Maskrosbarn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Maskrosbarn är barn som har det svårt hemma men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros kan växa upp genom asfalten.

De barn som klarar sig trots alla svårigheter har i engelskspråkig facklitteratur benämnts "superkids", "stress-resilient" eller "invulnerables". På svenska har de i litteraturen förutom maskrosbarn, även kallats "osårbara barn" eller "stressmotståndskraftiga barn".

Barn som klarat sig exceptionellt bra, trots att de vuxit upp med psykiskt sjuka föräldrar, har ofta haft någon vuxen utanför familjen som engagerat sig i barnet och kunnat hjälpa det.[1]

I Sverige grundades 2005 barnrättsorganisationen Maskrosbarn[2] av Therese Eriksson och Denise Madsen.[3] Maskrosbarn var från början ett gymnasiearbete, men utvecklades och har idag blivit Sveriges största anhörigorganisation för barn som har föräldrar med ett missbruk och/eller psykisk ohälsa. 2017 hade organisationen tjugo heltidsanställda samt 100 personer som jobbar ideellt i form av volontärer och lägerledare.

Maskrosbarn har en omfattande stödverksamhet som riktar sig till unga mellan 13-19 år vars föräldrar har ett missbruk eller psykisk ohälsa. Stödet består bland annat av helg- och lovläger, ungdomsgård (i Stockholm och Göteborg), internetstöd och personliga coacher. Organisationen arbetar också med ett gediget påverkansarbete där de tillsammans med barn och unga lyfter deras åsikter och förbättringsförslag. Inom påverkansarbetet har de även elevföreläsningar och utbildningar för vuxna som arbetar med barn, i detta program möter och utbildar de ca 10 000 personer varje år.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet myntades av journalisten och författaren Ami Lönnroth i samband med hennes kolumner i Svenska Dagbladet och hennes bok Maskrosbarn 1987.[4][5]

På engelska förekommer begreppet "Dandelion Kids", vilket tros härstamma från det svenska uttrycket.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Killén, Kari (2 uppl. 2009, s.100). Barndomen varar i generationer: om förebyggande arbete med utsatta familjer. 
  2. ^ ”Maskrosbarn”. Arkiverad från originalet den 15 april 2009. https://web.archive.org/web/20090415040440/http://www.maskrosbarn.org/. Läst 12 maj 2009. 
  3. ^ Andersson, Nathalie C. (24 november 2014). ”Ilskan gav Therése Eriksson drivet att starta organisationen Maskrosbarn”. accentmagasin.se. Arkiverad från originalet den 21 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150121152107/http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ilskan-gav-therese-eriksson-drivet-att-starta-organisationen-maskrosbarn/. Läst 21 januari 2015. 
  4. ^ Ami Lönnroth Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Wahlström & Widstrand, författarpresentation. Läst 2015-09-26.
  5. ^ Mot alla odds – hur maskrosbarn framställs i media Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Studie, Socialhögskolan vid Lunds universitet, SOPA 63, Ht 11. Caroline Lundström. Läst 2015-09-26.
  6. ^ "Orchid Children Arkiverad 14 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine.", The New York Times, 3 februari 2011. Åtkomst den 14 januari 2018.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]