visa sig bli en av huvudfrågorna vid [[Wienkongressen]]. Till slut [[annekterades]] 40 % av kungadömet, inklusive det historiskt viktiga [[Wittenberg]], den [[Reformationen|protestantiska reformationens]] urhem. Fredrik August blev dock återinsatt på tronen i resterna av hans kungadöme, i vilket man fortfarande kunde finna de viktiga städerna [[Dresden]] och [[Leipzig]]. Kungariket gick även in i [[Tyska förbundet]], de tyska staternas nya sammanslutning vilken ersatte [[Tysk-romerska riket]].

===[[Tyska enhetskriget|Det österrikisk-preussiska kriget]] och [[Kejsardömet Tyskland|Tyska riket]]===
[[Fil:Königreich Sachsen 1895.jpg|miniatyr|höger|Kungariket Sachsen 1895]]
Under det [[Tyska enhetskriget|österrikisk-preussiska kriget]] 1866 stod Sachsen på [[Kejsardömet Österrike|Österrikes]] sida och den sachsiska armén sågs generellt som den enda allierade som gav Österrike någon hjälp värd namnet. Den övergav Sachsens försvar för att förena sig med den österrikiska armén i [[Kungariket Böhmen|Böhmen]]. Den effektivitet som Sachsens armé visade prov på var antagligen anledningen till att Sachsen kunde undvika det öde som andra nordtyska stater (i synnerhet [[Kungariket Hannover|Hannover]]) som var allierade med Österrike gick till mötes, vilka annekterades av [[Kungariket Preussen|Preussen]] efter kriget. Österrikarna insisterade på att Sachsen skulle sparas som en hederssak och preussarna gav efter för de önskemålen. Hur som helst gick Sachsen in i det preussiskledda [[Nordtyska förbundet]] året därpå. Genom Preussens seger över [[Andra kejsardömet|Frankrike]] i det [[Fransk-tyska kriget|preussisk-franska kriget]] 1871 gjorde [[Otto von Bismarck]] att det nordtyska förbundets medlemsstater istället organiserades i det [[Kejsardömet Tyskland|Tyska riket]], med [[Vilhelm I (tysk kejsare)|Vilhelm I]] som dess kejsare. [[Johan I av Sachsen]], som då var Sachsens kung, underordnades kejsaren och svor honom trohet, fast han, som andra tyska furstar, behöll vissa av de privilegier som utmärker en suverän härskare, inklusive rätten att inleda diplomatiska förbindelser med andra stater.

===Kungarikets upplösning===
[[Vilhelm I (tysk kejsare)|Vilhelm I:s]] sonson, kejsar [[Vilhelm II av Tyskland|Vilhelm II]], abdikerade 1918 som ett resultat av [[Kejsardömet Tyskland|Tysklands]] nederlag i [[första världskriget]]. Kung [[Fredrik August III av Sachsen]] följde hans exempel och abdikerade också och det tidigare Kungariket Sachsen blev [[Fristaten Sachsen]] inom den nyskapade [[Weimarrepubliken]].

