M/S Juno

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flag of Sweden.svg M/S Juno
M/S Juno i Motala hamn.
M/S Juno i Motala hamn.
Allmänt
Typ Kryssningsfartyg
Fartygsnummer 1840
Anropssignal SFCD
Historik
Byggnadsvarv Motala Verkstad
Sjösatt 1874
Tekniska data
Längd 31,45 meter
Bredd 6,68 meter
Djupgående 2,72 meter
Bruttodräktighet 254 registerton
Nettodräktighet 148 registerton
Maskin två dieselmotorer
440 hk
Fart 10 knop
Besättning 11
Passagerare 2 stycken i varje hytt
Hytter 29

M/S Juno är ett fartyg som trafikerar sträckan GöteborgStockholmGöta kanal. Hennes hemmahamn är Göteborg. Hon byggdes på Motala Verkstad år 1874 och är idag världens äldsta registrerade fartyg med övernattningsmöjligheter, och därmed troligen världens äldsta kryssningsfartyg. Motorfartyget Juno blev kulturminnesförklarat 2004 och anses av svenska staten vara värd att bevara.

Juno levererades 1874 från Motala Verkstad i Motala till Motala Ströms Ångfartygs Aktie Bolag. Fartygets varvsnummer är 198. Skrovet är av järn. Juno var systerfartyg till Venus som byggdes ett år tidigare. Juno fick sitt namn efter den romerska mytologins högsta gudinna som även var äktenskapets och moderskapets beskyddarinna.

De två systerfartygen var avsedda att döpas till Darwin efter den engelske naturforskaren respektive Thiers efter den franske presidenten. Avsikten med namnvalen kan ha varit att attrahera utländska resenärer. Då inte alla aktieägare var överens i namnfrågan fattades beslut om namnen Juno och Venus. Därefter fick ytterligare några av rederiets fartyg namn efter den romerska mytologin.

Skrovet var ursprungligen svartmålat med en vit rand upptill. Ventilerna längs skroven var fyrkantiga. Kanske ett arv efter rederiets första fartyg Motalaström. Fartyget hade ursprungligen endast en passagerarhytt som var belägen på övre däck. Juno var ursprungligen utrustad med en tvåcylindrig kompoundångmaskin, maskin nr 294, om 60 nom hk (240 ind hk) tillverkad vid Motala Verkstad i Motala. Denna gav fartyget en hastighet av nio knop.

Juno i årtal[redigera | redigera wikitext]

  • 1872Juno beställdes av Motala Ströms Ångfartygs Aktie Bolag. Kontrakterad byggkostnad var 115 000 rdr rmt.
  • 1874Juno levererades till rederiet. Hon sattes i trafik på linjen Stockholm-Göteborg och mellanliggande hamnar längs Göta kanal.
  • 1875 – Maskineriet flyttades föröver i skrovet.
  • 1877 – Under åren 1874-1876 var rederiets ekonomiska situation ansträngd. Rörelsen expanderade allt för snabbt. För att öka trafikunderlaget sattes Juno 1877 i trafik på Vänern där hon trafikerade hamnarna Karlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping, Hällekis och Sjötorp. I Sjötorp utväxlades gods och passagerare med andra fartyg som anlände från Stockholm och Göteborg. Då hamnavgifterna i Sjötorp betraktades som höga användes under en tid Bromö som utväxlingshamn.
  • 1880 – Under 1880 gjorde Juno tre turer/vecka under den ljusa årstiden och två turer/vecka under den mörka årstiden för Fredrikshald-Sunnanå järnväg eller DalslandsbananSunnanå hamn.
  • 1882Juno utsträckte sina turer till Göteborg.
  • 1885Juno sattes åter i trafik på linjen Stockholm-Göteborg och mellanliggande hamnar längs Göta kanal.
  • 1889 – Rederiet bytte namn till Ångfartygs Aktiebolaget Göta Kanal.
  • 1893 – Ny ångpanna installerades, förändringar av maskineri och fartyg.
  • 1905 – Vintern 1904-1905. Fartyget genomgick omfattande ombyggnader vid Motala Verkstads varv på Beckholmen i Stockholm. Fartyget gavs rakare skrovsidor med runda ventiler och ett större däckshus med bland annat matsal. Fartyget fick 42 kojplatser.
  • 1918 – Rederiets aktiemajoritet köptes av ett konsortium med Ångfartygs AB Tirfing och Stockholms Rederi AB Svea som främsta aktörer.
  • 1919 – Fartyget fick Göteborg som hemmahamn.
  • 1931 – Den 3 juni. På väg österut vid Söderköping. Maskinpersonalen missuppfattade signalen från maskintelegrafen och Juno fortsatte med fart fram istället för att slå back vid ingång i Söderköpings sluss. Fartyget sprängde slussens nedre portpar och sköljdes ut i den nedanför liggande kanaldelen. Fartyget fick inga skador.
  • 1940 – Som följd av andra världskriget var fartyget upplagt 1940-1945.
  • 1947 – Stockholms Rederi AB Svea överlät sitt aktieinnehav till ett nybildat konsortium.
  • 1955 – Efter säsongens slut utdömdes ångpannan vid inspektion.
  • 1956 – Ångmaskinen byttes ut mot två st Volvo Penta TMD 100 dieselmotorer om sammanlagt 420 hk. Dessa gav fartyget en fart av 10 knop.
  • 1956 – Några veckor under hösten var Juno insatt i trafik på linjen Strömstad-Tønsberg, Norge. Sattes därefter åter i trafik på Göta kanal.
  • 1957 – Februari. Fartyget köptes av Lidköpings Bogserbåts AB som 1 april bytte namn till Rederi AB Göta Kanal.
  • 1961 – Då passagerartrafiken krävde en utökning av passagerarutrymmena ombord byggdes Juno om vid Karlstads Mekaniska Verkstad. Fartyget förbyggdes (däckshuset förlängdes föröver) och masten med lastbom på fördäcket togs bort. En mindre mast monterades över styrhytten.
  • 1986 – Rederiet bytte namn till Canalroute AB i Lidköping.
  • 1994 – Fartyget övertogs av Rederi AB Astrea i Göteborg. Fartyget ägs av Rederi AB Astrea medan fartygets drift, personal och övrig verksamhet ligger hos ett annat bolag.
  • 2001 – Januari. Rederi AB Astrea övertogs av Strömma Turism & Sjöfart AB i Göteborg.
  • 2002 – Maj. Matsalen byggdes om vid Tjörnvarvet i Rönnäng.
  • 2006 – Den 26 maj vid 09-tiden på väg mot Göteborg. Juno gick i hård vind på grund vid Göta, Lilla Edet. Fartyget fastnade i leran med nio graders slagsida. Ombord fanns 34 passagerare och 12 besättningsmän. Passagerarna evakuerades av andra båtar och kördes till Göteborg med buss. Efter några timmar drogs Juno loss av bogserbåten Lars och dykare kunde konstatera att fartyget inte fått några skador. Vid 17-tiden fortsatte Juno för egen maskin till Göteborg. Inga personer skadades.
  • 2009 – Hela maskinrummet från 1956 byts ut mot moderna dislar från Volvo. 50-tals skorstenen byts mot en ny klassisk stil.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]