Lars Gustaf Tersmeden
| Lars Gustaf Tersmeden | |
 | |
| Född | 22 augusti 1755 |
|---|---|
| Död | 31 mars 1833 (77 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Maka | Elisabeth Hedvig Schön |
| Barn | Jacob Johan Tersmeden (f. 1794) |
| Föräldrar | Jacob Tersmeden den yngre Magdalena Elisabeth Söderhielm |
| Släktingar | Jacob Niclas Tersmeden (syskon) Per Reinhold Tersmeden (syskon) Fredrik Tersmeden (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Lars Gustaf Tersmeden, född den 22 augusti 1755 på Ramnäs bruk, död den 31 mars 1833 på Österrasta i Fellingsbro socken, var en svensk militär och godsägare.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Lars Gustaf Tersmeden var son till bruksägaren assessor Jacob Tersmeden d.y. och Magdalena Elisabeth Söderhielm samt bror till översten Per Reinhold Tersmeden. Han inledde redan som 15-årig en militär karriär vid livgardet, där han blev fänrik 1773, löjtnant 1777 samt kapten och kompanichef 1782 vid Svea livgarde.[1] Han deltog i Gustav III:s ryska krig 1788–1790 och upplevde där bland annat de svåra reträtterna från Liikkala och Högfors. För sina insatser under den senare belönades Tersmeden den 2 september 1789 med riddarkorset av Svärdsorden.
Påföljande år hade Tersmeden dock oturen att med hela sitt kompani bli tillfångatagen av ryssarna när den svenska galären Ekeblad föll i fiendens händer. Enligt en sent nedtecknad familjetradition skall han ha hållits fången i staden Tver och där låtit sy in sin guldklocka i fodret på sin nattrock för att inte bli bestulen på den.
När Tersmeden efter kriget återvände hem fann han att han blivit förbigången i befordringen till major vid Livgardet och tog i upprördheten häröver hastigt avsked ur det militära. Han satsade nu i stället på jordbruk och arrenderade 1793–1799 av sin bror Per Reinhold Tersmeden Västsura säteri under Ramnäs. 1799 köpte han det anrika Göksholm av greve Carl Lagerberg där han vidtog åtskilliga renoveringsåtgärder. Han behöll dock endast denna egendom till 1817 varvid han försålde den till ministern vid Brittiska hovet Gotthard Mauritz von Rehausen,[2] varefter han i stället bodde på och brukade egendomen Österrasta.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Tersmeden deltog som ledamot av adelsståndet i riksdagen 1809–1810 samt i de urtima riksdagarna 1810 och 1812. Vid de två senare ingick han i det förstärkta Statsutskottetet, 1810 som ordinarie ledamot[3] och 1812 som suppleant.
Familj och privatliv
[redigera | redigera wikitext]Tersmeden gifte sig 1793 med den betydligt yngre Hedvig Elisabeth Schön (1776–1840), dotter till den förmögne brukspatronen och grosshandlaren Johan Schön på Seglingsberg och konstnären Elisabeth Palm-Schön. Äktenskapet skall ha varit lyckligt och resulterade i sju barn, däribland äldste sonen Jacob Johan Tersmeden.
Om Lars Gustaf Tersmeden som privatperson är relativt litet känt. Som ung fänrik skall han, enligt sin farbror amiral Carl Tersmeden, ha varit populär vid hovet och i sällskapslivet för sitt vackra utseende och angenäma sätt. Han skall ha varit vig, stark och intresserad av idrott men också en god ekonomisk hushållare och efterlämnade vid sin död en förmögenhet på 40.627 riksdaler banco. Han rökte troligen pipa och gick med käpp eftersom hans bouppteckning upptar inte mindre än fyra pipor med silverbeslag och sex käppar. Bevarade brev av hans hand visar att han troligen endast använde det ena förnamnet, Gustaf, som tilltalsnamn.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Svenska utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Riddarkorset av Svärdsorden, 2 september 1789.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ universitet, Göteborgs (1953). Stipendiebestämmelser vid Göteborgs högskola samt bestämmelser om statliga stipendier och lån. Wettergren & Kerber. https://books.google.se/books?id=cdENAQAAIAAJ&q=Lars+Gustaf+Tersmeden&dq=Lars+Gustaf+Tersmeden&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiR1Y2HiPnuAhUmAhAIHVOOC6U4ChDoATACegQIARAC. Läst 20 februari 2021
- ^ G - H. 1862. https://books.google.se/books?id=yIdHwYiCZVkC&pg=PA169&dq=Lars+Gustaf+Tersmeden&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjNgsKChvnuAhVCw4sKHS3QAeMQ6AEwBXoECAMQAg#v=onepage&q=Lars%20Gustaf%20Tersmeden&f=false. Läst 20 februari 2021
- ^ Riksdag, Sweden (1810). Riksdags-tidningar wid urtima riksdagen i Örebro 1810. tryckte hos Nils Magnus Lindh. https://books.google.se/books?id=Zf5YCObKCAEC&pg=PA107&dq=Lars+Gustaf+Tersmeden&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjuk5njh_nuAhXuwosKHR_mCyIQ6AEwBnoECAgQAg#v=onepage&q=Lars%20Gustaf%20Tersmeden&f=false. Läst 20 februari 2021
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band VIII (Stockholm 1934), sidan 229.
- James Tersmeden m fl (red): Ätten Tersmeden genom sex århundraden (Lindesberg 2014), sidan 267-273.
- Personregister till rikets ständers protokoll för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 (Stockholm 1935), sidan 250.