MOSE-projektet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
MOSE
Översvämningsbarriär
02 localizzazione.jpg
Land Italien Italien
Region Veneto
Kommun Città metropolitana Venezia
Koordinater 45°25′48″N 12°24′31″Ö / 45.43000°N 12.40861°Ö / 45.43000; 12.40861
infarten vid Lido
infarten vid Lido

MOSE-projektet (italienska: MO.S.E. / Modulo Sperimentale Elettromeccanico) är en översvämningsbarriär[1] [2] vid Venediglagunen [3] [4] i storstadsregion Città metropolitana di Venezia i regionen Veneto i nordöstra Italien. Barriären ska skydda[5] Venedig vid hotande översvämningar[6] från Venedigbukten och Adriatiska havet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Hela skyddsbarriären sträcker sig mellan Venedigbukten[5] i nordvästra Adriatiska havet och Venediglagunen. Barriären utgörs av tre[2] dammportsystem[1] vid inloppen mellan lagunöarna Lido di Venezia och Pellestrina och ligger vid Chioggia, Malamocco och Lido.

Konstruktionen[redigera | redigera wikitext]

MOSE-projektet har en total längd om cirka 1 560 meter med en varierande höjd. Under konstruktionen byggdes först en rad av 35[6] kassuner[4] och därefter spontar som förstärkning. Dammportarna är fästa på kassunerna och försedda med gångjärn. Portarna ligger nedfällda[3] under vatten och kan resas vid risk för högt vatteninflöde till lagunen. Portarna är ihåliga[1] och är vattenfyllda[5] vid normal havsnivå, vid översvämningshot töms portarna på vatten med hjälp av pumpar så att de kan resas hydrauliskt. Portarna beräknas klara en vattenhöjning på upp till 3 meter.[6]

Skyddsbarriären omfattar totalt 78[3] rörliga[4] dammportar fördelade[2] på 3 inlopp mellan lagunöarna. Varje del har en bredd på 20 meter[1] och en vikt av cirka 300 ton[6] men med varierande höjd och tjocklek.

Det sydvästra inloppet "Bocca di Chioggia" mellan Chioggia på fastlandet och ön Pellestrina har en längd om cirka 360 meter och omfattar 18 portar med en höjd på cirka 27,2 m och cirka 5,0 m i tjocklek.

Det mellersta inloppet "Bocca di Malamocco" i Malamoccosundet mellan Pellestrina och Lido har en längd om cirka 380 meter och omfattar 19 portar med en höjd på cirka 29,6 m och cirka 4,5 m i tjocklek.

Det nordöstra inloppet "Bocca di Lido" mellan Lido och Cavallino-Treporti på fastlandet har en längd om cirka 820 meter och omfattar 41 portar. Inloppet delas[2] i 2 farleder genom en konstgjord ö.[5] Den södra Lido-Treporti är cirka 400 meter lång och har 20 portar med en höjd på cirka 26,6 m och cirka 4,0 m i tjocklek. Den norra Lido-San Nicolo är cirka 420 m lång och har 21 portar med en höjd på cirka 18,6 m och cirka 3,6 m i tjocklek.

Historia[redigera | redigera wikitext]

MOSE-projektet inledes 1987.[5] Första spadtaget[1] på barriären gjordes 14 mars 2003.[3]

I oktober 2013[6] stod den östra barriärendelen vid Lido färdig. Hela projektet beräknades vara färdigställt till 2014 men har drabbats av stora förseningar.

Den första teststängningen av samtliga portar genomfördes den 10 juli[7] 2020.[5]

Den 3 oktober[8] 2020[9] användes barriären för första gången i skyddssyfte mot en stormflod.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] MOSE Consorzio Venezia Nuova.eu (läst 25 juli 2022)
  2. ^ [a b c d] Sistema Mose Ministero delle Infrastrutture mit.gov-it (läst 25 juli 2022)
  3. ^ [a b c d] MOSE-project Water-technology.net (läst 25 juli 2022)
  4. ^ [a b c] Mose di Venezia Calcolostrutturale.com (läst 25 juli 2022)
  5. ^ [a b c d e f] Mose project Atlasofthefuture.org (läst 25 juli 2022)
  6. ^ [a b c d e] Kampen mot det stigande havet Forskning och Framsteg fof.se (läst 25 juli 2022)
  7. ^ Ny barriär ska skydda Venedig Dagens Nyheter.se (läst 25 juli 2022)
  8. ^ Mose saved Venice from floodings Allaboutvenice.com (läst 25 juli 2022)
  9. ^ Mose flood barrier Reuters.com (läst 25 juli 2022)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]