Ljudlandskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ljudlandskap, eller ljudskap utgör den sammantagna ljudupplevelsen eller ljudbilden i en omgivning[1][2] och har beskrivits som en auditiv motsvarighet till det mer visuellt fokuserade begreppet landskap[3]. I ljudlandskapet är upplevelsen av ljud i en kontext centralt och år 2014 definierades begreppet enligt ISO[2] som; "an acoustic environment as perceived or experienced and/or understood by a person or people, in context". Enligt definitionen följer att ljudlandskapet innefattar en mängd olika ljud såsom; naturliga ljud t.ex. djurläten och ljud från naturfenomen, men också ljud skapade av människor, såsom komponerad musik som spelas (bakgrundsmusik) eller designat ljud, andra ljud från människors aktiviteter och arbete (tal, sorl), eller mekaniska ljud från bland annat maskiner. Studiet av ljudlandskap kallas ibland akustisk ekologi.

Buller är sådant som kan störa ("förorena") ett ljudlandskap. Buller, eller som det ofta definieras - oönskade ljud - har länge utgjort fokus då ljud i utemiljöer diskuterats och planerats. På senare tid har man i planeringsdiskursen även börjat uppmärksamma ljudlandskapets kvaliteter som viktiga att ta hänsyn till, inte minst pga. potentialen att arbeta med vattenljud för att maskera buller[4]. Ljudlandskapet kan också förbättras genom en rad andra åtgärder som främjar önskvärda ljud, exempelvis biotoper för fåglar, prasslande asplöv, ljudkonst, eller användandet av akustiskt mjuka material som växtjord. [3][5] [6][7][8][9][10][11]

Synestesi kan göra att andra saker än ljud påverkar hur ljudlandskapet upplevs. Exempelvis kan den visuella kvaliteten hos en utemiljö påverka hur vi upplever buller.[12] Förväntningar är också viktiga - i urbana miljöer förväntar vi oss en mer intensiv och "offentlig" miljö, och det som ibland slentrianmässigt kallas "buller" - exempelvis ljud av bilar - kan t.om. utgöra en kvalitet i vissa fall. [3][13][14][15]

Det brukar sägas att motsvarande engelska term soundscape myntades av kompositören Raymond Murray Schafer[16]. Schafer ledde under 1960-talet och framåt en forskargrupp där kvaliteten i ljudmiljö uppmärksammades. Tidigare hade forskningen främst handlat om buller. Begreppet beskrivs utförligt i boken The soundscape: our sonic environment and the tuning of the world [1]. En uppdaterad beskrivning som inkluderar det nuvarande forskningsläget finns i boken Soundscape and the Built Environment.[17] I Sverige bedrivs forskning om ljudlandskap bl.a. vid Stockholms Universitet, Konstfack, SLU, Chalmers och SP.

Utöver definitionen av ljudlandskap som beskrivits ovan rymmer begreppet även en rad andra betydelser - gemensamt är att kontextuella och/eller upplevelseaspekter av ljud är viktiga. Ljudlandskap har t.ex. använts för att beskriva allt från musikaliska kompositioner och konst till filmljud.

Några begrepp[redigera | redigera wikitext]

Maskering[redigera | redigera wikitext]

Maskering innebär att ett ljud överröstar ett annat och kan vara både positivt och negativt. Det kan till exempel handla om fallande vatten som överröstar trafikbuller eller en motorsåg som överröstar fågelsång. [18] Affärer som spelar musik kan ibland göra det med anledningen att maskera ljud som uppfattas som störande.[19] Man brukar tala om två olika typer av maskering[20]; energetic masking och informational masking. Energetic masking innebär att ett ljud fullständigt täcks av ett annat. Vid informational masking kan båda ljuden fortfarande höras, och maskeringen handlar istället om att fokus flyttas.