==Sachsens kungar==
[[Fil:DD-Schloss-gp.jpg|miniatyr|höger|[[Residenzschloss Dresden]] var [[officiellt residens]] för Sachsens kungar.]]
[[Fil:Luftbild_Schloss_Moritzburg_2014-03-29_1.JPG|miniatyr|höger|[[Jaktslott]]et [[Moritzburg]] som är beläget nordväst om [[Dresden]].]]
{| class="wikitable"
|-
! rowspan=2 | Nr !! rowspan=2 | Porträtt !! rowspan=2 | Namn !! colspan=2 | Regeringstid !! rowspan=2 | Gemål !! rowspan=2 | Anmärkning !! rowspan=2 | Not
|-
! Från !! Till
|- 
| 1
| [[Fil:Fryderyk_August_I.jpg|75px]]
| '''[[Fredrik August I av Sachsen|Fredrik August I]]'''<br />{{small|(1750–1827)}}
| 1806
| 1827
| [[Amalia av Zweibrücken-Birkenfeld]]
| [[Kurfurste av Sachsen]] 1763–1806
|
|-
| 2
| [[Fil:Anton-sachsen.jpg|75px]]
| '''[[Anton av Sachsen|Anton]]'''<br />{{small|(1755–1836)}}
| 1827
| 1836
| [[Maria Karolina av Savojen]] (död 1782)<br />[[Maria Teresia av Österrike (1767–1827)|Maria Teresia av Österrike]]
|
|
|-
| 3
| [[Fil:King_Frederick_Augustus_II_of_Saxony.jpg|75px]]
| '''[[Fredrik August II av Sachsen|Fredrik August II]]'''<br />{{small|(1797–1854)}}
| 1827
| 1854
| [[Caroline av Österrike]] (död 1832)<br />[[Maria Anna av Bayern (1805–1877)|Maria Anna av Bayern]]
|
|
|-
| 4
| [[Fil:John_of_Saxony.jpg|75px]]
| '''[[Johan I av Sachsen|Johan I]]'''<br />{{small|(1801–1873)}}
| 1854
| 1873
| [[Amalia Augusta av Bayern]]
|
|
|-
| 5
| [[Fil:Diethe_-_Albert_of_Saxony.jpg|75px]]
| '''[[Albert av Sachsen|Albert]]'''<br />{{small|(1828–1902)}}
| 1873
| 1902
| [[Carola av Wasa]]
|
|
|-
| 6
| [[Fil:George_of_Saxony_by_Nicola_Perscheid_c1900.jpg|75px]]
| '''[[Georg av Sachsen|Georg]]'''<br />{{small|(1832–1904)}}
| 1902
| 1904
| [[Maria Anna av Portugal (1843-1884)|Maria Anna av Portugal]] (död 1884)
|
|
|-
| 7
| [[Fil:Gemälde_des_König_Friedrich_August_III._von_Sachsen.png|75px]]
| '''[[Fredrik August III av Sachsen|Fredrik August III]]'''<br />{{small|(1865–1932)}}
| 1904
| 1918
| [[Luise av Österrike-Toscana]] (skilsmässa 1903)
| [[Tyska novemberrevolutionen|Abdikerade 1918]]
| <ref>{{Webbref |url=https://www.geschichte.sachsen.de/friedrich-august-iii-5641.html |titel=Friedrich August III.  |hämtdatum=20240803 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk=www.geschichte.sachsen.de |utgivare=Sächsische Staatskanzlei |sid= |språk=de |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>
|}

==Statsförfattning och förvaltning==
[[Fil:Blason Royaume de Saxe (Grandes armes).svg|miniatyr|höger|Statsvapnet.]]
[[Fil:State flag of Saxony before 1815.svg|miniatyr|höger|Kungariket Sachsens flagga, 1806-15.]]
Sachsens sista gällande författning utfärdades 4 september 1831, men ändrades flera gånger, senast
1909. Sachsen var ett kungarike, vars krona var ärftlig på manssidan efter lineal [[agnatisk]]
följd. Som medlem av Tyska riket ägde det fyra röster i [[Förbundsrådet (Kejsardömet Tyskland)|förbundsrådet]] och sänder 23 representanter till
[[Reichstag (Tyska kejsardömet)|tyska riksdagen]].

Landsrepresentationen (''die Ständerversammlung'') var delad på två kamrar. Den första
(47 ledamöter) bestod av 34 på livstid utsedda ledamöter (två kungliga prinsar, tre ägare av [[mediatiserad]]e gods, två representanter för familjen [[Schönburg (adelsätt)|Schönburg]], 12
ombud för adliga godsägare, 10 godsägare utnämnda av kungen och fem andra personer utnämnda av kungen)
och 13 representanter, som satt i kammaren på grund av sitt ämbete (ett för [[universitetet i Leipzig]], fyra kyrkliga funktionärer och ombud för 8 städer).

