Lagen om särskild utlänningskontroll

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Lag om särskild utlänningskontroll (1991:572) (LSU) är en svensk lag med vilken en utlänning kan utvisas med hänvisning till rikets säkerhet eller om det kan befaras att denne kommer att begå eller medverka till terroristbrott.[1] Den är endast tillämplig på personer som befinner sig i Sverige och om inte avvisning eller utvisning sker enligt utlänningslagens regler.[1]

1 § En utlänning får utvisas ur landet enligt denna lag, om det

  1. är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller
  2. med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Lag (2009:1545).
– LSU 1 § (1991:572)

Instanser[redigera | redigera wikitext]

Frågan om utvisning enligt LSU tas endast upp på ansökan av Säkerhetspolisen.[1] I första instans är det Migrationsverket som prövar ärendet.[1] Beslutet kan överklagas till regeringen, både av den enskilde och av Säkerhetspolisen.[1] Vid överklagan lämnar Migrationsverket över handlingar till Migrationsöverdomstolen som håller muntlig förhandling och därefter överlämnar ärendet, tillsammans med eget yttrande, till regeringen.[1]

Tillämpning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Migrationsverket fattades beslut med stöd av LSU i två ärenden 2017 och fyra 2018.[2] Ekoredaktionen kartlade 2019 alla fall sedan lagens tillkomst där Säpo ansökt om utvisning och av de totalt 40-tal fallen hade nästan hälften aktualiserats de senaste två åren.[3] Kartläggningen visade också att i de fall där Säpo ansökt om utvisning enligt lagen så hade den enskilde inte vunnit rättsprocessen i en enda instans ett enda fall.[4] De senaste 15 åren (2019) hade regeringen beslutat att 25 personer skulle utvisas enligt LSU.[5][6] Av dessa kunde endast tre verkställas.[5][6] Ekots reporter beskrev att sekretessen gjorde det svårt att granska processen.[7]

Det har förekommit att Säkerhetspolisen, efter att åtalade har friats från brottsmisstankar i domstol och släpps ur häkte, istället direkt har placerat personer i förvar.[2][8]

I maj 2019 sattes på kort tid fem profilerade muslimska ledare i förvar[9] (och senare ytterligare en). Den 31 oktober beslutade regeringen att de fem skulle utvisas.[10] De fråntogs sina permanenta uppehållstillstånd men släpptes ur förvar eftersom utvisningarna inte kunde verkställas.[5]

Enligt advokaten Thomas Olsson har Säpo drivit flera fall i allmän domstol gällande olika fall av terroristbrott men där inte kunnat bevisa sina påståenden och därför övergått till att åberopa LSU där beviskraven är låga och där även åsikter och värderingar bedöms.[11]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Advokatsamfundets Anne Ramberg kritiserade lagen i maj 2019 för att brista i effektivitet, insyn och nästan helt sakna rättssäkerhet samt för låga beviskrav.[9] Ramberg menade att lagen riskerade tilltron till rättssystemet genom att det kunde uppfattas som att lagen blev föremål för godtycke och en form av åsiktsregistrering.[9]

Delar av kritiken mot bristande rättssäkerhet har handlat om att ett beslut kan baseras på bevisning som den enskilde inte får ta del av, vilket gör det i princip omöjligt att försvara sig.[4] De myndigheter som prövar Säpos ansökningar, Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen, får inte heller se all bevisning utan baserar sina belut på skrivelser från Säpo där de beskriver utredningen och bevisningen.[12] Det innebär att myndigheterna blir utelämnade till att lita på Säpos bedömning.[13]

Enligt professor Dennis Töllborg är processen en skenprocess som "på ett elegant sätt [kringgår] det värdet som lagstiftningen avser att skydda", men att den kan strida mot artikel 13 i Europakonventionen som ger en misstänkt rätt till ett effektivt rättsmedel.[14] De skrivelser som myndigheterna får ta del av bedöms av Töllborg ha "inget som helst bevisvärde".[14]

De låga kraven inom LSU bedöms av Migrationsöverdomstolen vara längre än 50 procents säkerhet och vissa bedömer att de är så låga som omkring 30 procents säkerhet.[4] I kontrast till detta är brottmålsprocessens krav på "bortom rimligt tvivel" vilket brukar översättas till 98 procents säkerhet.[4]

Terrorismforskaren Magnus Ranstorp har anfört att processen inte är en brottmålsprocess utan en "administrativ process" som handlar om uppehållstillstånd.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Lag om särskild utlänningskontroll 1 § (1991:572)
  2. ^ [a b] TT. "Terrorfriade bedöms som säkerhetshot", sverigesradio.se, 17 mars 2019. Åtkomst den 17 mars 2019.
  3. ^ Sanna Drysén. ”Kraftig ökning av Säpo-ansökningar om utvisning”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191019201602/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7323978. Läst 19 oktober 2019.  Sveriges Radio, 18 oktober 2019.
  4. ^ [a b c d] Sanna Drysén. ”Inga utpekade har vunnit mot Säpo”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191021190026/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7325387. Läst 21 oktober 2019.  Sveriges Radio, 21 oktober 2019.
  5. ^ [a b c] Sanna Drysén. ”Släpps fria trots hot mot rikets säkerhet”. Arkiverad från originalet den 3 november 2019. https://web.archive.org/web/20191103172723/https://sverigesradio.se/artikel/7335289. Läst 3 november 2019.  Sveriges Radio, 31 oktober 2019.
  6. ^ [a b] Sanna Drysén. ”Tre av nitton LSU-utvisningar verkställdes”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191026153012/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7328149. Läst 27 oktober 2019.  Sveriges Radio, 25 oktober 2019.
  7. ^ Sanna Drysén. ”Reporter Sanna Drysén: Svårt att granska LSU”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191026150004/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7328194. Läst 27 oktober 2019.  Sveriges Radio, 25 oktober 2019.
  8. ^ Anders Wennersten. "Terrorfriade män tagna i förvar av Säpo", sverigesradio.se, 17 mars 2019.
  9. ^ [a b c] Agenda (vid 10m00s), Sveriges Television, 19 maj 2019.
  10. ^ Ekot. ”Sex personer som utgör säkerhetshot utvisas”. Arkiverad från originalet den 3 november 2019. https://web.archive.org/web/20191103172719/https://sverigesradio.se/artikel/7334771. Läst 3 november 2019.  Sveriges Radio, 31 oktober 2019.
  11. ^ [a b] Agenda (vid 18m07s), SVT, 27 oktober 2019.
  12. ^ Sanna Drysén. ”Myndigheter får inte ta del av all Säpos bevisning”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191022073241/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7326159. Läst 22 oktober 2019.  Sveriges Radio, 22 oktober 2019.
  13. ^ Sanna Drysén. ”Advokatkritik: Myndigheterna kan inte göra självständig bedömning”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191022172654/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7326464. Läst 22 oktober 2019.  Sveriges Radio, 22 oktober 2019.
  14. ^ [a b] Sanna Drysén. ”Professor: LSU-process kan strida mot Europakonventionen”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191022171025/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7326881. Läst 22 oktober 2019.  Sveriges Radio, 22 oktober 2019.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]