Låneförmedling i Sverige
Låneförmedling av privatlån (också kallat blancolån, konsumtionslån och lån utan säkerhet) och bolån är en finansiell tjänst som 2017 i Sverige omsatte över en miljard kronor. Svenska Dagbladet skriver i en artikel från 2017-06-20 att de största låneförmedlarna växt 45% mellan 2015 och 2016[1]. Genom en låneförmedlare (ett bolag som bedriver låneförmedling) kan en privatperson med en låneansökan jämföra flera lånealternativ från olika långivare, som mest drygt 30 aktörer. Tjänsten att förmedla ett lån kallas låneförmedling.
2020 har låneförmedlare vuxit lavinartat och en av de största aktörerna på marknaden omsätter över en halv miljard kronor per år i provisionsintäkter.[2]
Numera finns det låneförmedlare med olika inriktningar, exempelvis att erbjuda lån till personer som har betalningsanmärkningar. Det finns också låneförmedlare som primärt vänder sig till företag. På den svenska marknaden fanns det, innan 2025 års regeländring (se nedan), åtminstone ett 20-tal låneförmedlare.[3]
Regeländring 2025–2026
[redigera | redigera wikitext]Från och med den 1 juli 2025 upphävdes lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter, i syfte att minska konsumenters överskuldsättning.[4] Lagändringen innebär att förmedling av krediter till konsumenter inte längre kan drivas som egen, fristående verksamhet (tidigare licensierad som konsumentkreditinstitut), utan endast som ett led i en bank- eller finansieringsrörelse, det vill säga av banker och kreditmarknadsbolag.[4]
För de dryga 50 bolag som berördes av kravet – konsumentkreditinstitut samt vissa betalnings- och bostadskreditinstitut som gav ut eller förmedlade konsumentkrediter, inklusive låneförmedlare – gällde en övergångsperiod som löpte ut den 31 juli 2026. Från och med den 1 augusti 2026 får endast bolag som redan beviljats tillstånd som kreditmarknadsbolag, eller som lämnat in ansökan i tid, fortsätta driva verksamheten i väntan på Finansinspektionens beslut.[5]
Endast 17 av de berörda bolagen ansökte om nytt tillstånd under övergångsperioden (sedan december 2025); övriga har avvecklat eller inlett avveckling av verksamheten.[5] Bland de rena låneförmedlarna var ansökningsbenägenheten högre: sju av de berörda låneförmedlarna lämnade in ansökan, varav flera i sista stund under juli 2026. Sambla Group (som driver varumärkena Sambla, Rahalaitos, Omalaina, Digifinans och MyMoney) ansökte redan i början av 2026 och beviljades tillstånd som kreditmarknadsbolag den 8 juni 2026. Ytterligare sex låneförmedlare hade i augusti 2026 sina ansökningar under handläggning hos Finansinspektionen: Lendo, E2E Group (som driver varumärket Enklare), Zmarta, Reducero, Trygga och Låna Bra i Sverige.[5]
Historiskt har omkring var tredje ansökan om tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag i Sverige (av drygt 100 sedan 2010) slutat i avslag eller återkallelse, vilket illustrerar att processen inte är att underskatta.[5] Flera av de sökande låneförmedlarna och konsumentkreditinstituten är dessutom väsentligt mindre, omsättningsmässigt, än de bolag Finansinspektionen normalt prövar mot kraven för bank- eller kreditmarknadsbolagstillstånd (bland annat kapitaltäckning, likviditetshantering och löpande tillsynsrapportering), vilket beskrivits som en ny situation för tillsynsmyndigheten.[5]
Låneförmedling av bolån
[redigera | redigera wikitext]Låneförmedling av bolån stod 2016 för en ganska liten del (<5%) av låneförmedlarnas omsättning[6]. Storbankerna (Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken) har tidigare inte erbjudit sina bolån genom låneförmedlarna. Den största aktören hos låneförmedlarna har varit SBAB. Avsaknad av storbankerna hos låneförmedlarna har minskat möjligheterna till låneförmedling.
Låneförmedling av privatlån
[redigera | redigera wikitext]Låneförmedling av privatlån har blivit en mer etablerad finansiell tjänst och under 2017 förmedlades i Sverige privatlån till ett värde på över 30 miljarder kronor. Från 2017 till 2018 ökade andelen privatlånekunder som tog hjälp av en låneförmedlare med 30% och totalt nyttjade 13%[7] av alla kunder som tog blancolån en låneförmedling.
