Lisa Gålmark

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ingeborg Maria Elisabeth "Lisa" Persdotter Gålmark, född 1961, är en svensk författare, kulturskribent och debattör.[1][2] Hon är dotter till Gunnel Cavalli-Björkman, kommunalråd för folkpartiet i Täby under 1970- och tidiga 1980-talet, i äktenskapet med civilekonomen och folkpartisten Per Gålmark.

Gålmark är fil. mag. i historia och antogs 1987 till forskarutbildningen på Tema Vatten i natur och samhälle vid Linköpings universitet. Hon har en även fil. kand. med engelska, filosofi, historia och ekonomisk historia samt har studerat genusvetenskap, teater- och performancevetenskap.[3]

Under 1989-1999 var hon tidningen Djurens rätts kultur- och debattredaktör. I artiklar och böcker lanserade hon begreppet djurrätt som en utvidgning av människorätten, något som enligt organisationen Djurens rätt ledde till att: "En ny generation tog direkt ställning för djuren genom att bli vegetarianer eller veganer".[4][5] Hon var Stockholms Fria Tidnings kulturredaktör (aug-nov 2001),[6][5][7] allmänkolumnist liksom vegomatskolumnist i tidningen Metro (2001–2002) och därefter fri kulturskribent med inriktning på litteratur, feminism och social rättvisa, miljö, klimat, relationen till djur.[8] Lisa Gålmark har forskat om tidiga vegetarianer, feminister och djurdebattörer, bland andra Lizzy Lind af Hageby och hennes biografi över August Strindberg, Olympe de Gouges, Anna Katharina Ekberg, Ellen Börtz. [9]

Hon har i artiklar och föreläsningar uppmärksammat den animaliebaserade livsmedelsproduktionens inverkan på jämlikhet, miljöförändringar och klimatförändringar.[10] I kulturstudien Skönheter och odjur (2005) liksom i texten i Global Harms (2008) introducerade och vidareutvecklade hon studiet av mänskliga maktrelationer visavi andra varelser ('djurkategorin') på svenska. I sina verk har hon bland annat myntat begreppen "köttnormativitet" (meat normativity), "vegofobi" (vegophobia) och "antroandrocentrism" (anthro-androcentrism) samt särskilt lyft djurkategorins roll i Aristoteles teori i hans verk Politiken.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”LIBRIS - sökning: WFRF:(Gålmark Lisa 1961 )”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF:(G%C3%A5lmark+Lisa+1961+)&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true. Läst 23 augusti 2017. 
  2. ^ Gålmark, Lisa. ”Talets teater – Emma Goldman”. Opulens. https://www.opulens.se/litteratur/talets-teater-emma-goldman/. Läst 9 februari 2021. 
  3. ^ ”Ladok”. www.ladok.se. http://www.ladok.se/ladok/. Läst 23 augusti 2017. 
  4. ^ ”Djurens rätts historia”. www.djurensratt.se. http://www.djurensratt.se/historia. Läst 23 april 2021. 
  5. ^ [a b] - Det kostar på att försvara utsatta”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/wendela/article10228740.ab. Läst 23 augusti 2017. 
  6. ^ ”Nytt om folk Lisa Gålmark 23 augusti 2001”. www.journalisten.se. https://www.journalisten.se/folk?pg=155&c=pa_nya_jobb&page=986. Läst 12 augusti 2021. 
  7. ^ Djurrättsaktivist blir kulturredaktör - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 8 augusti 2001. http://www.dn.se/arkiv/kultur/djurrattsaktivist-blir-kulturredaktor/. Läst 23 augusti 2017. 
  8. ^ När kultur blir natur (2013)
  9. ^ Shambles of science: Lizzy Lind af Hageby & Leisa Schartau, anti-vivisektionister 1900-1913/14; Historiska institutionen, Stockholms universitet, 1996; Strindbergiana, vol 29, 2014; Antroandrocentrismens giljotin - exemplet Olympe de Gouges, Sosiologi idag 43(2013)2 s 9-36; Revolutionens rosenvatten, 2016; Anna Katharina Ekberg, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaKatharinaEkberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elisabeth Gålmark), hämtad 2021-01-20; Rut Ellen Ingeborg Börtz, www.skbl.se/sv/artikel/EllenBortz, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elisabeth Gålmark), hämtad 2021-01-20.
  10. ^ När kultur blir natur (2013).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]