Lollo Andreini

Från Wikipedia
Luisa Andreini
Personlig information
Fullständigt
namn
Luisa Birgitta Andreini
SmeknamnLollo
Födelsedatum25 maj 1961 (62 år)
Födelseort[[]], Sverige
Juniorklubbar
197?–1980 Sverige Irsta HF
Seniorklubbar*
År
1980–1984
1984–1987
1987–1990
1990–1991
1991–1992
Klubb
Sverige Irsta HF
Sverige Stockholmspolisens IF

Sverige Skuru IK
Sverige Irsta HF
Sverige Skånela IF

SM (GM)
Landslag**
År
1978–1979
1978–1985
Landslag
 Sverige U
 Sverige
SM (GM)
6 (11)
92 (171)
Meriter
3 1 i Junior-SM med Irsta HF
3 1 i SM med Stockholmspolisen 1985
med Irsta HF 1991 och med Skånela IF 1992
* Antal matcher och mål i seniorklubbar räknas endast för de inhemska ligorna.
** Antal landskamper och mål är korrekta per den 25 oktober 2021.

Lollo Luisa Birgitta Andreini, född 25 maj 1961, är en svensk före detta handbollsspelare.

Klubblagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Lollo Andreini började spela handboll av en slump och kom till Irsta HF Västerås. Hon slog igenom tidigt och var med klubben och vann 3 Junior-SM titlar. På seniorsidan gick det lite sämre för klubblaget. Under åren då Lollo Andreini spelade där förlorade Irsta fyra SM-finaler, först mot Borlänge HK och sen tre raka mot Stockholmspolisens IF. Lollo löste problemet med ordspråket "om du inte kan besegra dem - förena dig med dem". Säsongen 1984-1985 spelade hon för Polisen och vann SM-guld för första gången.[1] Hon spelade för Stockholmspolisen till 1987 då hon bytte klubb till Skuru IK som hon spelade för tre säsonger till 1990. Då återvände hon till moderklubben Irsta HF och nu ville det sig. Klubben tog SM-guld! Andreini avslutade karriären med att spela för Skånela IF 1991-1992 och även då belönades hon med SM-guld och bidrog själv en hel därtill.[2][3] Efter den säsongen slutade hon spela och började verka som tränare i Stockholmspolisen tillsammans med Ann-Britt Carlsson.[4]

Landslagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Under åren 1978-1979 spelade hon 6 landskamper och gjorde 11 mål i ungdomslandslaget. Landslagskarriären i A-landslaget inleddes redan 1978 med en premiär mot Danmark den 2 juli i Århus[5] med förlust 11-21 som resultat. Hon fortsatte att spela i landslaget och hade då hon slutade i landslaget hade hon gjort 91 landskamper enligt den gamla statistiken[6]och 92 landskamper efter den nya statistiken. Hon var då Stor flicka. 1982-1983 fick hon utmärkelsen Årets handbollsspelare i Sverige.[7] Efter satsningen på B-VM 1985 slutade hon att satsa på landslaget.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Året som gick”. Handbollboken. 1985-1986. sid. 80 
  2. ^ Cecilia Giertta (4 april 1992). ”Spårvägen passar Lollo”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/sport/sparvagen-passar-lollo/. 
  3. ^ Cecilia Giertta (19 april 1992). ”Skånela en riktig påsksmällare”. Dagens Nyheter Sport. https://www.dn.se/arkiv/sport/skanela-en-riktig-pasksmallare-slutspurten-faller-avgorandet-igen-marstaklubbens-forsta-sm-guld/. 
  4. ^ Cecilia Giertta (24 september 1992). ”Ekonomin bantar serien”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/sport/ekonomin-bantar-serien/. 
  5. ^ ”Landskamperna 1978/79”. Handbollboken. 1979-1980. sid. 122 
  6. ^ ”Stora Flickor”. Handbollboken. 2015-2016. sid. 182 
  7. ^ Mellander, Håcan (1983-1984). ”Lollo Andreini Irsta HF”. Handbollboken. sid. 62