Storbankerna konkurrerar här med många nischbanker om en lånestock som i januari 2018 var på 238 miljarder kronor. Lånestocken har i nominella termer vuxit 6,3% årligen mellan 2001 och 2017 och 4,1% de senaste fem åren (2013-2017)[8]. Det ska jämföras med nominell BNP-tillväxt på 3,7% mellan 2001 och 2017 och 4,6% de senaste fem åren (2013-2017)[9].
Låneförmedling som finansiell tjänst fick en viktig fördel när Upplysnings Centralen öppnade upp för den så kallade låneförmedlarlösningen: Att endast en kreditupplysning registrerades trots att flera långivare kunde ta del av en ansökan som inkommit genom en låneförmedlare. Varje långivare som tar del av ansökan tar en omfrågandekopia hos Upplysningscentralen men denna registreras inte. Därmed har en ansökan genom en låneförmedlare en mindre påverkan på sökandes riskprognos[10] än om varje bank hade tagit en kreditupplysning som hade registrerats.
Låneförmedling var fram till den 1 juli 2025 en tillståndspliktig finansiell tjänst i egen rätt. För att förmedla privatlån krävdes då ansökan och godkännande av tillstånd som konsumentkreditinstitut hos Finansinspektionen[11], enligt den då gällande lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter, med krav specificerade i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:8) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Handläggningstiden hos Finansinspektionen var 90 dagar och kostade 65 000 kr, med en årlig tillsynsavgift om 50 000 kr. Se avsnittet Regeländring 2025–2026 ovan för det regelverk som gäller sedan den 1 juli 2025.
Många låneförmedlare har flera varumärken alternativt samarbete med andra parter genom så kallade white-label-lösningar. I dessa fall är det ofta ett och samma företag som har Finansinspektionens tillstånd för konsumentkreditförmedling, eller – sedan 2025 års regeländring – som bank eller kreditmarknadsbolag.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Tuvhag, Emmylou. ”Blancolån ökar dramatiskt – mellanhänder vinnare”. SvD.se. https://www.svd.se/blancolan-okar-dramatiskt--mellanhander-vinnare. Läst 20 mars 2018.
- ↑ ”Allabolag.se om Lendo”. Allabolag. 15 juni 2020. https://www.allabolag.se/5565151627/lendo-ab. Läst 15 juni 2020.
- ↑ ”Låneförmedlare i Sverige”. Sverigekontanter. 15 juni 2020. Arkiverad från originalet den 13 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200513164432/https://sverigekontanter.se/laneformedlare/. Läst 15 juni 2020.
- 1 2 ”Nya lagförslag för att minska konsumenters överskuldsättning”. Regeringen. 13 mars 2025. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/03/nya-lagforslag-for-att-minska-konsumenters-overskuldsattning/. Läst 9 september 2025.
- 1 2 3 4 5 ”Många kreditbolag sökte nytt tillstånd under juli”. Brixo AB (Cision). 6 augusti 2026. https://news.cision.com/se/brixo-ab/r/manga-kreditbolag-sokte-nytt-tillstand-under-juli,c4380353. Läst 6 augusti 2026.
- ↑ ”allabolag.se - Företagsinformation om alla Sveriges bolag”. www.allabolag.se. http://www.allabolag.se. Läst 20 mars 2018.
- ↑ ”Särskild studie om bolån, sparande, privatlån och fastighetslån 2018. Publicerad 2018-12-10.”. www.kvalitetsindex.se. http://www.kvalitetsindex.se/wp-content/uploads/2019/03/SKI-Sparande-Bol%C3%A5n-Privatl%C3%A5n-Fastighetsl%C3%A5n-2018.pdf. Läst 22 december 2018.
- ↑ ”Finansmarknadsstatistik”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/. Läst 20 mars 2018.
- ↑ ”Rekordår och kriser – så har BNP ökat och minskat”. Sverige i siffror. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/bnp---bruttonationalprodukten/. Läst 20 mars 2018.
- ↑ ”Hur beräknas riskprognos och riskklass?” (på svenska). www.uc.se. https://www.uc.se/hjalp--kontakt/riskklass/hur-beraknas-riskprognos-och-riskklass/. Läst 20 mars 2018.
- ↑ ”Konsumentkreditinstitut”. fi.se. https://fi.se/sv/bank/sok-tillstand/konsumentkreditinstitut/. Läst 20 mars 2018.