Libbsticka
| Libbsticka | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Libbstickor Levisticum |
| Art | Libbsticka L. officinale |
| Vetenskapligt namn | |
| § Levisticum officinale | |
| Auktor | W.D.J.Koch |
Libbsticka (Levisticum officinale), även kallad selleriört, är en flerårig växt inom familjen flockblommiga växter. Växten används som krydda och fördes på medeltiden till Sverige av munkar.
Den blir mellan 100 och 250 centimeter hög och blommar från juli till augusti med blekgula blommor i flockar som har 12 till 20 strålar. Hela växten är doftande. Stjälken är slät, ihålig, kal och blåaktig. Bladen är smalt triangulära, glänsande och har två till tre flikar. Frukten blir fem till sju cm och är brun med låga ryggåsar och vingade kantåsar.
Libbsticka förekommer i Sverige som kvarstående förvildade bestånd från odling.
Historia
Libbstickans ursprungsområde är omdiskuterat, områden vid östra Medelhavet[1] och Centralasien[2] är några av alternativen. Libbsticka nämns som odlad växt av Plinius[1]. Hildegard av Bingen rekommenderade på 1100-talet libbsticka vid smärtor i halskörtlarna och mot hosta.[3]
Libbstickan fördes under medeltiden till Norden för att odlas i klosterträdgårdarna och växten spreds sedan till jordbruk och vanliga trädgårdar där det finns säkra uppgifter om förvildade bestånd från 1700-talet.[3]
Örten har kallats för kärleksört och ska enligt gammal folktro vara ett effektivt afrodisiakum. Libbsticka användes också på kor för att höja matlust, mjölk- och kalvproduktion. Libbsticka ansågs också användbar för att hålla skadedjur borta.[2][1]
Användning
Libbstickans smak är kraftig och används främst för att smaksätta soppor.[2] Fram till 1970-talet var libbsticka en vanlig krydda i industriellt framställda hel- och halvfabrikat. När glutamat blev vanlig som smaksättare, minskade libbstickan i betydelse som krydda.[3]
Referenser
- ^ [a b c] ”Libbsticka”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/levis/levioff.html. Läst 8 mars 2014.
- ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2
- ^ [a b c] ”Libbsticka”. Örtsällskapet. http://www.ortasallskapet.se/Get/Document.aspx?ID=4565&file_name=libbstcka.pdf. Läst 8 mars 2014.
Wikimedia Commons har media som rör Libbsticka.