Omslutenhet[redigera | redigera wikitext]

Omslutenhet är en känsla hos lyssnaren att denne omsluts av ljud, och används oftast i positiv bemärkelse. Den kan ge effekten av trygghet eller en privat sfär.[18]

Lokalisation[redigera | redigera wikitext]

När man saknar visuell kontakt med en källa så kan det vara svårt att veta varifrån ett visst ljud kommer. Ubikvitet är en känsla av auditiv förvirring och kännetecknas av att det är svårt eller omöjligt att avgöra varifrån ett ljud kommer. Det kännas som att ljudet kommer från överallt och ingenstans på samma gång vilket skapar en obehaglig känsla hos lyssnaren.[18] En mildare grad av ubikvitet är delokalisation som innebär att man hör varifrån ett ljud förefaller komma, men man är medveten om att källan till ljudet befinner sig någon annanstans.

Inom akusmatiken behandlar man just denna relation mellan visuella och akustiska intryck.[19]

Ljudvandring[redigera | redigera wikitext]

När man forskar om ljudlandskap och ljuds etnologi, förekommer det att man gör så kallade ljudvandringar eller ljudpromenader. Dessa kan utformas på olika sätt[21], och kan t.ex. innebära att man spelar in allt ljud medan man vistas i en viss miljö, till exempel en stad eller en fabrik. Sedan kan man i efterhand analysera platsens ljudskap utan visuella intryck.[16][22]

Skivbolaget Sublime Frequencies har gett ut skivor med "fältupptagningar" av ljudlandskap.[23]

Ljudlandskap och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Olika ljudlandskap kan påverka vår hälsa på olika sätt. I forskningsprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa nämner Kjell Spång att buller kan försämra vår hälsa genom att öka risken för stressrelaterade sjukdomar.[24] Ny forskning indikerar att det också finns en omvänd och positiv hälsoeffekt i upplevelsen av naturljud som katalysator vid återhämtning från stress [25][26][27].

Ljudlandskap i olika verk[redigera | redigera wikitext]

