Martin Johan Wallenius

Från Wikipedia
Version från den 5 maj 2016 kl. 13.05 av MaundBot (Diskussion | Bidrag) (clean up, replaced: adjunktadjunkt med AWB)

Martin Johan Wallenius, född den 18 mars 1731 i Åbo, död den 22 oktober 1773, var en finländsk matematiker, son till Johan Wallenius, far till Johan Fredrik Wallenius.

Wallenius blev student 1743, filosofie magister 1751 och vistades någon tid i nuvarande Sverige för att idka studier. Han utnämndes 1755 till docent i matematik vid Kungliga Akademien i Åbo, 1756 till extra ordinarie filosofisk adjunkt och 1758 till professor i matematik. Mot slutet av sitt liv var han sinnesrubbad.

I motsats till sina närmaste föregångare på den matematiska lärostolen ägnade han sig med odelad kraft åt sin vetenskap och höjde betydligt dess studium vid Åbo universitet, särskilt genom att vid undervisningen upptaga infinitesimalkalkylen. Hans matematiska arbeten utgörs till största delen av akademiska disputationer. I Vetenskapsakademiens handlingar ingår en uppsats av honom: Geometriskt försök att mäta hörn eller solida vinklar.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wallenius, Martin Johan, 1904–1926.