Vitalij L. Ginzburg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vitalij L. Ginzburg Nobelpristagare i fysik 2003
Ginzburg in MSU opaque.jpg
Född1916[1]
Moskva[2][3][4]
Död8 november 2009[1][5][6] (93 år)
Moskva[3][7]
BegravdNovodevitjekyrkogården
MedborgarskapKejsardömet Ryssland, Sovjetryssland, Sovjetunionen och Ryskt[8][9][10]
Utbildad vidMoskvauniversitetets fysikfakultet och Moskvauniversitetet[11] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker[12][13], universitetslärare, forskare[14][15][16], uppfinnare, teoretisk fysiker
ArbetsgivareLebedevinstitutet för fysik
Politiskt partiSovjetunionens kommunistiska parti
ReligionAteism[17]
UtmärkelserNobelpriset i fysik, 2003
Se lista
Redigera Wikidata
Vitalij L. Ginzburg

Vitalij L. Ginzburg, född 4 oktober (enl. n.s.) 1916 i Moskva, död 8 november 2009 i Moskva, var en rysk nobelpristagare i fysik år 2003. Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor".[18] Han delade prissumman med rysk-amerikanen Alexei A. Abrikosov och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett.

Ginzburg tog doktorsexamen i fysik 1940 vid universitetet i Moskva. Han var tidigare chef för teorigruppen på P.N. Lebedevinstitutet för fysik i Moskva.

Ginzburg utvecklade under 1950-talet teorier för så kallade typ-I-supraledare som senare vidareutvecklats av Abrikosov för att även förklara andra typer av supraledare. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält. Han ansågs också, tillsammans med Andrej Sacharov, som den sovjetiska vätebombens fader. Ginzburg tilldelades Wolfpriset i fysik 1994/1995 för sitt bidrag till teorin om supraledning och teorin om högenergiprocesser i astrofysik.

Ginzburg föddes i en judisk familj, men var uttalad ateist. Ginzburg avled den 8 november 2009.[19]

Asteroiden 8132 Vitginzburg är uppkallad efter honom.[20]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гинзбург Виталий Лазаревич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] On the theory of superconductivity, vol. 2, 6, Il nuovo cimento giornale di fisica, december 1955, s. 1234-1250, doi: 10.1007/BF02731579, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Nobel-winning Russian physicist dies at 93 (på engelska), Dawn, 9 november 2009, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Week ending Saturday, November 14, 2009, Life In Legacy (på engelska), läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Encyclopædia Britannica, omnämnd som: Vitaly Lazarevich Ginzburg, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vitaly-Ginzburgtopic/Britannica-Online, läs online, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Vitaly Ginzburg (på engelska), The Daily Telegraph, 11 november 2009, läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, Encyclopædia Britannica, (Källa från Wikidata)
  9. ^ läs online, Encyclopædia Britannica, (Källa från Wikidata)
  10. ^ läs online, The Guardian, (Källa från Wikidata)
  11. ^ Mathematics Genealogy Project, (Källa från Wikidata)
  12. ^ Once upon a time, in the Soviet Union …, vol. 43, 4, Contemporary Physics, juli 2002, s. 301-302, doi: 10.1080/00107510210122495, läs online, (Källa från Wikidata)
  13. ^ On the Flexoelectric Effects in Solid Dielectrics: Theories and Applications, vol. 354, 1, Ferroelectrics, 3 augusti 2007, s. 238-245, doi: 10.1080/00150190701455005, läs online, (Källa från Wikidata)
  14. ^ Scientist Vitaly Ginzburg, who helped make Soviet H-bomb, dies at 93 (på engelska), Haaretz, 9 november 2009, läs online, (Källa från Wikidata)
  15. ^ Nobel winner, Soviet H-bomb scientist Vitaly Ginzburg dies (på engelska), Times of Malta, 10 november 2009, läs online, (Källa från Wikidata)
  16. ^ Soviet H-bomb scientist Ginzburg dies (på engelska), Reuters.com, 9 november 2009, läs online, (Källa från Wikidata)
  17. ^ Vitaly Ginzburg obituary (på engelska), The Guardian, 15 november 2009, kort författarnamn: Frank Close, läs online, ”Ginzburg was a vehement atheist, and strongly opposed the growing role of the Russian Orthodox church in state affairs after the 1991 Soviet collapse.”, (Källa från Wikidata)
  18. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Vitaly L Ginzburg”. Kungl. Vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/vitaly-l-ginzburg-2. Läst 10 november 2018. 
  19. ^ Dödsannons (ryska)
  20. ^ ”Minor Planet Center 8132 Vitginzburg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8132. Läst 24 oktober 2020. 
  21. ^ [a b c] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
  22. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online, (Källa från Wikidata)
  23. ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" III степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 3 oktober 1996, läs online, (Källa från Wikidata)
  24. ^ APS Fellow Archive (på engelska), American Physical Society, läs online, (Källa från Wikidata)
  25. ^ The Nobel Prize in Physics 2003 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  26. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  27. ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" I степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 4 oktober 2006, läs online, (Källa från Wikidata)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]