Visa källa för Laurentius Stigzelius

{{Biskop
 | bild            = Laurentius Stigzelius - Nordisk familjebok.jpg
 | bildtext        = Laurentius Stigzelius
 | titel           = Ärkebiskop
 | kyrka           = [[Svenska kyrkan]]
 | stift           = [[Uppsala stift]], ärkebiskop
 | period          = [[1670]]–[[1676]]
 | företrädare     = [[Johannes Canuti Lenaeus]]
 | efterträdare    = [[Johannes Baazius d.y.]]
 | född            = [[27 oktober]] [[1598]] |födelseort=[[Stigsjö socken|Stigsjö]]
 | död             = [[31 augusti]] [[1676]] |dödsort=[[Uppsala]]
 | prästvigd       =
 | biskopsvigd     =
 | akademisk titel = Teologie professor 1640
}}
'''Laurentius Matthiæ Stigzelius Angermannus''', född [[27 oktober]] [[1598]] i [[Stigsjö socken|Stigsjö]], [[Ångermanland]], död [[31 augusti]] [[1676]] i [[Uppsala]], var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet, [[ärkebiskop]], teolog.

==Biografi==
Laurentius Stigzelius var son till Matthias Helgonis, och Katarina Eriksdotter. Fadern uppges i herdaminnena vara son till storbonden Herse Eriksson i Mulgerd i [[Häggdånger]]. Laurentius föddes i Stigsjö där fadern vid tidpunkten var [[kaplan]], men denne utnämndes sedan till [[kyrkoherde]] i [[Ljustorps socken]], och familjen flyttade då dit. Modern hade då avlidit, och fadern gifte strax om sig med en dotter till [[Martinus Laurentii]].<ref>Bygdéns herdaminne för Ljustorps socken, Härnösands stift.</ref> Sedan Laurentius fått sin första undervisning av sin far började han vid [[Vasaskolan, Gävle|Gävle skola]], och inskrevs 18 år gammal vid [[Uppsala universitet]]. Liksom flera av syskonen antog han namnet Stigzelius efter födelseorten. 

I Uppsala blev Stigzelius snart uppmärksammad för sitt snabba intellekt, och fick tjänst som informator till universitetskanslern [[Johan Skytte]]s söner. Sedan han disputerat för [[Martinus Stenius]] med ''De rerum duratione in commvni'',<ref>http://libris.kb.se/bib/10508545</ref> promoverades han till [[filosofie magister]] 1625 och var därefter verksam vid filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet. 1630 utsågs han till professor där i [[logik]], och [[oration|orerade]] samma år med ''De præstantia et utilitate logicæ''.<ref>http://libris.kb.se/bib/2520042</ref> Genom ekonomiskt stöd av [[Johan Banér]] och [[Axel Oxenstierna]] företog Stigzelius utrikes resor i [[Tyskland]], [[Frankrike]], [[England]] och [[Republiken Förenade Nederländerna|Holland]] 1633–1635. Han orerade än en gång efter hemkomsten, 1637, ''De recta studiorum philosophicorum ratione'',<ref>http://libris.kb.se/bib/2520043</ref> och kallades till teologie professor 1640. Sju år senare fick han den första professuren i teologi (professurerna var rangordnade) och till professuren hörde att han var [[domprost]] i Uppsala. Han promoverades till teologie doktor 1648. Han var rektor för universitetet 1640, 1645, 1649, 1650, 1659 och 1668. [[Drottning Kristina]] brukade åhöra Stigzelius disputationer och föreläsningar, och höll honom tillräckligt nära för att låta honom äta vid sitt bord.

När Stigzelius var 72 år gammal, 1670, utnämndes han till [[ärkebiskop]]. Han biskopsvigdes därefter av biskopen i [[Linköpings stift]], [[Samuel Enander (biskop)|Samuel Enander]]. I egenskap av ärkebiskop krönte Stigzelius kung [[Karl XI]], och under kröningsfesten adlades Stigzelius barn med namnet [[Lilljemarck]]. Ärkebiskopen var också universitetets prokansler.

