Köppens klimatklassifikation

Köppens klimatklassifikation är ett av de mest använda klimatklassifikationssystemen. Det publicerades först av den rysk-tyske klimatologen Wladimir Köppen år 1884, med flera efterföljande modifikationer av Köppen själv, varav de mest påtagliga skedde år 1918 och 1936. Därefter samarbetade den tyske klimatologen Rudolf Geiger med Köppen beträffande modifikationer i klassifikationssystemet, varför det ibland kallas för Köppen–Geigers klimatklassifikation.

Under 1960-talet betraktades Trewarthas klimatklassifikationssystem som en modifikation av Köppens system, i ett försök att åtgärda några av bristerna i Köppens system. Det gällde framför allt att mellanlatitudsklimatzonen var alltför bred.

Systemet är baserat på konceptet att den inhemska vegetationen är det bästa uttrycket för klimatet. Således har klimatzongränserna valts med vegetationsdistribution i åtanke. Den kombinerar genomsnittliga årliga och månatliga temperaturer och nederbörd, samt årstidsvariationen av nederbörd.^[4]^:200–1

Indelning

I systemet finns fem huvudklimattyper, som anges med versala bokstäver:^[1]^[2]

Genom att tillfoga en eller flera gemena bokstäver till huvudklimattypernas versala delas huvudtyperna in i undertyper:^[5]

a: Het sommar
b: Varm sommar
c: Sval sommar
d: Sval sommar, extrem vinterkyla
h: Torrt och hett
k: Torrt, kall vinter
f: Helårsregn
m: Monsunregn
s: Vinterregn
w: Sommarregn

Grupp A: Tropiskt klimat

Klassifikationskriterierna för grupp A är att alla årets månader skall ha en medeltemperatur över 18 °C och en årlig nederbörd över eller lika med 1500 mm. Jordens regnskogar faller inom denna grupp.

Grupp B: Arida klimat

Klassifikationskriterierna för grupp B är att den potentiella evapotranspirationen skall vara större än nederbörden. Jordens torraste områden faller inom denna kategori. Gruppen har undertyperna:

BW: Arida klimat – öknar faller in i denna kategori
BS: Semiarida klimat – stäpp och savann faller in i denna kategori

Grupp C: Varmtempererat klimat

Klassifikationskriterierna för grupp C är att somrarna skall vara fuktiga och varma, och vintrarna kalla till milda. Gruppen har undertypen:

Cs: Medelhavsklimat, med torra somrar och nederbördsrika vintrar.

Grupp D: Kalltempererat klimat

Klassifikationskriterierna för grupp D är att medeltemperaturen skall vara högre än 10 °C i den varmaste månaden, och lägre än −3 °C i den kallaste månaden.

Grupp E: Polarklimat

Klassifikationskriterierna för grupp E är att månadstemperaturen skall vara lägre än 10 °C året runt. Gruppen har undertyperna:

ET: Tundraklimat, där åtminstone en månad har en medeltemperatur över 0 °C. Det finns gräs och liknande växtlighet, men inte träd.
EF: Glacialklimat där månadsmedeltemperaturen aldrig överstiger 0 °C, och snön/isen ligger kvar året om. Det finns ingen växtlighet.

Se även

Källor

^ [a b c] Peel, M. C. and Finlayson, B. L. and McMahon, T. A. (2007). ”Updated world map of the Köppen–Geiger climate classification” (på engelska). Hydrol. Earth Syst. Sci. 11: sid. 1633–1644. doi:10.5194/hess-11-1633-2007. ISSN 1027-5606. http://www.hydrol-earth-syst-sci.net/11/1633/2007/hess-11-1633-2007.html. (Direktlänk: Final Revised Paper)
^ [a b c] Beck, Hylke E.; Zimmermann, Niklaus E.; McVicar, Tim R.; Vergopolan, Noemi; Berg, Alexis; Wood, Eric F. (2018-10-30). ”Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution”. Scientific Data 5: sid. 180214. doi:10.1038/sdata.2018.214. ISSN 2052-4463. PMID 30375988. PMC: 6207062. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30375988/. Läst 8 februari 2023.
^ Schwalm, Christopher R.; Glendon, Spencer; Duffy, Philip B. (2020-08-18). ”RCP8.5 tracks cumulative CO2 emissions” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 117 (33): sid. 19656–19657. doi:10.1073/pnas.2007117117. ISSN 0027-8424. PMID 32747549. Bibcode: 2020PNAS..11719656S.
^ McKnight, Tom L; Hess, Darrel (2000). ”Climate Zones and Types” (på engelska). Physical Geography: A Landscape Appreciation. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall. ISBN 0-13-020263-0
^ ”Jordens huvudklimattyper”. SMHI. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/jordens-huvudklimattyper-1.640. Läst 9 maj 2014.

Bogren, Jörgen; Torbjörn Gustavsson, Göran Loman (2008). Klimat och väder. Studentlitteratur

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Köppens klimatklassifikation.
Bilder & media
”Jordens huvudklimattyper”. SMHI. Publicerad 13 februari 2009. Uppdaterad 23 april 2014. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/jordens-huvudklimattyper-1.640. Läst 7 juli 2015.

[Peel-1] [a b c] Peel, M. C. and Finlayson, B. L. and McMahon, T. A. (2007). ”Updated world map of the Köppen–Geiger climate classification” (på engelska). Hydrol. Earth Syst. Sci. 11: sid. 1633–1644. doi:10.5194/hess-11-1633-2007. ISSN 1027-5606. http://www.hydrol-earth-syst-sci.net/11/1633/2007/hess-11-1633-2007.html. (Direktlänk: Final Revised Paper)

[Beck-2] [a b c] Beck, Hylke E.; Zimmermann, Niklaus E.; McVicar, Tim R.; Vergopolan, Noemi; Berg, Alexis; Wood, Eric F. (2018-10-30). ”Present and future Köppen-Geiger climate classification maps at 1-km resolution”. Scientific Data 5: sid. 180214. doi:10.1038/sdata.2018.214. ISSN 2052-4463. PMID 30375988. PMC: 6207062. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30375988/. Läst 8 februari 2023.

[3] Schwalm, Christopher R.; Glendon, Spencer; Duffy, Philip B. (2020-08-18). ”RCP8.5 tracks cumulative CO2 emissions” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 117 (33): sid. 19656–19657. doi:10.1073/pnas.2007117117. ISSN 0027-8424. PMID 32747549. Bibcode: 2020PNAS..11719656S.

[McKnight-4] McKnight, Tom L; Hess, Darrel (2000). ”Climate Zones and Types” (på engelska). Physical Geography: A Landscape Appreciation. Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall. ISBN 0-13-020263-0

[5] ”Jordens huvudklimattyper”. SMHI. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/jordens-huvudklimattyper-1.640. Läst 9 maj 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]