Lunta (veke)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lunta var ett slags veke, vars ände antändes och fördes glödande till krutladdningen i fänghålet – på ett handeldvapen eller en kanon – så att skottet brann av.

Luntan tillverkades av hamp- eller linblånor, kokta i en lut av gödselvatten, salpeter och pottaska (eller osläckt kalk). Behandlingen gjorde att luntan, när den torkat, kunde brinna med fast glöd. Arkebuser och musköter hade luntan fastsatt på en hane, som knäppte ner luntans glödända i fänghålet. Hakebössor och kanoner antändes via en stång (luntstake) där luntan var fäst.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • NE
  • Nordisk familjebok
  • SAOB