Kärleksört

	Kärleksört
	Hylotelephium telephium subsp maximum
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Stenbräckeordningen; Saxifragales
Familj	Fetbladsväxter; Crassulaceae
Släkte	Kärleksörter; Hylotelephium
Art	Kärleksört; H. telephium
Vetenskapligt namn
	§ Hylotelephium telephium
Auktor	(L.) H.Ohba, 1977
Utbredning
	Kärleksört ssp maximum
Synonymer
	[Se lista "Synonymer" i artikeln]

Kärleksört (Hylotelephium telephium) är en perenn som tillhör familjen fetbladsväxter. Tidigare räknades kärleksörten till släktet fetknoppar (Sedum). Arten innehåller dock varieteter med många olika utseenden. Därför har den klassificerats på många olika sätt, vilket framgår av den långa synonymlistan nedan.

Beskrivning

Kärleksörten kan bli cirka 60 cm hög. Den kan stå både i skugga och i sol eftersom dess tjocka blad och rötterna effektivt lagrar vatten inför perioder av torka. Blommorna är svagt rosa, cirka 3–4 mm breda och sitter i täta blomkorgar. Örten odlades förr i tiden bland annat för att lindra brännsår. Kärleksörten fanns ursprungligen bara i Europa, men har introducerats av människan på flera andra ställen och förekommer nu vilt i exempelvis USA.

Habitat

I Sverige finns två underarter av kärleksört; den vilda H. ssp maximum med utbredning i nästan hela Europa, som har svagt gulaktiga blommor, och den odlade och ibland förvildade ssp H. telephium, som förekommer vild i centrala och östra Europa och har ljusrosa blommor (ofta med rosa toppar). När de inte blommar kan dessa lätt förväxlas. Ytterligare två underarter förekommer – H. ssp fabaria (från västra och centrala Europa) och H. ssp ruprechtii (från nordöstra Europa).

Utbredningskartor

Biotop

Berg
Ruderatmark

Etymologi

Namnet telephium sägs syfta på kung Telefos i den grekiska mytologin som skulle ha använt kärleksört för att läka sina sår.

Skrock

Enligt folktro kan man använda kärleksört som orakel för kärlekstycke: Man hängde upp två klumpar kärleksört i trådar i taket, och gav akt på om växterna vände sig mot eller från varandra. ^[1]

Kärleksört har fått sitt namn p g a egenskapen att den lever länge, även sedan den grävts upp ur jorden. Därför har folkloristiskt älskande par givit varandra kärleksörter, ty så länge kärleksörten lever, är det ingen fara med kärleken.^[2]

Medicinskt

Telephii herba, radix har en gång i tiden ingått i svenska farmakopén, och tillhandahölls på apoteken. (Herba = ört; radix = rot.)

Krossade blad uppges lindra smärtan vid brännsår.

Bygdemål

Namn	Trakt	Kommentar	Referens

Dundarlauk	Gotland	Dunderlök på rikssvenska	^[3]
Fetblad			^[1]
Fetknopp
Huslök	Svenskfinland	Växten har traditionellt odlats som täckning på torvtak	^[4]
Taklök	Svenskfinland	Växten har traditionellt odlats som täckning på torvtak	^[4]
Käringkål		Käring är den man håller kär. Jfr kärleksört	^[1]
Sankt Hansknopp			^[1]

Användning

Rotknölarna innehåller cirka 10 procent kolhydrater och har en nötliknande smak. De kan ätas råa men bör kokas i 15 minuter. Nyutslagna blad är en bra källa till vitamin C och kan ätas färska. Kärleksört betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.^[5]

Synonymer

subsp. telephium

Anacampseros arguta Haw.

Anacampseros aurigerana Jord. & Fourr.

Anacampseros beugesiaca Jord. & Fourr.

Anacampseros buxicola Jord. & Fourr.

Anacampseros convexa Jord. & Fourr.

Anacampseros dumeticola Jord. & Fourr.

Anacampseros lapidicola Jord. & Fourr.

Anacampseros monticulorum Jord. & Fourr.

Anacampseros navieri Jord. & Fourr.

Anacampseros praecelsa Jord. & Fourr.

Anacampseros pycnantha Jord. & Fourr.

Anacampseros repens Jord. & Fourr.

Anacampseros rhodanensis Jord. & Fourr.

Anacampseros saxifraga Jord. & Fourr.

Anacampseros silvatica Timb.-Lagr.

Anacampseros subalbida Jord. & Fourr.

Anacampseros tarnensis (Rouy & E.G.Camus) A.W.Hill

Anacampseros tarnensis Sudre

Anacampseros triphylla Haw.

Anacampseros viridula Jord. & Fourr.

Anacampseros vogesiaca Jord. & Fourr.

Hylotelephium argutum (Haw.) Holub

Hylotelephium borderi (Jord. & Fourr.) Holub

Hylotelephium purpureum (L.) Holub

Hylotelephium triphyllum (Haw.) Holub

Sedum archangelicum Rupr.

Sedum bohuslavii Rupr.

Sedum callayanum Boreau

Sedum complanatum Gilib. nom. invalid.

Sedum jullianum Boreau

Sedum maritimum Boguslaw

Sedum purpurascens W.D.J.Koch

Sedum purpureum (L.) Schult.

