Utvisning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om det juridiska begreppet. För utvisning inom sport och idrott, se utvisning (sport)

Utvisning innebär att en stat beslutar att föra ut en person med utländskt medborgarskap från sitt eget territorium. Om personen inte frivilligt lämnar landet får det göras mot personens vilja med poliseskort eller liknande. Ibland kan personer som har permanent uppehållstillstånd få det indraget, i allmänhet på grund av ett begånget brott. Problem med utvisning kan uppstå i det fall man inte känner till nationaliteten på den som skall utvisas. Vissa länder, till exempel Somalia och Iran, accepterar inte att ta emot sina egna medborgare i de fall ett annat land vill utvisa någon dit och denne inte återvänder frivilligt.[1]

Utvisning i olika länder[redigera | redigera wikitext]

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark kan en utlänning som dömts till fängelse dömas till utvisning samt inreseförbud. Utvisning kan komma ifråga för den som döms för bland annat misshandel, bedrägeri, våldtäkt, narkotikahandel samt andra lagöverträdelser. Är straffet över tre månaders ovillkorligt fängelse så gäller inreseförbudet i 12 år och överstiger straffet två år så gäller inreseförbudet livet ut.[2]

Finland[redigera | redigera wikitext]

Utländska personer som har begått ett allvarligt brott eller vars uppehållstillstånd har löpt ut kan utvisas.[3] Majoriteten av de som får ett utvisningsbeslut överklagar till förvaltningsdomstol, vilket kan göra att en utvisningsprocess blir upp till ett år lång. Fram till år 2010 utvisades cirka 100 personer om året ifrån Finland, men efter att en man med utländsk och brottslig bakgrund vapenmördade fyra personer i köpcentret Sello i Esbo skärptes reglerna. Antalet utvisade per år ökade därefter till omkring 300.[3]

Italien[redigera | redigera wikitext]

Italiens inrikesminister Angelino Alfani som tillträdde i april 2013 gjorde kontraterrorism en prioritet och ökade antalet utvisningar. Mellan år 2004 och 2014 deporterade Italien runt 14 individer per år, vilket sedan ökade. Mellan 2014 och 2016 deporterade Italien 123 immigranter, däribland 48 Marockaner, 32 Tunisier, 8 Makedonier och 7 Pakistanier.[4]

Norge[redigera | redigera wikitext]

Under tioårsperioden mellan 2005 och 2015 femdubblades antalet utvisningar i Norge, från 1274 år 2005 till 6412 år 2015 enligt siffror ifrån Utlendingsdirektoratet. Siffrorna inbegriper både de som utvisats på grund av kriminalitet samt de som utvisas på grund av norska Utlendingsloven vilken reglerar uppehållstillstånd, arbetstillstånd och inreseförbud.[5] Enligt en forskare på Oslo Universitet berodde ökningen delvis på en ökande invandring till Norge och fler utländska medborgare som begår brott, men den större delen av ökningen utgjordes var relaterad till uppehållstillstånd.[5] I Norge anses inte utvisning vara ett straff och därmed administreras ärendena av polis och inte domstol.[5]

Saudiarabien[redigera | redigera wikitext]

I februari 2017 rapporterade The Independent att enligt Saudiarabiens officiella statistik har 243 000 pakistanska medborgare utvisats mellan 2012 och 2015. Utvisningarna skedde efter att arbetarna sagts upp ifrån sina anställningar då den saudiska ekonomin påverkats av det låga oljepriset. Efter oktober 2016 hade 39 000 pakistanska medbogare utvisats på grund av bland annat brottslighet och misstankar om kopplingar till Islamiska staten enligt en myndighetsrapport.[6]Arbetare ifrån Indien och Filippinerna har också utvisats i hundratusental, främst av arbetsbristskäl.[6]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Skillnaden mellan av- och utvisning[redigera | redigera wikitext]

Från och med den 31 mars 2006 används termen avvisning för ett avlägsnandebeslut som meddelas inom tre månader efter den första ansökan om uppehållstillstånd efter utlänningens ankomst till Sverige. Termen utvisning används för avlägsnandebeslut som meddelas efter dessa tre månader. Utvisning används också när domstolar beslutar att utlänningar som har begått brott av en viss svårighetsgrad ska föras ut ur Sverige.[7]

Utvisning efter dom i brottsmål[redigera | redigera wikitext]

Personer som inte är svenska medborgare och som har begått allvarlig eller upprepad brottslighet kan av domstol dömas till utvisning. Detta gäller inte om personen är under 15 år och har vistats i Sverige i mer än 5 år.[8] Utvisningarna genomförs av Den Nationella transportenheten (NTE) som sorterar under Kriminalvården och även sköter avvisningar och utvisningar åt Migrationsverket.[9] NTE har en praxis att betala ut 500 Euro i bidrag till den som utvisas efter dom.[10]

