Lenke Rothman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lenke Rothman-Arnér
Född28 mars 1929[1][2][3]
Kiskunfélegyháza, Ungern
Död27 november 2008[3][4] (79 år)
Lidingö församling[4], Sverige
MedborgarskapSverige[5][6][4]
SysselsättningFörfattare, skulptör, installationskonstnär[7]
MakeSivar Arnér
BarnElias Arnér (f. 1966)
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1991)
Redigera Wikidata

Lenke Rothman-Arnér, född 28 mars 1929 i Kiskunfélegyháza i Ungern, död den 27 november 2008 i Lidingö i Sverige,[8] var en svensk konstnär, skulptör och författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Lenke Rothman föddes 1929 i en ungersk-judisk hantverkarfamilj i staden Kiskunfélegyháza tio mil från Budapest. Fadern Jenö Rothman var paraplymakare och religionslärare och modern var damfrisörska. 1944 kom tyskarna till Kiskunfélegyháza. Jenö Rothman blev inkallad som så kallad arbetssoldat, vilket innebar att han med sitt liv som insats skulle pröva om broarna höll och om fälten var minerade, innan soldaterna beträdde marken.

Modern och de åtta barnen deporterades till Auschwitz. Vid selektionen fördes Lenke och hennes 13-årige bror åt sidan som arbetsdugliga. Modern och de sex mindre barnen togs till gaskammaren. Efter en kortare tid i Auschwitz flyttades Lenke till en radiofabrik för flygplan och ubåtar i Guben utanför Berlin. 1945 överfördes hon till koncentrationslägret Bergen-Belsen, där hon blev sjuk i tbc.[9]

Efter kriget och senare liv[redigera | redigera wikitext]

Efter krigsslutet kom Lenke Rothman med en Röda Korset-transport till Malmö. Lenke Rothmans far ligger i en massgrav i Wels i Österrike; hennes bror Alexander överlevde och kom 1947 till Sverige.[9] I Sverige vårdades hon på sjukhus och sanatorier under sex års tid; bland annat låg hon i två omgångar i gipsvagga.

1951 började hon på Konstfackskolans målarlinje. 1954 lärde hon känna författaren och Nobelpristagaren Nelly Sachs.[10] Hos Nelly Sachs träffade hon författaren Sivar Arnér, som hon gifte sig med 1959, och 1966 föddes deras son Elias. 1960 hade Lenke Rothman sin första separatutställning på Sturegalleriet.

Affisch från utställningen Tillsammans med Elias, som producerades för Riksutställningar och turnerade 1979–1989.

Lenke Rothmans konst[redigera | redigera wikitext]

Lenke Rothman studerade under 1950-talet måleriKonstfack. Fram till 1970-talet var måleriet hennes främsta medium, därefter kom hon att alltmer ägna sig åt collage och blandformer. Det är framförallt de senare verken, collage och assemblage med blandat material, som gjort henne känd. Hon sammanförde teckningar med tyg, stygn, brända papper och upphittade föremål i sköra, starka och expressiva konstverk. Dessa verk bär på både smärta och försoning; de är som besvärjelser: bilder, tecken, gestaltningar av det som ord inte kan uttrycka.

Lenke Rothman arbetade också med skulpturer, böcker och filmer. I hennes konst återkommer minnen och avlagringar av de traumatiska händelserna i hennes ungdom.

Ett av hennes sena kända verk är ”Spår” från 1995, en permanent skulptur på Göteborgs Konstmuseum. Skulpturen är en avgjutning av en bit räls vid vilket det ligger en färggrann boll. Kontrasterna mellan dessa vardagliga objekt och de associationer de ger lämnar inte någon oberörd. (se bild på länk nedan).

Sy ihop orden, orden till ett stort täcke, ord och meningar, det sedda, det som sker. Sy ihop. Sy ihop fogarna, trottoarens kvadratiska stenar. Sy ihop. Sy ihop fotsulorna med foten. Sy, sy ihop. Sy ihop madonnas röst med din egen. Sy ihop Mona Lisas leende. Sy ihop.
– Lenke Rothman i Stygn (2001)
Rothmans sextioåriga konstnärskap visade sig där [på den stora retroaktiva utställningen i Helsingborg 2008] som det som det i grund och botten alltid var: ett utopiskt museum, en försoningens och rättvisans plats som med sina måttlösa samlingar gestaltade ett trotsigt löfte om att ingenting egentligen försvinner.
– Dan Jönsson[11]

Produktioner[redigera | redigera wikitext]

Utställningar och offentliga verk (urval)[redigera | redigera wikitext]

Offentliga verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Lenke Rothman Att hopfoga den sönderfallande världen/Mending a Broken World, Sörmlands museum, Nyköping, 2019. (Boken tycks vara utgiven med felaktigt ISBN nummer [9789187794683].[17])
  • Lenke Rothman, Arena, Stockholm 1995, ISBN 91-7843-074-7, med en inledande essä av Torsten Ekbom: Ett skrin fullt med samlade saker – om Lenke Rothmans konst
  • Lenke Rotman: Stygn, Gidlunds förlag , Hedemora 2001, ISBN 91-7844-350-4
Bok om Lenke Rothman

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, rkd.nl, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Lenke Rothman, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 323515, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] KulturNav, omnämnd som: Lenke Rothman, KulturNav-ID: 89e777fc-0c96-4c0a-bccf-ba807b420083, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1830-2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, omnämnd som: Rothman-Arnér, Lenke, läst: 23 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 15 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 323515, läst: 18 november 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310 
  9. ^ [a b] Utställningskatalog Konstakademien 1976.
  10. ^ Radioprogrammet De små tingens asyl, augusti 2008
  11. ^ ”Artikel på www.dn.se 2008-12-01”. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2206&a=858411. 
  12. ^ [a b] Lenke Rothman, Yttringar av liv, Malmö konsthall 26 december 1989-4 februari 1990, Göteborgs konstmuseum, Konsthallen 17 februari-1 april 1990, katalogredaktion: Lena Boëthius, Malmö konsthall, Malmö 1989, ISBN 91-7704-039-2
  13. ^ Rothman, Lenke; Spår - ett minnesmärke (Track - a memorial), översättning Clare James , foto Per Hüttner, Folkens museum - etnografiska, Stockholm 1995 (Serie: Kulturperspektiv, 0282-2210), ISBN 91-85344-33-8
  14. ^ Sörmlands museums hemsida. Hämtad 2021-05-19.
  15. ^ Göteborgs konstmuseum
  16. ^ Nationalmuseum
  17. ^ På Worldcat. Hämtad 2021-05-19.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]