Libbsticka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Libbsticka
Levisticum officinale - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-217.jpg
Från Herrmann Adolph Köhler: Köhlers Medizinal-Pflanzen
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteLibbstickor
Levisticum
ArtLibbsticka
L. officinale
Vetenskapligt namn
§ Levisticum officinale
AuktorW.D.J.Koch
Synonymer
  • L. paludapifolium Asch.
  • Liguaticum levisticum
Hitta fler artiklar om växter med

Libbsticka, Levisticum officinale W.D.J.Koch, även kallad selleriört, är en flerårig växt inom familjen flockblommiga växter. Växten används som krydda och fördes på medeltiden till Sverige av munkar.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Flock

Växten blir mellan 1 och 3 meter hög och blommar från juli till augusti med gulgröna blommor i flockar[1] som har 12 till 20 strålar. Hela växten är doftande.

Stjälken är slät, ihålig, kal och blåaktig. Växten är parbladig,[1] och bladen är smalt triangulära och glänsande mörkgröna,[1] med två till tre flikar.

Frukten blir fem till sju cm och är brun med låga ryggåsar och vingade kantåsar.

Historia och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Libbstickans ursprungsområde är omdiskuterat; områden vid östra Medelhavet,[2] Centralasien[3] och Iran[1] är några av alternativen. Libbsticka nämns som odlad växt av Plinius,[2] och Hildegard av Bingen rekommenderade på 1100-talet libbsticka vid smärtor i halskörtlarna och mot hosta.[4]

Libbstickan fördes under medeltiden till Norden för att odlas i klosterträdgårdarna. Växten spreds sedan till jordbruk och vanliga trädgårdar. Det finns säkra uppgifter om förvildade bestånd från 1700-talet.[4]

Växten finns i Sverige som kvarstående förvildade bestånd från odling. I Sverige är den vanlig i södra delen av landet[1] och mer glest förekommande i norr.[5]norra halvklotet växer den förvildad i nordöstligaste USA och angränsande delar av Kanada (ej ursprunglig i Nordamerika), större delen av det kontinentala Europa, Kaukasien, norra Iran samt i Afghanistan.[6] I den östligaste delen av utbredningsområdet är den naturligt förekommande.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Örten har kallats för kärleksört och ska enligt gammal folktro vara ett effektivt afrodisiakum.

Libbsticka användes också på kor för att höja matlust, mjölk- och kalvproduktion. Libbsticka ansågs också användbar för att hålla skadedjur borta.[3][2]

Libbstickans smak är kraftig och används främst för att smaksätta soppor.[3] Fram till 1970-talet var libbsticka en vanlig krydda i industriellt framställda hel- och halvfabrikat. Smak och lukt påminner därför starkt om den krydda, som har handelsnamnet Maggi; därav det tyska trivialnamnet maggikraut (maggiört) för libbsticka.

När glutamat blev vanlig som smaksättare, minskade libbstickan i betydelse som krydda.[4]

I Skåne fanns förr en sed att man på midsommaraftonen skulle binda en tråd runt libstickor och pioner så att dessa växters doft inte skulle skada människor och djur.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Artnamnet Officinalis kommer från latin officina = 'verkstad, apotek', och syftar på växtens användning som medicinalväxt.

Det svenska namnet libbsticka, alternativt libsticka, är en förvrängning av släktnamnet Levisticum. Detta senlatinska namn är en ombildning av latinets ligusticum, med betydelsen 'från Ligurien'.[1]

Dialektala namn[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Referens
Leasticka Skåne, Småland [7]
Lebbestelk Västergötland
Libberstyck Södra Gotland [8]
Limburrstuck Norra Gotland

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”libbsticka”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/libbsticka. Läst 27 juli 2018. 
  2. ^ [a b c] ”Libbsticka”. Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/levis/levioff.html. Läst 8 mars 2014. 
  3. ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  4. ^ [a b c] ”Libbsticka”. Örtsällskapet. http://www.ortasallskapet.se/Get/Document.aspx?ID=4565&file_name=libbstcka.pdf. Läst 8 mars 2014. 
  5. ^ Artdatabanken, SLU. ”Levisticum officinale / Libbsticka”. artfakta.artdatabanken.se. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/219845. Läst 27 juli 2018. 
  6. ^ ”Levisticum officinale”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/levis/levioffv.jpg. Läst 27 juli 2018. 
  7. ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 397 [1] Gleerups, Lund 1862 -- 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  8. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 404 [2], Gleerups, Lund 1862 ... 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]