Andra kammaren bestod av 91 ledamöter, av vilka 43 var valda av stads- och 48 av lantvalkretsar för sex år. För valbarhet fordrades 30 års ålder och att betala direkt skatt till staten, för valrätt att vara minst 25 år och att betala sådan skatt. Varje väljare hade rätt till en röst, men kunde erhålla en, två eller tre röster ytterligare, om han fyllde vissa villkor med avseende på högre inkomst, värde av ägande jordfastighet, vetenskaplig utbildning, vetenskapligt eller konstnärligt yrke eller ålder (varje väljare över 50 år får en tilläggsröst). Bägge kamrarnas medlemmar, utom de ärftliga och exofficioledamöterna,
hade 12 marks dagtraktamente. Kamrarna hade samma rättigheter och sammanträdde en gång vartannat år.

Statsförvaltningen leddes av sex ministerier
(justitie-, finans-, inrikes-, krigs-, [[Kultusminister|kultus]]- och undervisnings- samt utrikesministeriet), vilkas chefer bildade ''das Gesammtministerium'', den högsta kollegiala myndigheten.

I administrativt hänseende indelades Sachsen i 5 ''Kreishauptmannschaften'' ([[Dresden]],
[[Leipzig]], [[Chemnitz]], [[Bautzen]] och [[Zwickau]]), som delades i 27 ''Amtshauptmannschaften'' eller ''Bezirke''. De tre största städerna ingick inte i något "bezirk", utan var självständiga förvaltningsområden.

Sachsen hade en ''[[Oberlandesgericht]]'' i Dresden, 7 ''[[Landgericht]]e''
och 108 ''[[Amtsgericht]]e''. Högsta myndighet inom den evangelisk-lutherska landskyrkan utövade ett landskonsistorium i Dresden, varjämte fanns en kyrklig representation (synoden), bestående av 40 lekmän och 33 andlige. Den reformerta kyrkan hade två konsistorier (i Dresden och Leipzig), den katolska ett katolskt konsistorium i
Dresden.

Den ordinarie statsbudgeten för finansperioden 1914-15 balanserade på 492,5 miljoner mark; den extraordinarie på 75,3 miljoner. Bland inkomsterna härrörde 312,4 miljoner från domänerna och andra statens tillhörigheter och 105,1 miljoner från direkta och indirekta skatter. Av utgifterna utgjorde omkostnaderna för kult och offentlig undervisning 40,5
miljoner. Matrikularbidraget till Tyska riket steg till 4
miljoner mark. Statsskulden utgjorde 1 januari 1915 876,19
miljoner mark.

==Flagga och statsvapen==
Riksvapnet bestod av en två gånger kluven och tre gånger delad sköld, vars sköldfot ytterligare var en gång kluven. Hjärtskölden, som upptog 5:e och 8:e fälten, hade 10 tvärbjälkar, omväxlande svarta och gyllene, samt är belagd med den sachsiska gröna [[Vinruta|rutkransen]] och krönt med
[[hertigdömet Sachsen]]s krona. I de övriga 12 fälten var konungarikets 12 landskaps vapen och på skölden fem tornerhjälmar. Från det att flaggan ändrades 1815 var nationalfärgerna var vitt och grönt.

==Källor==
{{ugglan|artikel=Sachsen|url=https://runeberg.org/nfcd/0161.html|år=1916}}
{{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Kingdom_of_Saxony&oldid=258164833|språkversion=engelskspråkiga}}

===Noter===
<references/>

==Externa länkar==
* {{commonscat WD}}

{{STANDARDSORTERING:Sachsen}}
[[Kategori:Historiska tyska stater]]
[[Kategori:Sachsens historia]]
[[Kategori:Stater och territorier bildade 1806]]
[[Kategori:Stater och territorier upplösta 1918]]
[[Kategori:Historiska monarkier]]