Lungrot

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lungrot
Chenopodium bonus-henricus.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljAmarantväxter
Amaranthaceae
SläkteFruktmållor
Blitum
ArtLungrot
B. bonus-henricus
Vetenskapligt namn
§ Blitum bonus-henricus
Auktor(L.) Rchb.
Synonymer
Chenopodium bonus-henricus
Anserina bonus-henricus (Linné) Dumort.
Agathophytum bonus-henricus (Linné) Moq.
Hitta fler artiklar om växter med

Lungrot (Blitum bonus-henricus) är en växtart i familjen amarantväxter. Blitum bonus-henricus beskrevs vetenskaplig av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Heinrich Gottlieb Ludwig Reichenbach. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]

Lungrot är en flerårig ört. Den har rödaktiga blad som kan bli upp till 10 centimeter långa. Som unga är bladen mjöliga, de är trekantiga och saknar närmast tandning. Lungroten blommar i juni med en axlik blomställning. Lungroten är vanlig kring gårdar och i vägkanter.[2]

I Sverige har växten importerats som läkeväxt. Äldsta belägg på lungrot som odlad i Sverige är av Johan Fischerström som 1782 konstaterade att den odlades vid Rödsten i Ekerö socken och att den där användes mot svullnader.[3] Den är allmänt förekommande i Danmark och söderöver men ganska vanlig i Skåne och Halland. Kan dock förekomma i större delen av Sverige.[2]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (7 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16326600. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ [a b] Bonniers flora i färg, Richard & Alistair Fitter (svensk översättning och bearbeting Roland Staav), 5:e upplagan, 1997 s. 46.
  3. ^ Brandgul lilja i allmogens trädgårdar, artikel av Ingvar Svanberg i årsboken Uppland 2004

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]