Lebedevinstitutet för fysik
Utseende
Lebedevinstitutet för fysik
Tillkomst | 1934 | |
---|---|---|
Uppkallad efter | Petr Lebedev | |
Grundare | Sergej Vavilov | |
Chef | Nikolay Kolachevsky | |
Land | Ryssland | |
Inom det administrativa området | • Moskva • Moskva • Gagarinsky District | |
Koordinater | 55°41′52″N 37°33′55″E | |
Moderorganisation | Rysslands Vetenskapsakademi, Sovjetunionens vetenskapsakademi, Astro Space Center, Physical Sciences Division, Ministry of Science and Higher Education | |
Dotterorganisation | • Astro Space Center • Lebedevinstitutet för fysik • Astro Space Center | |
Säte | Moskva | |
Antal anställda | 1 600 | |
Ersätter | Physico-Mathematical Institute of the Russian Academy of Sciences | |
Utmärkelse | Leninorden, Oktoberrevolutionsorden | |
Kulturskyddsstatus | tentative cultural heritage site in Russia | |
Postnummer | 119991 | |
Officiell webbplats | www.lebedev.ru/en |
Lebedevinstitutet för fysik (på ryska: Физический институт имени П.Н.Лебедева Российской академии наук (ФИАН)) i Moskva är en del av den ryska vetenskapsakademien. Institutets anor går tillbaka till Peter den stores samling av vetenskapliga instrument från 1714.
I sin nuvarande form etablerades institutet 1934 av Sergej Vavilov. Samma år flyttades institutet till Moskva och döptes efter den ryske fysikern Petr Lebedev.
Direktörer
[redigera | redigera wikitext]- Sergej Vavilov (1934–1951)
- Dmitrij Skobeltsyn (1951–1972)
- Nikolaj Basov (1973–1988)
- Leonid Keldysj (1988–1994)
- Oleg Krochin (1994–2004)
- Gennadij Mesjats (2004–2015)
- Nikolaj Kolatjevskij (2015–)
Nobelpristagare vid institutet
[redigera | redigera wikitext]- 1958: Pavel Tjerenkov, Igor Tamm och Ilja Frank: ”för upptäckten och tolkningen av Tjerenkoveffekten”
- 1964: Nikolaj Basov och Alexander Prochorov: ”för grundläggande arbeten inom kvantelektroniken, som lett till framställning av oscillatorer och förstärkare enligt maser-laserprincipen”.
- 1975: Andrei Sakharov tilldelades Nobels fredspris
- 2003: Vitalij Ginzburg: ”för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor”.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.