Lagstyre
Lagstyre, styre av lagar, är ett begrepp som används i till exempel uttrycket att konstitutionell demokrati bygger på frihet och lagstyre.
I England kan utfärdandet av Magna Charta ses som en tidig illustration av "principen om lagstyre". Detta dokument tvingade kung Johan av England att underkasta sig lagen och lyckades sätta gränser för feodala avgifter och tullar.
Den kanske viktigaste tillämpningen av lagstyre är principen att statlig makt och myndighet är legitim endast då den utövas i enlighet med skriftliga, offentliggjorda lagar som antas och verkställs i enlighet med etablerade processer. Principen är avsedd att vara ett skydd mot godtyckligt styre, vare sig av en totalitär ledare eller av en söndervittrad stat. Lagstyreprincipen skiljer sig alltså från såväl diktatur som anarki. En av de första moderna författare att ge principen teoretisk grund var Samuel Rutherford (Lex, Rex, "Lagen är kung", 1644), senare följd av Montesquieu genom verket (De l'Esprit des lois, "Om lagarnas anda", 1748).
Se även[redigera | redigera wikitext]
Denna artikel om politik eller statsvetenskap saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
