Majoritetsregering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Majoritetsregering är en regering i ett parlamentariskt system där de ingående partierna har majoritet i parlamentet. Det är en typ av regering som kan föra egen politik utan att förhandla med politiska partier utanför den, då den kan förlita sig på att parlamentet kommer att anta dess propositioner. Detta är vanligt i många parlamentariska demokratier; i Finland med en tradition av breda koalitionsregeringar förfogar regeringen i normalfallet över en mycket stabil majoritet i riksdagen. I Sverige har landet däremot, i regel, regerats av minoritetsregeringar, som för sitt parlamentariska stöd förlitat sig på partier utanför regeringen.

Hur har det sett ut i Sverige de senaste 100 åren?

Egen majoritet: Under perioderna 1940-1944 samt 1968-1970 har ett parti, socialdemokraterna, haft egen majoritet.

Majoritetskoalition: Följande perioder har vi haft majoritetskoalitioner: 1936-1939, 1951-1957, 1976-1978, 1979-1981 och senast 2006-2010.

Samlingsregering: 1939-1945, under andra världskriget, bildades en samlingsregering.

Sammanfattningsvis kan man säga att Sverige har styrs av majoritetsregeringar (inklusive samlingsregeringen 1939-1945) under 24 år sedan vi fick allmän rösträtt.

Se även[redigera | redigera wikitext]