Maskrosbarn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Maskrosbarn är barn som har det svårt hemma men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros kan växa upp genom asfalten. Ordet myntades av journalisten och författaren Ami Lönnroth i samband med hennes kolumner i Svenska Dagbladet och hennes bok Maskrosbarn 1987.[1][2]

De barn som klarar sig trots alla svårigheter har i engelskspråkig facklitteratur benämnts "superkids", "stress-resilient" eller "invulnerables". På svenska har de i litteraturen förutom maskrosbarn, även kallats "osårbara barn" eller "stressmotståndskraftiga barn".

Barn som klarat sig exceptionellt bra, trots de vuxit upp med psykiskt sjuka föräldrar, har ofta haft någon vuxen utanför familjen som engagerat sig i barnet och kunnat hjälpa det.[3]

I Sverige grundades 2005 Organisationen Maskrosbarn av Therese Eriksson och Denise Madsen.[4] Maskrosbarn var från början ett gymnasiearbete, men utvecklades och har idag blivit Sveriges största anhörigorganisation för barn till missbrukande och/eller psykiskt sjuka föräldrar. 2015 hade organisationen elva heltidsanställda samt cirka 100 som jobbar ideellt i form av volontärer, lägerledare och praktikanter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ami Lönnroth]. Wahlström & Widstrand, författarpresentation. Läst 2015-09-26.
  2. ^ Mot alla odds – hur maskrosbarn framställs i media. Studie, Socialhögskolan vid Lunds universitet, SOPA 63, Ht 11. Caroline Lundström. Läst 2015-09-26.
  3. ^ Killén, Kari (2 uppl. 2009, s.100). Barndomen varar i generationer: om förebyggande arbete med utsatta familjer. 
  4. ^ Andersson, Nathalie C. (24 november 2014). ”Ilskan gav Therése Eriksson drivet att starta organisationen Maskrosbarn”. accentmagasin.se. http://www.accentmagasin.se/nykterhet/ilskan-gav-therese-eriksson-drivet-att-starta-organisationen-maskrosbarn/. Läst 21 januari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]