Marknadssegmentering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Marknadssegmentering innebär att dela upp marknaden i mindre delar, segment, efter olika variabler, såsom demografiska, geografiska, socioekonomiska och kultur.[1] Den används av företag för att identifiera målgrupper och planera sin marknadsföring utifrån olika faktorer.[2]

Att dela upp marknaden i flera segment effektiviserar marknadsföringsstrategierna som företagen framställer eftersom varje kund träffas med marknadsföring som fyller deras behov.[3] Effektiv segmentering är när man bedömer om ett segment uppfyller vissa krav som mätningsbart, tillgängligt, väsentligt, differentierbart, genomförbart.[4] Ett effektivt sätt att ta till vara på en marknadssegmentering är att ett företag inte marknadsför samma produkt till alla kunder, så kallat massmarknadsför. Istället marknadsför de specifika produkter till specifika målgrupper. Ett exempel på detta är inom klädbranschen där medelhavsländer har ett större behov av luftiga och tunna kläder medan skandinaviska länder med lite kyligare klimat har ett större behov av varma och tåliga kläder. Hade ett globalt företag riktat samma marknadsföring till båda segmenten så hade försäljningen med allra största sannolikhet hämmats. [5]

Segmenteringsvariabler[redigera | redigera wikitext]

Demografisk segmentering[redigera | redigera wikitext]

Demografisk segmentering är när företag delar upp marknaden i segment beroende på ålder, kön, familjesituation, inkomst, yrke och utbildning. [6] En av de största fördelarna med demografisk segmentering är att informationen som företaget behöver är enkel att få fram. [7]

I en demografisk segmentering kan man dela upp kunderna i ålderssegment och för att nå ungdomar kan de använda sociala medier då det träffar en stor del av målgruppen medan pensionärer generellt nås bättre med tidningsartiklar.[8]

Geografisk segmentering[redigera | redigera wikitext]

Geografisk segmentering är när företag delar upp marknaden i olika geografiska enheter så som länder, regioner och städer-landsbygd. [9]

Små företag som har en begränsad budget fokuserar då på ett avgränsat område med hjälp av geografisk segmentering. [10]

Beteendemässig segmentering[redigera | redigera wikitext]

Beteendemässig segmentering beskriver levnadsförhållanden och levnadsstandard, vad man har för kunskaper, attityder, hur ofta man använder produkten mm.

Variablerna är: användningssituationer, fördelar, användarstatus, lojalitetsstatus, köpbenägenhet och attityd.[11]

Tillfällessegmentering (occasion segmentation)[redigera | redigera wikitext]

Tillfällessegmentering delar in marknaden i segment beroende på tillfällen då köparen får idén att köpa, genomför köpet och använder den köpta produkten. De flesta konsumenterna som dricker apelsinjuice gör det till frukost men apelsinodlarna vill att man ska dricka apelsinjuice under hela dagen som en hälsosam och uppfriskande dryck. Till exempel vid farsdag och morsdag använder företag tillfället för att framhäva produkter som är karaktäristiska för högtiden, genom specialerbjudanden på choklad, blommor och andra presenter. [12]

Fördelssegmentering (benefit segmentation)[redigera | redigera wikitext]

Fördelssegmentering delar in marknaden i segment enligt olika fördelar som konsumenter söker hos en produkt. Företag använder fördelssegmentering i deras strävan att erhålla information av kunderna vilka fördelar de söker hos en produktklass. Varje segment söker att få en egenartad mix av fördelar. Företaget som uppfann huvtröjan, sport bh:n och vändbara t-shirts har olika kundbaser med olika fördelsbehov. Kläderna kan delas in i fler grupper där fördelsbehoven är olika. En grupp har ett behov av funktion och stil medan ett annat har ett behov av slitstarka och prisvärda produkter.[13]

Psykografisk segmentering[redigera | redigera wikitext]

Psykografisk segmentering delar in marknaden i olika segment baserat på personlighetsdrag.[14]

