Lynn Anderson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lynn Anderson
Lynn Anderson on stage April 2011.jpg
Lynn Anderson 2011.
FödelsenamnLynn Rene Anderson
Pseudonym(er)The Great Lady of Country Music
Född26 september 1947
Grand Forks, North Dakota, USA
Död30 juli 2015 (67 år)
Nashville, Tennessee, USA
BakgrundUSA USA
GenrerCountry, pop
RollSångare, låtskrivare
InstrumentSång, keyboard
År som aktiv19662015
SkivbolagChart, Columbia, Permian, MCA, Mercury
ArtistsamarbetenLiz Anderson, Glenn Sutton, Mentor Williams, Jerry Lane, Ed Bruce, Gary Morris, Patsy Cline, Johnny Cash, Dolly Parton, Tom Jones, The Bellamy Brothers, Tammy Wynette, Kenny Rogers
WebbplatsOfficiell webbplats

Lynn Anderson, född 26 september 1947 i Grand Forks i North Dakota, död 30 juli 2015[1] i Nashville i Tennessee, var en amerikansk countrysångerska.[2]

Hon var dotter till countrysångarna och låtskrivarna Liz Anderson och Casey Anderson. Hon flyttade tillsammans med familjen till Sacramento i Kalifornien, där hon växte upp. 1966 debuterade Lynn Anderson på Chart med Ride, Ride, Ride, skriven av Liz Anderson.[3] Hon stannade hos Chart till 1970, då hon gick över till Columbia. Det var också där hennes tredje album gavs ut, med hennes mest kända inspelning "Rose Garden", skriven av Joe South. För den fick Anderson 1971 en Grammy Award för bästa prestation av en kvinnlig countrysångare.[4]

Bland de orter där Lynn Anderson växte upp i Kalifornien uppger amerikanska media även San José och Fair Oaks. Farföräldrarna (Anderson) och morföräldrarna (Håby) bodde dock kvar i North Dakota.[5] Lynns mor Liz Anderson (född Elisabeth Haaby) hade som artist och låtskriverska omfattande skivutgivning och sjöng med tonåriga Lynn i TV över hela kontinenten bland annat duetten "Mother, may I". Lynn debuterade i "Lawrence Welk Show" som 16-åring och var i två års tid i tjugoårsåldern stadigt med i showen.

Gift[6] under åren 1968-1977 med stjärnproducenten Glenn Sutton i Nashville hade Lynn Anderson sin storhetstid som artist. Trots konkurrens från främst Loretta Lynn och Tammy Wynette presenterades hon på Grand Ole Opry som "The First Lady of Country Music" - en titel som dock Dolly Parton fullständigt tog över kring 1975. Lynn Andersons försök till förnyelse, ett steg åt släpig pop med LP:n "Even Cowgirls Get the Blues" 1980 slog inte särskilt väl ut.[7] Tillbaka till countryns rötter fick hon dock sin i karriären sjunde Grammy-nominering för "Bluegrass Sessions" så sent som 2004.

Uppmärksammat i norska media besökte hon en stor grupp avlägsna norska släktingar.[8][9] Men hennes hälsa hade blivit periodvis klenare. Under en resa i Italien sommaren 2015 insjuknade Lynn Anderson hastigt i vad som blev svår lunginflammation, hon flögs till Nashville men avled i tillstötande hjärtinfarkt på Vanderbilt University Medical Center den 30 juli 2015. Sångerskan Connie Smith var värdinna för den stort medialt bevakade begravningssammankomsten, där Dolly Parton och Brenda Lee talade.

Lynn Anderson hade från äktenskapet med Sutton dottern Lisa Sutton, född 1970. Därefter gift 1978-1982 med oljemagnaten Harold "Spook" Stream födde hon sonen Gary Stream och dottern Melissa (gift Hempel). Lynn Andersons livspartner de 26 sista åren, Mentor Williams, bor i Nashville. Förutom de tre barnen efterlämnade hon fyra barnbarn.[10]

Diskografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Album
  • 1966Ride, Ride, Ride
  • 1968Big Girls Don't Cry
  • 1968Promises, Promises
  • 1969Songs That Made Country Girls Famous
  • 1969At Home with Lynn
  • 1969With Love, From Lynn
  • 1970Songs My Mother Wrote
  • 1970Stay There 'Til I Get There
  • 1970Uptown Country Girl
  • 1971Rose Garden
  • 1971How Can I Unlove You
  • 1971A Woman Lives for Love
  • 1971You're My Man
  • 1971The Christmas Album
  • 1971Lynn Anderson with Strings
  • 1972Cry
  • 1972Listen to a Country Song
  • 1973Keep Me in Mind
  • 1973Top of the World
  • 1974It Makes You Happy
  • 1974Smile for Me
  • 1975I've Never Loved Anyone More
  • 1975What a Man My Man Is
  • 1976All the King's Horses
  • 1977I Love What Love Is Doing to Me / He Ain't You
  • 1977Wrap Your Love All Around Your Man
  • 1977The Angel in Your Arms
  • 1978From the Inside
  • 1979Outlaw Is Just a State of Mind
  • 1980Even Cowgirls Get the Blues
  • 1983Back
  • 1988What She Does Best
  • 2002Christmas
  • 2004The Bluegrass Sessions
  • 2005On Top of the World
  • 2005Cowgirl
  • 2012Cowgirl II
  • 2012If I Kiss You
  • 2015Bridges

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "'Rose Garden' singer Lynn Anderson dies at 67" The Tennesean.
  2. ^ Michael Kosser: "How Nashville Became Music City, U.S.A." sid 135. Trade Book Editorial Offices, Milwaukee, USA, 2006.
  3. ^ Lpdiscography.com Arkiverad 6 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ CountryPolitan: Lynn Anderson – Artist Biography (arkiverad)
  5. ^ The Grand Forks Herald, 31 juli 2015, https://www.grandforksherald.com/taxonomy/term/278703
  6. ^ Rolli Fölsch. "Popmusikens utveckling" sid 17 (kapitlet "Country & Western och rockabilly). Liber Läromedel, Beta Grafiska, Lund 1984. ISBN 91-40-30723-9
  7. ^ Lynn Anderson (LP-album) "Even Cowgirls Get the Blues". Producent Steve Gibson. S CBS 84634, 1980.
  8. ^ "Lynn Anderson visits her relatives in Norway". YouTube, uppladdad 2 februari 2014.
  9. ^ "Lynn Anderson i All sang på grensen" YouTube 13 september 2008.
  10. ^ "Lynn Anderson Remembered by Martina McBride", Billboard Retrieved 1 augusti 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]