Laurids Skau

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Laurids Skau 1844.

Laurids Skau, född den 22 maj 1817 i byn Sommersted vid Haderslev, död den 11 maj 1864, var en slesvigsk patriot och politiker. Han var bror till Peder Skau.

Skau gjorde sig som ung lantbrukare känd genom sin eldiga vältalighetfolkfesternaSkamlingsbanken 1843–1847 samt genom den frimodighet, varmed han både muntligen och skriftligen uppträdde mot den enväldige Kristian VIII. År 1843 blev Skau sekreterare och 1846 ordförande i den slesvigska föreningen. Han var dessutom en bland stiftarna av Røddings folkhögskola och kämpade så ivrigt mot det tyska partiet, att han 1848 måste fly till Danmark. Åren 1849–1852 var Skau folketingsman, 1851 medlem av notabelförsamlingen och 1853–1863 av den slesvigska ständerförsamlingen, där han var den danska minoritetens ledare. Åren 1854–1863 var Skau kungavald medlem av riksrådet, men spelade som sådan endast en obetydlig roll. Sedan 1852 var han amtsförvaltare i Haderslevs västra amt.

Källor[redigera | redigera wikitext]