Från att ha i den tidigaste ungdomen ha varit starkt influerad av [[ramism]]en, blev Stigzelius, i likhet med [[katolicism]]en, alltmera påverkad av [[artistotelism]]en, dock med reservationer mot [[skolastik]]en. Stigzelius förändring i sin filosofiska och teologiska uppfattning inträffade under hans år i Skyttes hem. Skytte hade varit en häftig försvarade av ramismen, och när Stigzelius utnämndes till professor i logik kände inte Skytte till hans nya uppfattning.

Stigzelius kom att bryta med de rådande strömningarna i kyrkan i flera avseenden, inte bara teologiskt. Han var motståndare till tanken på en självständig [[statskyrka]], och ansåg att den världsliga makten borde ha översyn över kyrkans praktiska, övergripande frågor. Därtill främjade han den teologiska disciplinen vid universitetet genom att införa fler ämnen. [[Skolordningen 1649]] var ett verk av honom, vilken var början på att kyrkan förlorade makten över universitetet.

Stigzelius gifte sig 1638 med Christina Buraea, som var dotter till biskop [[Jacobus Johannis Zebrozynthius]] och Katarina Stiernman, dotter till ärkebiskop  [[Nicolaus Olai Bothniensis]], och tillhörde [[Bureätten]]. Deras barn adlades 1675, och sönerna introducerades på nummer 886.
* Maria Stigzelia Lilljemarck, gift 1. med professor [[Georgius Berelius]], 2. med domprost professor [[Henricus Schütz]]
* Katarina Stigzelia Lilljemarck, gift med professor och hovkansler [[Johan Bergenhielm]]
* Elisabeth Stigzelia Lilljemarck, gift 1. med professor [[Uno Terserus]], 2. med legationssekreteraren [[Mattias Edenberg]]
* Enok Stigzelius Lilljemarck, protokollsekreterare och rysk translator
* Johan Stigzelius Lilljemarck, hovrättsråd
* Lars Stigzelius Lilljemarck, assessor i Svea hovrätt, ogift

Stigzelius avled efter sex år på ärkebiskopsstolen, och begravdes i [[Uppsala domkyrka]]s högkor med sin hustru. I domkyrkan finns både en gravsten och ett epitafium.

== Externa länkar ==
*{{commonscat|Laurentius Stigzelius}}

==Referenser==
===Noter===
<references/>
===Källor===
* Georg Gezelius, ''Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och lärde ...,'' Volym 3
* Anders Anton von Stiernman etc., ''Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel'', s. 663 


{{successionsbox
| föregångare = [[Magnus Gabriel de la Gardie]]| titel = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | år = Ht 1640 | efterträdare = [[Laurentius Fornelius]]
| föregångare2 = [[Martinus Olai Nycopensis]]| titel2 = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | år2 = Vt 1645 | efterträdare2 = [[Israel Bringius]]
| föregångare3 = [[Zacharias Humerus]]| titel3 = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | år3 = Ht 1649 – Vt 1650 | efterträdare3 = [[Daniel Sidenius]]
| föregångare4 = [[Jonas Sundelius]]| titel4 = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | år4 = Ht 1659 | efterträdare4 = [[Daniel Sidenius]]
| titel5 = [[Inspektorer vid Stockholms nation, Uppsala|Inspektor för Stockholms nation]] 
| år5 = 1663–?
| efterträdare5 = okänt<br>möjligen [[Olof Åkerman]]
| föregångare6 = [[Jonas Fornelius]]| titel6 = [[Lista över rektorer för Uppsala universitet|Uppsala universitets rektor]] | år6 = Vt 1668 | efterträdare6 = [[Olaus Åkerman]]
| föregångare7 = [[Johannes Canuti Lenaeus]]
| titel7 = [[Lista över biskopar i Uppsala stift|Ärkebiskop i Uppsala]]
| år7 = 1670–1676
| efterträdare7 = [[Johannes Baazius d.y.]]}}

{{Ärkebiskopar i Uppsala}}

{{Auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Stigzelius, Laurentius}}
[[Kategori:Svenska kyrkans ärkebiskopar]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Födda 1598]]
[[Kategori:Avlidna 1676]]
[[Kategori:Prästeståndets talmän]]
[[Kategori:Prästeståndets riksdagsledamöter]]
[[Kategori:Personer under stormaktstiden]]
[[Kategori:Gravsatta i Uppsala domkyrka]]
[[Kategori:Personer från Stigsjö socken]]
[[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]]