Lisa Gålmark
Ingeborg Maria Elisabeth (Lisa) Persdotter Gålmark, född 1961, är en svensk författare, skribent och debattör.[1][2]
Lisa Gålmark är dotter till civilekonomen Per Gålmark och Gunnel Cavalli-Björkman, född Eklöf. Gålmark är fil. mag. i historia och antogs 1987 till forskarutbildningen på Tema Vatten i natur och samhälle vid Linköpings universitet. Hon har även en fil. kand. med engelska, filosofi, historia och ekonomisk historia från 1986 samt har studerat genusvetenskap, teater- och performancevetenskap.[3]
Under 1989-1999 var hon tidningen Djurens rätts kultur- och debattredaktör. I artiklar och böcker lanserade hon begreppet djurrätt som en utvidgning av människorätten, något som enligt organisationen Djurens rätt ledde till att: "En ny generation tog direkt ställning för djuren genom att bli vegetarianer eller veganer".[4][5]
Lisa Gålmark är en av grundarna av Stockholms Fria Tidning (idag tidningen Syre) och ordnade dess startkapital genom riskkapitalisten Greg Dingizian. Hon var tidningens kulturredaktör från augusti till november 2001[6][5][7] allmänkolumnist liksom vegomatskolumnist i tidningen Metro (2001–2002) och därefter fri kulturskribent i bland annat Arbetaren, Aftonbladet kultur, tidskriften Bang, Falukuriren med särskild inriktning på litteratur, feminism och social rättvisa, miljö, klimat, relationen till djur.[8] Lisa Gålmark är grundare av nätmuséet Arimneste Anima Museum, som fyra gånger om året ställer ut litteratur, konst och reflektioner.
Gålmark har forskat om tidiga vegetarianer, feminister och djurdebattörer, däribland Lizzy Lind af Hageby och hennes biografi över August Strindberg, Olympe de Gouges, Anna Katharina Ekberg, Ellen Börtz.[9]
I artiklar och föreläsningar har hon uppmärksammat den animaliebaserade livsmedelsproduktionens inverkan på jämlikhet, miljöförändringar och klimatförändringar.[10] I kulturstudien Skönheter och odjur (2005) liksom i texten i Global Harms (2008) introducerade och vidareutvecklade hon studiet av mänskliga maktrelationer visavi andra varelser ('djurkategorin') på svenska. I sina verk har hon bland annat myntat begreppen "köttnormativitet" (meat normativity), "vegofobi" (vegophobia) och "antroandrocentrism" (anthro-androcentrism) samt särskilt lyft djurkategorins roll i Aristoteles teori i hans verk Politiken.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Shambles of science: Lizzy Lind af Hageby & Leisa Schartau, anti-vivisektionister 1900-1913/14; Historiska institutionen, Stockholms universitet, 1996. Älvsjö: Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. 1997. Libris 7775195. ISBN 91-88786-24-2
- Gålmark Lisa, red (1997). Djur och människor: en antologi i djuretik. Nora: Nya Doxa i samarbete med Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök. Libris 8360513. ISBN 91-578-0023-5
- Djurrätt: en fråga om frihet, jämlikhet, solidaritet. Nora: Nya Doxa i samarbete med Nordiska samf. mot plågsamma djurförsök. 1998. Libris 8360523. ISBN 91-578-0057-X
- Vadå vegan?: handbok för veganer, vegetarianer och andra nyfikna. Stockholm: Rabén & Sjögren. 2000. Libris 8349508. ISBN 91-29-64809-2
- (på engelska) Women antivivisectionists: the story of Lizzy Lind af Hageby and Leisa Schartau. Sydney: D. Russell. 2000. Libris 3229094
- Lisa Gålmark, Konstantinos Irina (2001). Stockholms Vego på stan: en vegetarisk guide. Bromma: Ordalaget. Libris 7777906. ISBN 91-89086-28-7
- Coetzee, J. M.; Marjorie Garber, Peter Singer, Wendy Doniger, Barbara Smuts; förord av Amy Gutmann (2001) (på engelska översättning till svenska). Djurens liv. Nora: Nya Doxa. Libris 8360560. ISBN 91-578-0365-X