Sedum sanguineum Ortega

Sedum schultzii Dosch & J.Scriba

Sedum telephium

Sedum telephium Gren. & Godr. nom. illeg.

Sedum telephium proles purpureum (L.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium subsp. complanatum Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium subsp. purpurascens Syme in Sowerby

Sedum telephium subsp. purpureum (L.) Hartm.

Sedum telephium subsp. purpureum Schinz & Thell

Sedum telephium var. aurigeranum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. borderei (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. buxicola (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. callayanum (Boreau) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. dumeticola (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. lapidicola (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. monticulorum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. navieri (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. pourretii (Jeanb. & Timb.-Lagr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. praecelsum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. purpureum L.

Sedum telephium var. pycnanthum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. repens (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. rhodanense (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. saxifragum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. subalbidum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. tarnense (Sudre) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. viridulum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. vogesiacum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum thyrsoideum Boreau

Sedum vulgare subsp. purpureum (L.) Nyman comb. illeg.

subsp. fabaria (W.D.J.Koch) H.Ohba

Anacampseros borderi Jord. & Fourr.

Anacampseros lugdunensis Jord. & Fourr.

Anacampseros pourretii Jeanb. & Timb.-Lagr.

Anacampseros rubella Jord. & Fourr.

Anacampseros rupivaga Jord. & Fourr.

Anacampseros thyrsoidea Boreau

Anacampseros vulgaris Haw.

Hylotelephium vulgare (Haw.) Holub

Sedum carionii Boreau

Sedum carpaticum G.Reuss

Sedum fabaria W.D.J.Koch nom. illeg.

Sedum maximum subsp. fabaria (W.D.J.Koch) Á.Löve & D.Löve

Sedum telephium proles fabaria (W.D.J.Koch) Kirschl.

Sedum telephium proles fabaria (W.D.J.Koch) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium subsp. fabaria (W.D.J.Koch) Syme

Sedum telephium subsp. fabaria Schinz & Thell.

Sedum telephium subsp. vulgare (Haw.) Fröd.

Sedum telephium var. carionii (Boreau) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. convexum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. lugdunense (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. rubellum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. rupifragum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum vulgare (Haw.) Link

subsp. maximum (L.) H.Ohba

Anacampseros alpestris Jord. & Fourr.

Anacampseros aprica Jord. & Fourr.

Anacampseros assurgens Jord. & Fourr.

Anacampseros caerulescens Timb.-Lagr.

Anacampseros calcareus Sudre

Anacampseros cebennensis Jord. & Fourr.

Anacampseros chlorotica Jord. & Fourr.

Anacampseros collina Jord. & Fourr.

Anacampseros corsica Jord. & Fourr.

Anacampseros delphinensis Jord. & Fourr.

Anacampseros erubescens Jord. & Fourr.

Anacampseros maxima (L.) Haw.

Anacampseros millieri Jord. & Fourr.

Anacampseros minor Jord. & Fourr.

Anacampseros pachyphylla Jord. & Fourr.

Anacampseros praeruptorum Jord. & Fourr.

Anacampseros recurva Jord. & Fourr.

Anacampseros serotina Jord. & Fourr.

Anacampseros subrotunda Jord. & Fourr.

Anacampseros ternata Jord. & Fourr.

Anacampseros verlotii Jord. & Fourr.

Hylotelephium jullianum (Boreau) Grulich

Hylotelephium maximum (L.) Holub

Sedum haematodes Mill.

Sedum latifolium Bertol. nom. illeg.

Sedum maximum (L.) Hoffm.

Sedum maximum var. atropurpureum hort. ex Praeger

Sedum stepposum Boriss.

Sedum telephium var. alpestre (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. apricum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. assurgens (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. caerulescens (Timb.-Lagr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. cebennense (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. chloroticum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. collinum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. erubescens (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. maximum L.

Sedum telephium var. millieri (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. minus (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. pachyphyllum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. praeruptorum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. serotinum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. subrotundum (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

Sedum telephium var. verlotii (Jord. & Fourr.) Rouy & E.G.Camus

subsp. ruprechtii (Jalas) H.Ohba

Hylotelephium maximum subsp. ruprechtii (Jalas) Dostál

Hylotelephium ruprechtii (Jalas) Tzvelev

Sedum ruprechtii (Jalas) T.Ya.Omelchuk-Myakushko

Källor

^ [a b c d] Arne Anderberg&Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran [1]
^ Carl Lindman: Bilder ur Nordens flora, Tavla 271 [2]
^ Dundarlauk i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 384[3], Gleerups, Lund 1862 ... 1866, faksimilutgåva Malmö 1962
^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988

Externa länkar

Den virtuella floran – Kärleksört
Kärleksört i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Kärleksört.
Bilder & media

[DVF-1] [a b c d] Arne Anderberg&Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran [1]

[2] Carl Lindman: Bilder ur Nordens flora, Tavla 271 [2]

[3] Dundarlauk i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

[ER-4] [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 384[3], Gleerups, Lund 1862 ... 1866, faksimilutgåva Malmö 1962

[5] ”Handbok Överlevnad”. Svenska armén, 1988

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]