Traditionellt har detta inneburit:

  • Livsstil
  • Boendesituation
  • Intressen
  • Åsikter

Numera har man delvis gått över till variabler, som uttrycker olika egenskaper, eller livsstilsvariabler som till exempel intresse för den egna hälsan eller miljön.[15]

För att skaffa sig den psykografiska segmenteringen hos en specifik kundgrupp går att läsa om gruppens externa levnadsförhållanden och åsikter om den berörda varan eller tjänsten. Ett exempel på detta är att vissa semesterkryssningar har äventyrssökare som sin målgrupp, medan hotell för barnfamiljer erbjuder lugnare aktiviteter för barn och föräldrar eftersom deras levnadsförhållanden och livsstil bättre passar de behoven.[16] Psykografisk segmentering behandlar vad kunden tänker om produkten.[17]

Kulturell segmentering[redigera | redigera wikitext]

Kulturell segmentering används för att definiera en marknad utifrån kulturellt ursprung[18]. Människor som kommer till ett nytt land tar med sig sin kultur till det nya samhället. Detta påverkar i sin tur de tjänster och produkter som de köper. Denna kunskap kan företag dra nytta av genom att anpassa sin produkt eller marknadsföring till olika marknadssegment och därmed nå en bredare marknad[19]. Kulturella faktorer utgör den bredaste och djupaste påverkan på köpbeteendet. Det inkluderar grundvärderingar, uppfattningar, preferenser och beteende som en person lär sig från sin familj eller andra nyckelinstitutioner. Marknadsförare försöker kontinuerligt att spåra kulturella skiften för att kunna tillfredsställa kunderna på nya sätt. Varje kultur har mindre subkulturer som delar uppfattning baserad på liknande livserfarenheter såsom religioner, nationaliteter[20].

Känslomässig segmentering[redigera | redigera wikitext]

Känslomässig segmentering sätter kundens känslomässiga behov i fokus. Företag ser på hur kunden vill känna sig när de använder en särskild produkt.[21] De företag som lyckas bäst är de som lyckas skapa stark känslomässig koppling till sina kunder genom att skapa förtroende, god kommunikation och ständigt arbetar för att kunderna ska vara nöjd med den service och kontakt som de får[22]. Känslomässig segmentering har också som mål att skapa en känslomässig reaktion hos konsumenterna, som ska stimulera dem till köp[23].

Effektiv segmentering[redigera | redigera wikitext]

Med effektiv segmentering menas inom marknadsföring vidare att en säljare ska bedöma om det är värt att spendera tid och resurser på att segmentera, specificera sin marknadsföring och rikta den åt en specifik målgrupp, så måste vissa krav uppfyllas.[24] Dessa krav är:

