Maskin

En maskin, från latinets machina, är en anordning som använder eller överför energi, kraft och rörelse för att utföra ett bestämt arbete eller en bestämd uppgift.[1] Enligt klassisk mekanisk definition består en maskin av delar som ändrar eller överför kraft och rörelse för att utföra arbete.[1] I vidare modernt språkbruk kan ordet också användas om elektriska eller elektroniska anordningar som utför en uppgift.
En maskin består ofta av flera andra maskiner. Ett exempel på detta är svarv, som dels består av själva svarven och dels en elektrisk drivmotor. Av liknande skäl hävdar vissa att världens största maskin år 2010 var telefonsystemet med alla telefoner, teleledningar, växlar och mobila nät i världen som krävs för att "maskinen" ska fungera.
Maskiner benämnes vanligen efter sin funktion, såsom exempelvis symaskin, borrmaskin och grävmaskin.
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]En maskin kan bestå av en energikälla, en drivande del, en eller flera mekanismer som överför eller förändrar kraft och rörelse, samt en utgående del som utför den avsedda uppgiften.[1][2] I moderna maskiner kan även sensorer, styrsystem och användargränssnitt ingå.[3]
Maskiner kan drivas av människor eller djur, av naturkrafter som vind och vatten, eller av motorer som använder kemisk, termisk eller elektrisk energi.[1]
Enkla och sammansatta maskiner
[redigera | redigera wikitext]De enklaste maskinerna kallas enkla maskiner. Till de klassiska enkla maskinerna räknas hävstången, kil, hjul, blocket, skruven och det lutande planet.[4] Enkla maskiner används för att ändra rörelsens riktning eller kraftens storlek, ofta genom mekanisk fördel.[4]
Sammansatta maskiner består av flera enkla maskiner eller mekanismer som samverkar. Exempel är cyklar, symaskiner, bilar, verktygsmaskiner och industriella produktionsmaskiner.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Historiskt krävdes det att en apparat hade rörliga delar för att den skulle klassificeras som en maskin. Elektroniken har dock lett till utvecklingen av anordningar utan rörliga delar som många refererar till som maskiner, exempelvis datorn. Elektroniska maskiner, brukar emellertid kallas för apparat.[5]
Motorer är maskiner som konverterar andra energiformer till mekanisk energi. Exempelvis resulterar expansionen av gaser som orsakas av hettan från en exoterm reaktion i en förbränningsmotor till en rörelse som appliceras på en rörlig komponent, som en kolv eller gasturbin.[6] En motor anses ofta vara en del av en större maskin, såsom en bil eller ett flygplan.
Maskiner är allmänt förekommande i en mängd olika industriella, kommersiella, bostads- och transportapplikationer. De som använder hydraulik är speciellt användbara i tillverkningsindustrin.
Den vidare betydelsen av ordet som "tyg, struktur" återfinns i klassisk latin, men inte i grekiskan. Denna mening återfinns i senmedeltida franska, och är adopterad från franska till engelska i mitten av 1500-talet. Under 1600-talet kunde ordet på engelska också innebära en stödordning eller markyta, i en mening som uttrycks av härledd maskination. Den moderna betydelsen utvecklades också från den tiden med den specialiserade tillämpning av begreppet till de scenmotorer som används i teater och militära belägringsmaskiner.
Även arkitekter kan beskriva hus, byggnader, som maskiner. De underlättar olika förvärvsarbeten, produktion eller vardagsliv. De har rörliga delar, och på våra breddgrader så är byggnaders förmåga att härbärgera stora volymer uppvärmd luft, uppskattat. Närmare ekvatorn kan byggnader fungera som maskiner vars funktion möjliggör en annan typ av tempererad inomhusmiljö i förhållande till den varma utomhusluften.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”Machine”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/technology/machine. Läst 9 maj 2026.
- ↑ ”Transmission”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/technology/transmission-engineering. Läst 9 maj 2026.
- ↑ Sundaram, Shreyas. ”ECE 380: Control Systems”. Purdue University. https://engineering.purdue.edu/~sundara2/misc/ece380_notes.pdf. Läst 9 maj 2026.
- 1 2 ”Simple machine”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/technology/simple-machine. Läst 9 maj 2026.
- ↑ The American Heritage Dictionary, Second College Edition. Houghton Mifflin Co., 1985.
- ↑ "Internal combustion engine", Concise Encyclopedia of Science and Technology, Tredje utgåvan, Sybil P. Parker, ed. McGraw-Hill, Inc., 1994, s. 998 .
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|