Utvisning efter avslag från Migrationsverket[redigera | redigera wikitext]

Den som sökt men inte beviljats uppehållstillstånd får ett utvisningsbeslut som oftast ska verkställas inom fyra veckor efter att beslutet vunnit laga kraft. Om Migrationsverket bedömer att personen inte tänker lämna Sverige frivilligt lämnas ansvaret över till polisen som har rätt att genomföra utvisningen med tvång.[11] Polisen i sin tur kan vid behov anlita kriminalvården för att verkställa utvisningen, men det är fortfarande polisen som är verkställande myndighet.[12]

Verkställigheten kan också genomföras i samarbete med den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex.[13] Under hösten 2019 genomfördes minst fyra grupputvisningar till Afghanistan i chartrade plan i samarbete med Frontex.[14][15][16][17]

I polisens föreskrifter anges att polismyndigheten i möjligaste mån ska planera en verkställighet av ett utvisningsbeslut tillsammans med den berörde utlänningen vad avser tidpunkt för avresa, transportmedel och resväg. I november 2018 rapporterade Sveriges Radios Ekoredaktion en kraftig ökning av så kallade "dolda resor" där varken den asylsökande eller hens advokat fått reda på utvisningstidpunkten i förväg. Hösten 2018 skedde var tionde utvisning på det sättet.[18]

Transportenhetens befogenheter vid utvisning[redigera | redigera wikitext]

Kriminalvårdens transportenhet har följande regler för hur en tvångsutvisning ska förberedas:

"Kriminalvårdens personal besöker personen som ska utvisas före resan för att förklara hur resan är planerad och försöka förmå personen att frivilligt följa med. Besöket syftar också till att skapa ett förtroende mellan personen och transportpersonalen samt se till att personen är väl förberedd och införstådd med vad som ska ske. På avresedagen hämtas personen för avfärd till flygplatsen och ombordstigning på flygplanet, vilket oftast sker vid sidan om ordinarie incheckning och ombordstigning. Framme i mottagarlandet säkerställer personalen att personen accepteras av mottagarlandet."[19]

Kriminalvården har rätt att använda tvång för att genomföra utvisningen. Under 2019 har någon form av tvångsmedel använts vid 6 procent av utvisningsresorna. Den utrustning som kan användas är ”bodycuff” som fixerar händerna vid midjan, kardborreremmar, handfängsel och spotthuva, som har ett finmaskigt nät för fri sikt framåt.[19]

Förutsättningar för utvisning av barn[redigera | redigera wikitext]

För att Sverige ska kunna utvisa en person under 18 år krävs att denne kan identifieras och att anhöriga i hemlandet kan lokaliseras.[20] En projektledare på Migrationsverket har dock uttalat att verket kan tänka sig att verkställa utvisningar även om varken föräldrar eller andra anhöriga kan påträffas, om någon myndighet garanterar att barnet tas om hand på exempelvis ett barnhem.[20] Ensamkommande asylsökande som inte kan bevisa sin ålder genom identitetshandlingar erbjuds att genomgå medicinsk åldersbedömning, varefter Migrationsverket fattar beslut om personen ska anses vara över eller under 18.[21]

Rättsfall[redigera | redigera wikitext]