  • Measurable – Mätningsbar. Är det möjligt att mäta segmentet? Vissa segment kan vara svåra att mäta och hitta statistik för. Ett bra exempel på ett segment som är svårt att mäta är den vänsterhänta populationen. Är det värt att göra en produktion för vänsterhandsaxar när det är svårt att mäta hur många vänsterhänta som kommer att handla? [24]
  • Accessible – Tillgängligt. Är reklamen tillgänglig för målgruppen? Säljaren utgår från att den inriktade målgruppen rör sig på så sätt att de exponeras av marknadsföringen. Till exempel så marknadsförs en dyr klocka med större sannolikhet i Stockholms innerstad snarare än i ett låg-inkomstsamhälle. [24]
  • Substantial – Väsentligt. Är det lönsamt att följa ett visst segment? För att det ska vara lönsamt så måste segmentet tillbringa säljaren tillräckligt stor vinst. Det är till exempel inte effektivt att massproducera en bil som är anpassad med extra utrymme för personer som är över 2 meter långa. Det finns förmodligen inte en tillräckligt stor marknad för att det ska bli lönsamt för säljaren. [24]
  • Differentiable – Differentierbar. Segmenten ska reagera olika på marknadsföring. Om medelåldersmän och medelålderskvinnor som är i olika segment, reagerar liknande på reklam för läsk så finns ingen anledning att dela upp dem i olika segment.[24]
  • Actionable – Genomförbar. Säljaren måste vara medveten om sina begränsningar. Har säljaren resurser nog till att utföra specifik marknadsföring till olika segment? Om inte så kan det i vissa fall vara mer lönsamt att göra en mer generell marknadsföringsstrategi.[24]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vad är marknadsföring?, Marknadsförd.se”. http://www.xn--marknadsfrd-zfb.se/teorier-och-modeller/vad-ar-marknadssegmentering/. Läst 14 Oktober 2016. 
  2. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing. s. 203 
  3. ^ ”Marknadssegmentering”. https://www.youtube.com/watch?v=W4GqHk8LKrQ. Läst 15 Oktober 2016. 
  4. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing 
  5. ^ ”Vad är marknadssegmentering?, Marknadsförd.se”. http://www.xn--marknadsfrd-zfb.se/teorier-och-modeller/vad-ar-marknadssegmentering/. Läst 20 Oktober 2016. 
  6. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing 
  7. ^ ”What Is Demographic Segmentation in Marketing? - Definition, Advantages & Disadvantages”. Study.com. http://study.com/academy/lesson/what-is-demographic-segmentation-in-marketing-definition-advantages-disadvantages.html. Läst 12 oktober 2016. 
  8. ^ ”Facebook fyller tolv - vi bjuder på statistik. Internetstatistik.se”. http://www.internetstatistik.se/artiklar/facebook-fyller-tolv-vi-bjuder-pa-statistik/. Läst 20 Oktober 2016. 
  9. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing 
  10. ^ ”What Is Geographic Segmentation in Marketing? - Definition, Advantages & Examples”. Study.com. http://study.com/academy/lesson/what-is-geographic-segmentation-in-marketing-definition-advantages-examples.html. Läst 12 oktober 2016. 
  11. ^ ”Marknadsförd.se” (på sv-SE). 28 augusti 2015. http://www.xn--marknadsfrd-zfb.se/teorier-och-modeller/vad-ar-marknadssegmentering/. Läst 14 oktober 2016. 
  12. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing 
  13. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing 
  14. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing 
  15. ^ Johan, Alkner,; Anna, Alenryd,; Katey, Bark,. Psykografisk segmentering - en kritisk granskning. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/1350575. Läst 14 oktober 2016. 
  16. ^ Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of Marketing 
  17. ^ ”Segmentering”. navigator.se. http://navigator.se/tjanster/segmentering/. Läst 14 oktober 2016. 
  18. ^ ”Marknad segmentering”. http://www.marknadsförd.se/teorier-och-modeller/vad-ar-marknadssegmentering/. Läst 20 oktober 2016. 
  19. ^ ”Market segmentation”. http://www.1000affarsideer.se/tips-artiklar/marknadsfoering/68-marknadssegmentering-del-1-2.html. Läst 21 oktober 2016. 
  20. ^ ”Marknadsföring - Armstrong and kotler”. http://www.how2.se/Marknadsforing+-+Armstrong+and+Kotler+(reviderad). Läst 21 oktober 2016. 
  21. ^ ”Vad är marknadssegmentering?, Marknadsförd.se”. http://www.marknadsförd.se/teorier-och-modeller/vad-ar-marknadssegmentering/. Läst 16 oktober 2014. 
  22. ^ ”Förstå dina kunder bättre med segmentering”. http://www.bezafe.se/forsta-dina-kunder-battre-med-segmentering/. Läst 21 oktober 2016. 
  23. ^ ”Grön marknadsföring”. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:322525/FULLTEXT02. Läst 21 oktober 2016. 
  24. ^ [a b c d e f] Kotler, P., Armstrong, G., Harris, C.L & Percy, N. (2013). Principles of marketing. Pearson. sid. 213