Ibland pratar man om ljudlandskapet i ett visst verk[28], det vill säga dess ljudsammansättning. Ett exempel är datorspel, vilket då bland annat innefattar spelets musik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Ljudkonst
  • Sonotop
  • Ljudboken- forskningsprojektet ljudlandskap för bättre hälsas informationssida om akustik och ljudlandskap
  • Ljudplanering - Information och exempel på hur stadens ljud påverkas av den fysiska utformningen. Samlade referenser från forskning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Schafer, Murray (1994 [1977]). The soundscape: our sonic environment and the tuning of the world 
  2. ^ [a b] ”ISO 12913-1:2014 Acoustics — Soundscape — Part 1: Definition and conceptual framework”. https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:12913:-1:ed-1:v1:en. Läst 22 juni 2016. 
  3. ^ [a b c] Cerwén, Gunnar. ”Urban soundscapes: a quasi-experiment in landscape architecture”. Landscape Research 41 (5): sid. 481–494. doi:10.1080/01426397.2015.1117062. ISSN 0142-6397. http://dx.doi.org/10.1080/01426397.2015.1117062. Läst 5 november 2016. 
  4. ^ Rådsten Ekman,, Maria (2015). Unwanted wanted sounds: perception of sounds from water structures in urban soundscapes 
  5. ^ Hellström, B., M.E. Nilsson, O. Axelsson, and P. Lunden (2014). ”Acoustic Design Artifacts and Methods for Urban Soundscapes: A Case Study on the Qualitative Dimensions of Sounds”. Journal of Architectural and Planning Research. 
  6. ^ Cerwén, Gunnar; Wingren, Carola; Qviström, Mattias. ”Evaluating soundscape intentions in landscape architecture: a study of competition entries for a new cemetery in Järva, Stockholm”. Journal of Environmental Planning and Management 0 (0): sid. 1–23. doi:10.1080/09640568.2016.1215969. ISSN 0964-0568. http://dx.doi.org/10.1080/09640568.2016.1215969. Läst 5 november 2016. 
  7. ^ Hedfors, Per (2003). Site soundscapes : landscape architecture in the light of sound 
  8. ^ Cerwén, G. (2010). ”Dirigera stadens orkester”. Bulletinen (Movium). http://www.ljudplanering.se/wp-content/uploads/2013/10/movium-bulletinen_1-2_2010.pdf. 
  9. ^ Hedfors, Per och Westerlund Carola (2004). Movium. red. ”Hur ska parken klinga?”. Gröna Fakta. http://www.movium.slu.se/hur-ska-parken-klinga. 
  10. ^ Björn Hellström, Clas Torehammar, Peter Malm, Gustav Grundfelt. ”Stadens Ljud: Akustisk design & hållbar stadsutveckling”. Rapport. http://docplayer.se/8394873-Rapport-stadens-ljud-akustisk-design-hallbar-stadsutveckling-2013-03-29.html. 
  11. ^ Hosanna. ”Novel solutions for quieter and greener cities”. Rapport. http://www.transport-research.info/sites/default/files/project/documents/20130118_165556_40187_HOSANNA_SummaryBrochure%5BJan2013%5D.pdf.pdf. 
  12. ^ Gidlöf-Gunnarsson, Anita; Öhrström, Evy. ”Attractive "Quiet" Courtyards: A Potential Modifier of Urban Residents' Responses to Road Traffic Noise?” (på en). International Journal of Environmental Research and Public Health 7 (9): sid. 3359–3375. doi:10.3390/ijerph7093359. http://www.mdpi.com/1660-4601/7/9/3359. Läst 5 november 2016. 
  13. ^ Hellström, Björn (2003). Noise design: architectural modelling and the aesthetics of urban acoustic space 
  14. ^ Anderson, L. M.; Mulligan, B. E.; Goodman, L. S.. ”Effects of Sounds on Preferences for Outdoor Settings” (på en). Environment and Behavior 15 (5): sid. 539–566. doi:10.1177/0013916583155001. ISSN 0013-9165. http://eab.sagepub.com/content/15/5/539. Läst 5 november 2016. 
  15. ^ ”The Sonic Environment of Cities”. Environment and Behavior. doi:10.1177/001391656900100104. http://eab.sagepub.com/content/1/1/49. Läst 5 november 2016. 
  16. ^ [a b] Vetenskapsradion Forum om stadens ljud 21 april 2008
  17. ^ Kang, Jian & Schulte-Fortkamp, Brigitte (2016). Soundscape and the Built Environment 
  18. ^ [a b c] Larsson, Ulla; (2009). ”Bostadsgårdens ljudmiljö i stadsbebyggelse - utformningens betydelse för ljudupplevelsen”. Examensarbete vid institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet (Uppsala). 
  19. ^ [a b] Svenska Dagbladet. Akustiska stadsplanerare efterlyses 9 januari 2010.
  20. ^ Moore (2004). An introduction to the psychology of hearing 
  21. ^ Schafer, Murray (1996). Ljudbildning: 100 övningar i konsten att lyssna och skapa ljud 
  22. ^ Demker, Axel. Ljudlandskap i kulturmiljöer Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. april 2009
  23. ^ ”Sublime Frequencies”. http://www.sublimefrequencies.com/. Läst 3 juni 2010. 
  24. ^ MISTRA. Rätten till goda ljudlandskap 26 februari 2008
  25. ^ Annerstedt M, Jönsson P, Wallergård M, Johansson G, Karlson B, Grahn P, Hansen AM, Währborg P. (2013). ”Inducing physiological stress recovery with sounds of nature in a virtual reality forest--results from a pilot study.”. Physiol Behav. 118. 
  26. ^ Alvarsson, Jesper J.; Wiens, Stefan; Nilsson, Mats E. (2010). ”Stress Recovery during Exposure to Nature Sound and Environmental Noise” (på en). International Journal of Environmental Research and Public Health 7 (3): sid. 1036–1046. doi:10.3390/ijerph7031036. http://www.mdpi.com/1660-4601/7/3/1036. Läst 5 november 2016. 
  27. ^ Saadatmand V1, Rejeh N, Heravi-Karimooi M, Tadrisi SD, Zayeri F, Vaismoradi M, Jasper M. (2013). ”Effect of nature-based sounds' intervention on agitation, anxiety, and stress in patients under mechanical ventilator support: a randomised controlled trial”. Int J Nurs Stud. 50. 
  28. ^ Svenska Dagbladet. ”Jag ville göra musik som betyder något” 14 juli 2009