Latinisering (metod)
- Latinisering i denna bemärkelse har inget samband med latinisering, som synonym till romanisering.
 |
Enligt en diskussion på Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Latinisering (metod) bör denna text infogas i Paula Grossman () (Se diskussion) |
Latinisering[1][2][3] är en process och metod som underlättar för inlärare av svenska att avkoda och lägger grunden för läsfärdighet på svenska. I processen kopplar inläraren svenska fonem (språkljud) till bokstäverna på ett systematiskt sätt, anpassat till svenskans ljudsystem i kontrastivt perspektiv. Utgångspunkten är att inläraren behöver få insikt om och kunna uttala språkljuden före själva avkodningen. Inläraren lär sig uttala språkljuden i ökad svårighetsgrad med samtidig koppling till bokstäver och bokstavskombinationer. Detta sker genom en holistisk metod som bl a kopplar språkljuden och uttalet till kroppsrörelser. Processen inbegriper också medvetandegörande av svenskans morfologi, syntaktiska element, prosodin i sin helhet samt reduktioner, vilket lägger en god grund för fortsatt språkutveckling.
Begreppet latinisering har introducerats av språkpedagogen Paula Grossman, som utvecklat systemet och utprövat metoden i undervisningen av invandrare. Latinisering är en vidareutveckling av undervisning i Basprosodi med Prosodia-metoden[4]. Metoden har visat sig särskilt framgångsrik för korttidsutbildade inlärare med annat skriftspråk.[5]
Process och metod i undervisningen
[redigera | redigera wikitext]Följande är några av de nyckelbegrepp och tekniker som ingår i latinisering och latiniseringsundervisningen:
Latiniseringstest
[redigera | redigera wikitext]Ett diagnostiskt prov som görs för att undersöka behovet och graden av latiniseringsundervisning. Kontrollerar bl a hur språkinläraren kan skilja på de mest frekventa korta svenska vokalfonemen och känner till bokstavsrepresentationen, urskiljningen av konsonantkombinationer i svenska mm. Inlärarnas resultat av fullföljd latiniseringundervisning mäts med en anpassad version av latiniseringstestet.
Läslistor
[redigera | redigera wikitext]Inlärarna får öva att läsa ord (nonsensord varvat med existerande ord), i systematiskt och pedagogiskt upprättade listor, där språkljuden introduceras successivt och befästs.
Fokus på språkljuden
[redigera | redigera wikitext]Under avkodningsprocessen frigörs inlärarens behov av att förstå ordens betydelse för att i stället rikta all uppmärksamhet på identifikation av språkljuden, uttalet och bokstäverna.
Direkt återkoppling
[redigera | redigera wikitext]På olika sätt får inläraren i undervisningen direkt återkoppling på om hen hör/uttalar/skriver/läser korrekt eller är på väg till korrekthet. Detta sker inte genom direkt rättelse utan genom att lyssna in både läraren och de andra i gruppen, lärarens vägledning till självrättelse samt kontinuerligt återkommande självbedömningstest.
Ordstam
[redigera | redigera wikitext]Ordstammen, med vokal-konsonantparet och deras komplementära längd, är utgångspunkten i latiniseringsundervisningen. I arbetet med avkodning och uttal av ordstammar, introduceras inläraren till svenskans böjningsmorfem både vad gäller uttal och förståelse av dessa samt tillägnar sig svenskans vokal- och konsonantljud i kort och lång form. Detta är grunden till svenskans basprosodi.
Rörelsekopplad inlärning
[redigera | redigera wikitext]Metoden i latiniseringsundervisningen (med ursprung i Prosodia-metoden) kännetecknas av att språkljuden och uttalet kopplas till vissa motoriska rörelser, som dels ger vägledning för uttalet och förstärker minnet av detta genom association.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Grossman, Paula; Riad, Tomas (2020). ”Latinisering – diagnostisering och intervention i sva på språkintroduktion”. Stockholms universitet. http://media1.intensivsvenska.se/2020/12/Grossman-Riad-Latinisering-2020.pdf. Läst 21 januari 2023.
- ^ ”Latinisering sfi med Prosodia-metoden Prosodia se”. https://www.youtube.com/watch?v=OlrJtAiiVbY. Läst 21 januari 2023.
- ^ ”PROSODIA metoden Prosodia se”. https://www.youtube.com/watch?v=tSiwMP1rORg. Läst 21 januari 2023.
- ^ Persson, Camilla (2011). Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal? : SFI och prosodi. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-58625. Läst 21 januari 2023
- ^ ”Uttalsundervisning - mer än bara uttal - Nationellt centrum för svenska som andraspråk”. www.andrasprak.su.se. https://www.andrasprak.su.se/om-oss/aktuella-nyheter/uttalsundervisning-mer-%C3%A4n-bara-uttal-1.560405. Läst 21 januari 2023.