  • Synnerliga skäl för utvisning har ansetts föreligga vid dom för - förutom andra brott - mordbrand som riktat sig bland annat mot de två söner som utgjorde den tilltalades huvudsakliga anknytning till Sverige.[22]
  • Migrationsdomstol är skyldig att hålla muntlig förhandling i mål om utvisning av en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en EES-medborgare.[23]
  • I mål om utvisning har bland annat förhållandena i utlänningens hemland (Somalia) ansetts böra leda till att det av humanitära skäl ej förordnades om utvisning.[24]
  • Fråga om uppehållsrätt - En kroatisk medborgare, som ingått äktenskap med en i Sverige bosatt danska och som av dansk domstol dömts för grovt narkotikabrott till fängelse samt till utvisning med livstids inreseförbud, har utvisats ur Sverige av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I enlighet med gemenskapsrätten och Europaparlamentet och Rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier m.m. (rörlighetsdirektivet) ska den medlemsstat där en person gör gällande uppehållsrätt, innan eventuell utvisning kan ske, alltid göra en bedömning utifrån gemenskapsrätten om personen alltjämt utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Det omprövningsförfarande av ett meddelat återreseförbud som regleras i artikel 32 i rörlighetsdirektivet tar sikte på återreseförbud som meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet och aktualiseras inte i fall där en person har utvisats på grund av brott.[25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svårt för polisen att verkställa utvisning Arkiverad 25 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine. Sveriges Radio
  2. ^ OVERBLIK: Reglerne om udvisning er komplicerede”. Berlingske Tidende. 10 maj 2016. http://www.b.dk/nationalt/overblik-reglerne-om-udvisning-er-komplicerede. Läst 11 juli 2016. 
  3. ^ [a b] ”Utvisningarna från Finland har ökat ordentligt under de senaste åren.”. Inrikes. Yle. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/06/04/allt-fler-utlanningar-utvisas. Läst 4 juni 2014. 
  4. ^ ”From mafia to terror, the Italian way”. Politico 3 November 2016. Politico. http://www.politico.eu/article/operation-expulsion-italys-controversial-counterterrorism-strategy-tunisian-imam-civil-liberties/. Läst 4 november 2016. 
  5. ^ [a b c] ”Utvisningssaker femdoblet – slår alarm om rettssikkerheten”. Norge - 23.02.2016. NRK. https://www.nrk.no/norge/utvisningssaker-femdoblet-_-slar-alarm-om-rettssikkerheten-1.12810221. Läst 13 november 2016. 
  6. ^ [a b] Saudi Arabia ‘deports 40,000 Pakistani workers over terror fears'” (på en-GB). The Independent. 13 februari 2017. http://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/saudi-arabia-deports-40000-pakistan-workers-terror-fears-attacks-counter-terrorism-a7578151.html. Läst 10 augusti 2017. 
  7. ^ Vad är skillnaden mellan avvisning och utvisning? Arkiverad 28 september 2009 hämtat från the Wayback Machine. Regeringskansliet
  8. ^ ”Om rättsprocessen: Utvisning”. Åklagarmyndigheten. 2019-09. https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/rattegangen/pladering-och-domslut/utvisning/. Läst 20 oktober 2020. 
  9. ^ ”Kriminalvårdens transportenhet”. http://www.kriminalvarden.se/. https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/kriminalvardens-organisation-ekonomi-och-miljoarbete/kriminalvardens-transporttjanst/. Läst 22 maj 2017. 
  10. ^ Krävde 4 000 euro för att bli utvisad”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/kr%C3%A4vde-4-000-euro-f%C3%B6r-att-bli-utvisad-1.4244086. Läst 22 maj 2017. 
  11. ^ ”Om du får avslag på din ansökan om uppehållstillstånd och befinner dig i Sverige”. Migrationsverket. 19 september 2019. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Lamna-Sverige/Avslag-pa-ansokan-om-uppehallstillstand.html. Läst 20 januari 2020. 
  12. ^ ”Gränspolisen - polisens arbete”. Polisen. 20 mars 2019. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/granspolisen/. Läst 20 januari 2020. 
  13. ^ ”Frågor och svar om verkställighet”. Polisen. 14 november 2019. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/granspolisen/fragor-och-svar-om-verkstallighet/. Läst 20 januari 2020. 
  14. ^ ”Rekordmånga utvisades till Afghanistan”. Dagens Nyheter. 11 september 2019. https://www.dn.se/sthlm/rekordmanga-utvisades-till-afghanistan/. Läst 20 januari 2020. 
  15. ^ ”25 personer utvisades till Afghanistan”. Dagens Nyheter. 2 oktober 2019. https://www.dn.se/sthlm/25-personer-utvisades-till-afghanistan/. Läst 20 januari 2020. 
  16. ^ ”Massdeportation till Kabul från Arlanda ikväll”. Tidningen Syre. 12 november 2019. https://tidningensyre.se/2019/12-november/massdeportation-till-kabul-fran-arlanda-ikvall/#. Läst 20 januari 2020. 
  17. ^ ”Deportationerna till Afghanistan fortsätter trots stora protester”. Tidningen Syre. 25 november 2019. https://tidningensyre.se/2019/25-november/deportationerna-till-afghanistan-fortsatter-trots-stora-protester/. Läst 20 januari 2020. 
  18. ^ ”Dolda avvisningar ökar kraftigt”. Sveriges Radio. 27 november 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7099856. Läst 20 januari 2020. 
  19. ^ [a b] ”Så fungerar utvisningsuppdragen”. Kriminalvården. https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/kriminalvardens-organisation-ekonomi-och-miljoarbete/kriminalvardens-transporttjanst/sa-fungerar-utvisningstransporter/. Läst 20 januari 2020. 
  20. ^ [a b] Ekot Flyktingfamiljer ska återförenas
  21. ^ ”Bedömning av din ålder som en del av din identitet”. Migrationsverket. 11 december 2017. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Utan-foraldrar/Asylansokan/Aldersbedomning.html. Läst 20 januari 2020. 
  22. ^ RH 2000:18
  23. ^ MIG 2009:14
  24. ^ NJA 1998 s. 501
  25. ^ MIG 2009:21