Ljudlandskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ljudlandskap, eller ljudskap utgör den sammantagna ljudupplevelsen eller ljudbilden i en omgivning och har beskrivits som en auditiv motsvarighet till det mer visuellt fokuserade begreppet landskap. I ljudlandskapet är upplevelsen av ljud i en kontext centralt och år 2014 definierades begreppet enligt ISO[1] som; "an acoustic environment as perceived or experienced and/or understood by a person or people, in context". Enligt definitionen följer att ljudlandskapet innefattar en mängd olika ljud såsom; naturliga ljud t.ex. djurläten och ljud från naturfenomen, men också ljud skapade av människor, såsom komponerad musik som spelas (bakgrundsmusik) eller designat ljud, andra ljud från människors aktiviteter och arbete (tal, sorl), eller mekaniska ljud från bland annat maskiner. Studiet av ljudlandskap kallas ibland akustisk ekologi.

Buller är sådant som kan störa ("förorena") ett ljudlandskap. Synestesi kan göra att andra saker än ljud påverkar hur ljudlandskapet upplevs.

Utöver definitionen av ljudlandskap som beskrivits ovan rymmer begreppet även en rad andra betydelser - gemensamt är att kontextuella och/eller upplevelseaspekter av ljud är viktiga. Ljudlandskap har t.ex. använts för att beskriva allt från musikaliska kompositioner och konst till filmljud.

Det brukar sägas att motsvarande engelska term soundscape myntades av kompositören Raymond Murray Schafer[2]. Schafer ledde under 1960-talet och framåt en forskargrupp där kvaliteten i ljudmiljö uppmärksammades. Tidigare hade forskningen främst handlat om buller. Begreppet beskrivs utförligt i boken The soundscape: our sonic environment and the tuning of the world [3]. En uppdaterad beskrivning som inkluderar det nuvarande forskningsläget finns i boken Soundscape and the Built Environment.[4] I Sverige bedrivs forskning om ljudlandskap bl.a. vid Stockholms Universitet, Konstfack, SLU, Chalmers och SP.

Några begrepp[redigera | redigera wikitext]

Maskering[redigera | redigera wikitext]

Maskering innebär att ett ljud överröstar ett annat och kan vara både positivt och negativt. Det kan till exempel handla om fallande vatten som överröstar trafikbuller eller en motorsåg som överröstar fågelsång.[5] Affärer som spelar musik kan ibland göra det med anledningen att maskera ljud som uppfattas som störande.[6] Man brukar tala om två olika typer av maskering[7]; energetic masking och informational masking. Energetic masking innebär att ett ljud fullständigt täcks av ett annat. Vid informational masking kan båda ljuden fortfarande höras, och maskeringen handlar istället om att fokus flyttas.

Omslutenhet[redigera | redigera wikitext]

Omslutenhet är en känsla hos lyssnaren att denne omsluts av ljud, och används oftast i positiv bemärkelse. Den kan ge effekten av trygghet eller en privat sfär.[5]

Lokalisation[redigera | redigera wikitext]

När man saknar visuell kontakt med en källa så kan det vara svårt att veta varifrån ett visst ljud kommer. Ubikvitet är en känsla av auditiv förvirring och kännetecknas av att det är svårt eller omöjligt att avgöra varifrån ett ljud kommer. Det kännas som att ljudet kommer från överallt och ingenstans på samma gång vilket skapar en obehaglig känsla hos lyssnaren.[8] En mildare grad av ubikvitet är delokalisation som innebär att man hör varifrån ett ljud förefaller komma, men man är medveten om att källan till ljudet befinner sig någon annanstans.

Inom akusmatiken behandlar man just denna relation mellan visuella och akustiska intryck.[6]

Ljudvandring[redigera | redigera wikitext]

När man forskar om ljudlandskap och ljuds etnologi, förekommer det att man gör så kallade ljudvandringar eller ljudpromenader. Dessa kan utformas på olika sätt[9], och kan t.ex. innebära att man spelar in allt ljud medan man vistas i en viss miljö, till exempel en stad eller en fabrik. Sedan kan man i efterhand analysera platsens ljudskap utan visuella intryck.[2][10]

Skivbolaget Sublime Frequencies har gett ut skivor med "fältupptagningar" av ljudlandskap.[11]

Ljudlandskap och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Olika ljudlandskap kan påverka vår hälsa på olika sätt. I forskningsprojektet Ljudlandskap för bättre hälsa nämner Kjell Spång att buller kan försämra vår hälsa genom att öka risken för stressrelaterade sjukdomar.[12]

Ljudlandskap i olika verk[redigera | redigera wikitext]

Ibland pratar man om ljudlandskapet i ett visst verk[13], det vill säga dess ljudsammansättning. Ett exempel är datorspel, vilket då bland annat innefattar spelets musik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Ljudkonst
  • Sonotop
  • Ljudboken- forskningsprojektet ljudlandskap för bättre hälsas informationssida om akustik och ljudlandskap
  • Ljudplanering - Information och exempel på hur stadens ljud påverkas av den fysiska utformningen. Samlade referenser från forskning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”ISO 12913-1:2014 Acoustics — Soundscape — Part 1: Definition and conceptual framework”. https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:12913:-1:ed-1:v1:en. Läst 22 juni 2016. 
  2. ^ [a b] Vetenskapsradion Forum om stadens ljud 21 april 2008
  3. ^ Schafer, Murray (1994 [1977]). The soundscape: our sonic environment and the tuning of the world 
  4. ^ Kang, Jian & Schulte-Fortkamp, Brigitte (2016). Soundscape and the Built Environment 
  5. ^ [a b] Larsson sid 22
  6. ^ [a b] Svenska Dagbladet. Akustiska stadsplanerare efterlyses 9 januari 2010.
  7. ^ Moore (2004). An introduction to the psychology of hearing 
  8. ^ Larsson sid 24
  9. ^ Schafer, Murray (1996). Ljudbildning: 100 övningar i konsten att lyssna och skapa ljud 
  10. ^ Demker, Axel. Ljudlandskap i kulturmiljöer Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. april 2009
  11. ^ ”Sublime Frequencies”. http://www.sublimefrequencies.com/. Läst 3 juni 2010. 
  12. ^ MISTRA. Rätten till goda ljudlandskap 26 februari 2008
  13. ^ Svenska Dagbladet. ”Jag ville göra musik som betyder något” 14 juli 2009