- Vadå feminist. Stockholm: Bonnier Carlsen. 2005. Libris 9711510. ISBN 91-638-4696-9
- Strucel, Erica; Tapper Ingrid, Gålmark Lisa, Holmberg Carin (2005). Hundrädsla: om hundar och människor. Ystad: Kabusa böcker. Libris 9752081. ISBN 91-89680-36-7
- Skönheter och odjur: en feministisk kritik av djur-människa-relationen. Göteborg: Makadam. 2005. Libris 9799595. ISBN 91-7061-015-0
- (på engelska) Aristotle Revisited: Anthro-Androcentrism and Meat Normativity. I: Global harms : ecological crime and speciesism /. New York: Nova Science Publ. 2008. Libris 11283592. ISBN 978-1-60456-770-0
- Sakralben, dikt från 1992. I: Det sakrala: texter om det sakrala och det heliga, red. Guido Zeccola. Umeå: H:ströms. 2010. Libris 12043660. ISBN 978-91-7327-148-6
- När kultur blir natur: Texter i urval 1989 - 2013. Stockholm: Dela förlag. 2013. Libris 14746269. ISBN 978-91-637-3817-3
- "The Spirit of Revolt", Lizzy Lind af Hageby, Emma Goldman och August Strindberg. I: Strindbergiana. Samling 29. Stockholm: Atlantis. 2014. Libris 14744689. ISBN 978-91-7353-686-8
- "En feministiskt hållbar framtid" I: Utvägar. Feministiska allianser för en solidarisk framtid, red Edda Manga & Rebecka Vinthagen. Stockholm: Ordfront. 2015. Libris 16421971. ISBN 978-91-7037-812-6
- "Revolutionen är en middagsbjudning" I: Bevare mig väl, en klimatantologi. Stockholm: Sjösala. 2015. Libris 17634865. ISBN 978-91-87193-13-2
- Revolutionens rosenvatten: Olympe de Gouges feministiska humanism. Stockholm: Dela förlag. 2016. Libris 19635262. ISBN 978-91-637-3818-0
- (på engelska) Rosewater of the Revolution: Olympe de Gouges feminist humanism. Stockholm: Dela förlag. 2020. ISBN 978-91-639-1969-5
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”LIBRIS - sökning: WFRF:(Gålmark Lisa 1961 )”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF:(G%C3%A5lmark+Lisa+1961+)&d=libris&m=10&p=1&hist=true&noredirect=true. Läst 23 augusti 2017.
- ^ Gålmark, Lisa. ”Talets teater – Emma Goldman”. Opulens. https://www.opulens.se/litteratur/talets-teater-emma-goldman/. Läst 9 februari 2021.
- ^ ”Ladok”. www.ladok.se. http://www.ladok.se/ladok/. Läst 23 augusti 2017.
- ^ ”Djurens rätts historia”. www.djurensratt.se. http://www.djurensratt.se/historia. Läst 23 april 2021.
- ^ [a b] ”- Det kostar på att försvara utsatta”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/wendela/article10228740.ab. Läst 23 augusti 2017.
- ^ ”Nytt om folk Lisa Gålmark 23 augusti 2001”. www.journalisten.se. https://www.journalisten.se/folk?pg=155&c=pa_nya_jobb&page=986. Läst 12 augusti 2021.
- ^ ”Djurrättsaktivist blir kulturredaktör - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 8 augusti 2001. http://www.dn.se/arkiv/kultur/djurrattsaktivist-blir-kulturredaktor/. Läst 23 augusti 2017.
- ^ När kultur blir natur (2013)
- ^ Shambles of science: Lizzy Lind af Hageby & Leisa Schartau, anti-vivisektionister 1900-1913/14; Historiska institutionen, Stockholms universitet, 1996; Strindbergiana, vol 29, 2014; Antroandrocentrismens giljotin - exemplet Olympe de Gouges, Sosiologi idag 43(2013)2 s 9-36; Revolutionens rosenvatten, 2016; Anna Katharina Ekberg, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaKatharinaEkberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elisabeth Gålmark), hämtad 2021-01-20; Rut Ellen Ingeborg Börtz, www.skbl.se/sv/artikel/EllenBortz, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elisabeth Gålmark), hämtad 2021-01-20.
- ^ När kultur blir natur (2013).